Möte 2020-09-02

I skrivelsen, som väckts i kommunstyrelsen av Karin Wanngård med flera (S), lyfter skribenterna hur flera medier under trettonhelgen rapporterade om väntetider på akuten uppemot 15 timmar och att vårdpersonal uppmanade stockholmarna att inte bli sjuka då det inte fanns plats för fler på akutmottagningen. Skribenterna anser att det är uppenbart att regionen under trettonhelgen misslyckats med att garantera stadens invånare en väl fungerade vård och att den påstådda misskötseln av akutsjukvården berör alla stockholmare som behöver vård – men att det allra mest drabbar de äldre.

Skribenterna anser att kommunstyrelsen i Stockholms stad ska begära ett möte med ledningen för Region Stockholm med tydliga krav på en förbättrad akutvård, stoppade uppsägningar och öppnade vårdplatser. Vidare föreslår skribenterna att kommunstyrelsen beslutar att:

Initiera en analys av konsekvenser för stadens äldreomsorg, socialtjänst och elevhälsovård till följd av haveriet i Stockholms akutsjukvård.

Initiera en beredskap och åtgärder för stärkt förmåga från stadens sida att tillförsäkra inte minst stadens äldre invånare en bra omsorg i händelse av en fortsatt dysfunktionell vård i regionen.

Initiera ett möte med den politiska ledningen för Region Stockholm för att framföra stadens krav på en fungerande vård för alla stockholmare.

Konkurrensverket har remitterat förslag till föreskrifter om betalning av avgifter inom registermyndighetens verksamhet samt tillhörande konsekvensutredning.

Stockholms stad fick under 2017 promemorian Statistik på upphandlingsområdet (Ds 2017:48) på remiss. Staden yttrade sig då positivt över förslagen men betonade att det är viktigt att beakta kostnader för ökad administrativ börda i det fortsatt arbetet. Sedan dess har riksdagen fattat beslut om en ny lag (2019:668) om upphandlingsstatistik som trädde ikraft den 1 juli 2020.

Enligt den nya lagen får fysiska eller juridiska personer ansöka om registrering av en annonsdatabas. Regeringen har beslutat att Konkurrensverket ska vara registermyndighet och ansvara för registrering av och tillsyn över annonsdatabaserna. Det framgår vidare i regeringens utkast till förordning om upphandlingsstatistik att ansökningsavgift och registeravgift ska betalas samt avgifternas storlek. Avgifterna avser registrering och registerhållning. De av Konkurrensverket nu remitterade föreskrifterna om betalning av avgifter tydliggör förutsättningarna och reglerar när och hur betalningen ska ske.

Konkurrensverket har remitterat förslag till föreskrifter om registrering av annonsdatabas enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik samt tillhörande konsekvensutredning till Stockholms stad för yttrande.

Stockholms stad fick under år 2017 promemorian Statistik på upphandlingsområdet (Ds 2017:48) på remiss. Staden yttrade sig då positivt över förslagen men betonade att det är viktigt att beakta kostnader för ökad administrativ börda i det fortsatt arbetet. Sedan dess har riksdagen fattat beslut om en ny lag om upphandlingsstatistik som trädde ikraft den 1 juli 2020.

Enligt den nya lagen får fysiska eller juridiska personer ansöka om registrering av en annonsdatabas. Regeringen har beslutat att Konkurrensverket ska vara registermyndighet och ansvara för registrering av och tillsyn över annonsdatabaserna. För prövningen av ansökningar om registrering av annonsdatabaser har Konkurrensverket tagit fram det nu remitterade förslaget till verkställighetsföreskrifter.

Justitiedepartementet har skickat Promemorian - Ett ändrat förfarande för att anmäla om-råden som omfattas av begränsningen av rätten till dagersättning vid eget boende till staden för yttrande. I promemorian föreslås vissa ändringar i det anmälningsförfarande som gäller vilka områden som omfattas av en begränsning av asylsökandes möjligheter att bo i eget boende med bibehållen dagersättning.

Enligt förslaget ska anmälningar som gjorts tidigare upphöra att gälla vid utgången av år 2020 och ny anmälan göras.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) föreslår i en motion att kommunfullmäktige ska besluta om att staden ska anställa egna auktoriserade tolkar för de mest förekommande språkuppdragen, endast anlita auktoriserade tolkar samt genomföra regelbundna stickprovskontroller för att garantera att tolkarna arbetar på ett korrekt sätt och följer de etiska reglerna för uppdraget.

Projekt Östberga angränsar till stadsutvecklingsområdet Årstafältet och omfattar cirka 1000 nya bostäder, nya förskolor samt satsningar på parker, gator och andra allmänna platser. Viktiga mål för projektet är att stärka kopplingarna till omgivande stadsdelar, öka tryggheten i området och skapa ett större och mer varierat bostadsutbud. Föreslagen exploatering beräknas vara fullt utbyggt cirka år 2033 och motsvarar en befolkningsökning med cirka 40 procent. Genom ny bebyggelse, nya stråk och nya målpunkter ska Östberga vävas samman med framför allt Årstafältet och Liseberg.

Både planering och genomförande sker i nära samverkan med Årstafältsprojektet.

Programarbete för Östberga startade i slutet av år 2015 och uppdraget var att koppla samman stadsdelen med kringliggande områden och att utveckla stadsdelen till ett mer attraktivt område utifrån sina egna förutsättningar. Programmet godkändes av stadsbyggnadsnämnden i augusti 2019. Programmet redovisar en god tillgång till offentliga miljöer men att dessa upplevs som slitna, delvis identitetslösa, otrygga och att det saknas kopplingar till omkringliggande områden. Förutom att tillföra exploatering i form av bostäder syftade programmet till att lösa problematiken kring de offentliga miljöerna.

Under år 2015 startade Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Projekt Samverkan Östberga som syftade till att skapa ökad trygghet i området. En bättre samverkan mellan stadens förvaltningar eftersträvades och en utökad dialog med de boende genomfördes vid ett flertal tillfällen. Dialogerna visade att det fanns en upplevd otrygghet och ett stort behov av upprustning och ökad trivsel i de offentliga miljöerna.

I ett tidigt skede av programarbetet, under 2018, gjordes antaganden om att det skulle vara positivt för Östberga att tillföra hyresrätter, då utbudet bestod av övervägande delen bostadsrätter som tillkommit genom ombildningar. Andelen hyresrätter inom området uppgår idag till cirka 8 procent. De tidigare markanvisningarna motsvarar cirka 670 bostäder och ytterligare cirka 300 bostäder planeras markanvisas som bostadsrätt. En övervägande del av de tidigare genomförda markanvisningarna föreslås upplåtas med tomträtt och därmed som hyresbostäder, varför fördelningen i upplåtelseform för tillkommande bostäder totalt sett blir cirka 60 procent hyresrätter och 40 procent bostadsrätter.

Tre nya förskolor med totalt 16 avdelningar planeras i området.

AB Familjebostäder föreslår, som ett led i bolagets arbete att uppfylla stadens bostadsmål och dess ägardirektiv, att bygga bostäder samt en lokal för förskola i Sjöstadshöjden.

Stadsbyggnadsnämnden godkände i oktober 2019 en startpromemoria för detaljplanearbete i Sjöstadshöjden. I området planeras för totalt cirka 450 bostäder och mellan fyra och fem tusen nya kontorsarbetsplatser, samt förskola och ett hotell.

I detta projekt tillförs bostäder i ett område som har god tillgång till natur, service och kollektivtrafik.

Det aktuella beslutet omfattar cirka 80 bostäder samt tillhörande lokal för förskola. Bostäderna är fördelade på åtta tvåor, 24 treor samt åtta femrumslägenheter.

I december 2016 tog kommunfullmäktige genomförandebeslut gällande en sorteringsanläggning som ska sortera ut matavfall i gröna påsar, samt lämpliga förpackningsfraktioner ur stockholmarnas restavfall, ska uppföras i Högdalen till en kostnad av 805 mnkr i 2016 års prisnivå.

Baserat på genomförda NIR-utredningar togs i september 2017 ett reviderat genomförandebeslut i SVOAs styrelse enligt projekt- och styrgruppens rekommendationer. I revideringen ändrades anläggningens sorteringsteknik till NIR-teknik och kostnaden för projektet justerades utifrån den nya tekniken från 805 mnkr till 898 mnkr (prisnivå september 2017) varav 21 mnkr av justering var prisjustering på grund av indexuppräkning. Det reviderade genomförandebeslutet togs ej vidare till kommunfullmäktige då revideringen bedömdes inrymmas inom styrelsens beslutsmandat enligt koncernens projektstyrningsmodell.

Projektets omfattning justerades till ett uppförande av en anläggning för sortering med NIR-teknik i kombination med omlastning av matavfall.

Efter det reviderade genomförandebeslutet i september 2017 vidtog fortsatt projektering samt upphandling.

Under projektets upphandlingsfas har det konstaterats att anläggningen i sin planerade omfattning inte ryms inom gällande genomförandebeslut. För att åtgärda diskrepansen presenteras alternativet att omfattningen av projektet anpassas genom att omlastningsdelen stryks.

Projektet kompletterar också sin kalkyl med en indexuppräkning på grund av den utdragna projektprocessen vilket till stor del beror på komplex detaljplaneprocess.

Stockholms stadshus AB och stadsledningskontoret har analyserat de två alternativ som presenteras i beslutsunderlaget och delar Stockholm vatten och avfalls bedömning att det är mest fördelaktigt att justera anläggningens omfattning så att omlastningsstationen utgår och fortsatt bygga en sorteringsanläggning för att sortera ut matavfall och eftersortera tre förpackningsfraktioner. Detta stämmer även väl överens med kommunfullmäktiges mål om minskade investeringsvolymer samt påskyndar projektets genomförande.

Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmärksammar att avvikelsen i investeringsutgift trots projektets anpassningar är betydande och bolagets uppmanas att vidta åtgärder för att förbättra projektstyrningen. Det omarbetade förslaget kan innebära ökade transporter varför det är av vikt att transporterna sker med förnybart bränsle.

Upphandlingsmyndigheten har remitterat utkast till föreskrift (UHMFS 2020:2) om upphandlings-ID samt tillhörande konsekvensutredning till Stockholms stad.

Stockholms stad fick under 2017 promemorian Statistik på upphandlingsområdet (Ds 2017:48). Staden yttrade sig då positivt över förslagen men betonade att det är viktigt att beakta kostnader för ökad administrativ börda i det fortsatt arbetet. Sedan dess har riksdagen fattat beslut om en ny lag (2019:668) om upphandlingsstatistik som trädde ikraft den 1 juli 2020. Med anledning av den nya lagen har Upphandlingsmyndigheten fått i uppdrag att bli statistikmyndighet samt att meddela föreskrifter kring detta.

Den nu remitterade föreskriften från Upphandlingsmyndigheten innehåller bestämmelser om det upphandlings-ID som ska åtfölja annonser om upphandling som publicerats i sådana annonsdatabaser som registrerats i enlighet med den nya lagen. Att ge varje upphandling ett unikt identifikationsnummer syftar till att göra det enklare att spåra och följa kommande, pågående och avslutade upphandlingar.

Förlängning av förordnandena har förhandlats enligt 11 § MBL den 30 juni 2020.

I skrivelsen till kommunstyrelsen av Clara Lindblom (V) framförs att Stockholms stads matstrategi ska rivas upp och att staden ska ta initiativ till att ta fram en ny som ligger i linje med deklarationen i Köpenhamn.

Skribenten menar att matstrategin ska vara differentierad och ställa hårdare krav på förvaltningar och bolag än på stadens välfärdsverksamheter. Därför föreslår skribenten att all mat och dryck som staden köper in till förvaltningar och bolag ska vara växtbaserad - det vill säga inte utgöras av kött, mejeriprodukter eller andra animalier. Däremot ska exempelvis äldre inom äldreomsorgen och barn i förskola kunna välja friare och med fokus på mat som uppskattas och är näringsrik.

Expertskattereglerna har till syfte stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och öka incitamenten för internationella företag att välja Sverige som etableringsland framför andra länder. Finansdepartementet konstaterar att det är viktigt att Sveriges expertskatteregler är konkurrenskraftiga för att syftet med reglerna ska uppnås. Det finns därför skäl att utvidga tidsgränsen så att de svenska reglerna i större utsträckning motsvarar reglerna i andra länder i Europa, exempelvis Finland och Danmark.

Reglerna om expertskatt innebär att 25 procent av lönen för en person som omfattas av reglerna är skattefri. Finansdepartementet har redogjort för förslagets konsekvenser, utöver att uppnå en ökad konkurrenskraft, i den omfattning som bedöms lämpligt.

För kommunsektorns del uppskattas skatteeffekten efter fem år uppgå till ca -120 mnkr per år. För företagen innebär förslaget att utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner får en skattelättnad under en längre period vilket bedöms öka Sveriges och de svenska företagens möjligheter att attrahera personer med hög och specialiserad kompetens genom konkurrenskraftiga nettolöner.

Finansdepartementet föreslår också att kompensation inte ska utgå till kommunsektorn för minskade skatteintäkter då effekterna är begränsade och uppkommer först på längre sikt. I den mån de nya reglerna leder att fler utländska experter, forskare och nyckelpersoner rekryteras till Sverige, bedömer Finansdepartementet att positiva offentligfinansiella effekter uppstår.

Finansdepartementet har skickat sin promemoria till staden för yttrande.

I en motion till kommunfullmäktige framför Clara Lindblom (V) behovet av fortsatta satsningar på kompetensutveckling i stadens verksamheter genom att inrätta en permanent kompetensutvecklingsfond.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om en stadsövergripande extern utvärdering av hela processen i staden med generella effektiviseringar, från val av metod och bedömd besparingspotential till uppföljning av resultatet och utvärdering av konsekvenserna.

Exploateringsnämnden har beslutat om markanvisning och överenskommelse om exploatering inom del av Vasastaden 1:16, blivande kvarter Forskaren i Hagastaden, Vasastaden, med Vectura Forskaren AB samt framställt till kommunfullmäktige att godkänna överenskommelsen och att ge exploateringsnämnden rätt att träffa erforderliga avtal.

Exploateringsnämnden behandlade ärendet den 28 maj 2020 §15. Då försäljningsinkomsten överstiger 90 miljoner kronor, vilket är beloppsgränsen för när exploateringsnämnden på delegation från kommunfullmäktige får fatta beslut har nämnden hemställt ärendet till kommunfullmäktige för godkännande.

Kvarteret Forskaren om ca 25 000 m² är planlagt för kommersiella lokaler. I enlighet med gällande detaljplan ska byggnadens bottenvåning vara publik och/eller användas för butiker. Kvarteret ligger på södra delen av Hagaplan, ett blivande centralt torg i Hagastaden med mycket liv och rörelse. Den nya tunnelbanestationen i Hagastaden, på nya Arenastadslinjen, får en uppgång på norra delen av torget. Beräknad byggstart för kvarter Forskaren är hösten 2020 och inflyttning planeras till hösten 2024.

Köpeskillingen för kommersiella lokaler föreslås till 17 800 kronor per m2 ljus BTA, för publika lokaler i bottenvåning till 15 000 kronor per ljus m2 BTA och för eventuella mezzaninplan inom plan 1 och bottenvåningen 8 725 kr per m2 ljus BTA, allt i prisläge den 1 juni 2018. En beräknad värdegrundande area om 22 451 m2 kommersiella lokaler och 2 011 m2 publika lokaler i bottenvåning ger en preliminär försäljningsinkomst om 429 792 800 kronor i prisläge per den 1 juni 2018.

I juli 2016 antog Europaparlamentet NIS-direktivet i syfte att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom unionen. NIS-direktivets bestämmelser trädde i kraft 2018 i hela EU och genomförs i respektive medlemsstat.

För att NIS-direktivet skulle bli giltigt i svensk rätt behövde det införlivas i den svenska rättsordningen. Därför beslutades en ny lag och förordning (Lagen om samhällsviktiga och digitala tjänster (2018: 1174)) som trädde i kraft 1 augusti 2018. Den svenska NIS-regleringen innebär i korthet krav på informationssäkerhet och incidentrapportering för leverantörer av samhällsviktiga och vissa digitala tjänster. Syftet med lagen är att uppnå en hög nivå på säkerheten i nätverk och informationssystem för

samhällsviktiga tjänster inom sektorerna energi, transport, bankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, leverans och distribution av dricksvatten, digital infrastruktur, och

digitala tjänster.

Staden påverkas i tre av ovan nämnda sektorer, dessa är hälso- och sjukvård, leverans och distribution av dricksvatten samt transport.

Post- och telestyrelsens remitterade förslag till föreskrifter innehåller förslag på både tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. Närmare innehåller föreskrifterna krav på riskanalys, åtgärdsplan och åtgärder för kontinuitetsplanering. Därutöver anger föreskrifterna säkerhetsåtgärder som leverantören ska genomföra i de fall leverantörens riskanalys påvisar brister.

Finansdepartementet föreslår i en promemoria ändrade regler för kostförmån i särskilda fall. Bakgrunden är de initiativ som tagits, och tas, för att visa uppskattning för bland annat vård- och omsorgspersonal som haft en hård arbetsbelastning under den pågående pandemin. Ett sådant initiativ är att skänka mat till personal som arbetar inom sjukvården.

Frågan hur dessa matgåvor ska behandlas skattemässigt har diskuterats. Viljan att skänka måltider har visat sig vara stor och Finansdepartementet konstaterar att mycket talar för att matgåvor från allmänheten som tecken på uppskattning och stöd är ett fenomen som kommit för att stanna. Finansdepartementet föreslår därför att en ny rubrik införs i Inkomstskattelagen, 11 kap:

Förmån av kost i särskilda fall

11 kap.

2a§

Förmån av kost ska inte tas upp om det framgår av omständigheterna att måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och måltiden lämnas utan krav på motprestation.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och lagen tillämpas på förmån som lämnas efter den 31 mars 2020.

Staden har fått promemorian på remiss för yttrande.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Transportstyrelsen har begärt en komplettering i ärende TSL 2019-6538 om inrättande av Stockholm City Heliport. Sökande har ansökt om tillstånd att bedriva en helikopterflygplats på fastigheten Trollhättan 30, Regeringsgatan 23 i Stockholm City. Ansökan är inlämnad till Transportstyrelsen av Hotel At Six AB. AMF fastigheter äger det berörda kvarteret.

Enligt 6 kap. 4 § luftfartsförordningen (2010:770) prövar Transportstyrelsen frågor om tillstånd att inrätta eller bygga om flygplatser samt fastställer villkor för tillståndet. Ett tillstånd får enligt 6 kap. 4 § luftfartsförordningen (2010:770) inte meddelas i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Stadsledningskontoret har vid två tidigare tillfällen yttrat sig i ärendet, juni 2017 och december 2019, och vid båda tillfällena framfört tveksamheter till att anlägga en helikopterflygplats på platsen.

Transportstyrelsen vill att Stockholms Stad lämnar ett entydigt och sammantaget yttrande om inrättandet tillstyrks eller avstyrks samt efterfrågar ett tydliggörande om inrättandet anses följa detaljplanen i och med att bygglov för plattformen har beviljats av stadsbyggnadsnämnden.

Kommunstyrelsen behandlade vid sitt sammanträde 25 mars 2020 ett svar på remissen Möjlighet till betyg från årskurs 4 (dnr KS 2019/1907) från Utbildningsdepartementet. Det förslag som då presenterades innebar att begränsningen av hur många skolenheter som får delta i försöksverksamheten skulle tas bort. Regeringen och samarbetspartierna valde dock att inte gå vidare med den promemorians förslag. Istället remitteras nuvarande promemoria, vars förslag innebär att det införs permanenta bestämmelser som möjliggör betyg från och med årskurs 4. Staden har fått remissen för yttrande.

Miljödepartementet har remitterat förslag gällande stärkt lokal åtgärdsarbete, ingen övergödning (SOU 2020:10) bland annat till Stockholms stad för besvarande.

Remissen i sin helhet går att ta del av på regeringens hemsida.

Trots vidtagna åtgärder uppnås inte miljökvalitetsmålet Ingen övergödning eller miljömålen i EU:s ramdirektiv för vatten. I utredningen föreslås därför åtgärder för hur övergödning av kustvatten, sjöar och vattendrag effektivt kan minska genom stärkt lokalt åtgärdsarbete.

Utredningen föreslår tre nya etappmål inom det svenska miljömålssystemet som rör enskilda avlopp, gödselanvändning samt våtmarker. Etappmålens ska bidra till att öka takten i åtgärdsarbetet och fungera som delmål på vägen för att nå ett eller flera miljökvalitetsmål.

Utöver detta innehåller utredningen ett antal förslag, däribland:

att kommunerna ska ta fram lokala åtgärdsplaner för övergödningsrelaterade insatser inom sina avrinningsområden.

ett generellt undantag från strandskyddet och biotopskyddet för våtmarker och dammar som anlagts eller restaurerats med huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön.

att kravet på tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken inte ska gälla för odling av sjöpungar och alger, så kallade blå fånggrödor.

att uppföljningen av de stöd som betalas ut enligt förordningen om statligt stöd till vattenvårdsprojekt, det så kallade LOVA-stödet, förstärks samt att LOVA-anslaget utökas när en bättre uppföljning finns på plats.



Utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 2 september och publiceras senast med protokollet.