Möte 2021-03-24

Karin Wanngård m.fl. (S) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen framförs att storskalig vaccinering krävs för att minska smittspridningen.

Skribenterna ger uttryck för en oro att Region Stockholm inte ska klara av att vaccinera Stockholms befolkning i den takt som krävs. De anser att en framgångsrik vaccination i grunden bygger på att den ordinarie vaccinationsorganisationen fungerar och att de aktörer, offentliga och privata, som verkar inom vaccinationsområdet ges goda förutsättningar och möts av höga förväntningar att prioritera ett snabbt genomförande av vaccinationerna. Samtidigt betonas att insatser utöver det vanliga kommer att krävas och att staden bör kräva att ett uttalat mål för regionen slås fast om att alla som vill vaccinera sig ska kunna göra det innan den 1 juli 2021. För att hjälpa Regionen att uppnå detta mål behöver staden, enligt skrivelsen, erbjuda olika former av stöd.

Karin Wanngård (S) och Clara Lindblom (V) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen, i vilken Lisa Palm (Fi) instämmer. I skrivelsen framförs att Stockholms stad ännu inte tillfredsställande kunnat lösa möjligheten för förtroendevalda att delta på digitala möten varken för kommunfullmäktige, nämnder eller styrelser. Äldre ställs utanför det politiska arbetet och i praktiken politiskt inflytande. Avsaknaden av en fungerande digital mötesstruktur som möjliggör för alla valda att delta på lika villkor innebär en strukturell diskriminering av äldre och andra personer i riskgrupp.

I skrivelsen föreslås att kommunstyrelsen senast vid sammanträdet den 28 oktober 2020 beslutar om förslag på bindande riktlinjer för stadens alla nämnder och styrelser. Riktlinjerna ska möjliggöra för alla förtroendevalda att utöva sitt uppdrag på lika villkor samt att dessa riktlinjer ska vara implementerade senast den 1 januari 2021.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att Stockholms stad alltid har den svenska flaggan hissad på Stadshusets tomtmark.

Sara Stenudd (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att 10 000 stockholmare står i kö för att få tillgång till en odlingslott och att det finns många positiva effekter av denna fritidssysselsättning. Motionären anser vidare att den styrande majoriteten inte gjort några direkta initiativ för att tillgodose detta. I motionen yrkas att:

Staden skyndsamt tar fram nya potentiella områden där det går att anlägga nya koloniträdgårdar/lotter.

Att staden ombesörjer att det i anslutning till befintliga koloniträdgårdar/lotter finns tillgängliga toaletter.

Att staden tar ett samlat grepp över vad som gäller för de olika upplåtelseformerna samt ge förslag på förbättringar.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att se över myndighetens bygg- och konstruktionsregler. I arbetet med översynen arbetar Boverket med en ny regelmodell. Föreliggande förslag följer denna nya modell och innebär att reglerna om skydd mot buller i byggnader som idag är allmänna råd och finns samlade i avsnitt 7 i Boverkets byggregler, BBR, istället ersätts med föreskrifter. Boverkets förslag till nya föreskrifter om skydd mot buller i byggnader handlar om krav på byggnadernas invändiga miljö. Föreskrifterna ska inte sammanblandas med bestämmelserna i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, som handlar om markens lämplighet för bebyggelse.

Boverket har remitterat förslaget till föreskrifter till staden för yttrande.

I korsningen mellan Backtimjegränd och Rädisvägen i Hässelby Villastad föreslås 78 nya bostäder i varierande storlekar som avses upplåtas som bostadsrätter. Planförslaget är ett bidrag till att uppfylla Stockholms bostadsmål och tillföra nya blandade boendemiljöer i ett område som domineras av låga småhus.

Byggnaden ska ligga dikt an mot fastighetsgränsen vid Backtimjegränd och förgårdsmark anläggs längs Rädisvägen.

Byggaktör är AB Borätt som har fått markanvisning den 2 februari 2016. Kvarteret består av en byggnadsvolym uppdelad på tre trapphus. För två av trapphusen har volymen fyra våningar. För ett av trapphusen har volymen fyra våningar plus inredd vind. Kvarteret öppnar sig mot sydväst, vilket ger en öppen och ljus gårdsmiljö och visuell kontakt med omgivningen. Planområdet omfattar Backtimjan 1 som ägs av AB Borätt. En mindre del av Hässelby Villastad 14:35, som ägs av Stockholms stad, ingår också i planområdet.

Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att staden behöver arbeta mer strategiskt med frågan om barns utrymme i den växande staden, särskilt hur mycket mark som avsätts för förskolors gårdar och vilka åtgärder som behövs i närområden där de redan befintliga förskolegårdarna är för små. Motionärerna föreslår ett antal åtgärder som de anser möjliggör ett strategiskt arbete för att tillvarata och utveckla barns utemiljöer i en stad som förtätas:

Markanvisningarna ska fortsättningsvis ange friytan per barn samt de kompletteringsinvesteringar som krävs för att barns utemiljöer ska vara goda.

Riktlinjer för lekvärdesfaktorer tas fram utifrån aspekter som omväxlande vegetation, topografi, lekutrustning, underlagets kvalitet och närhet till bra grönområden.

För nya förskolor ska det finnas större möjligheter att påverka gårdarnas storlek och utformning.

Att barnkonsekvensanalyser görs i varje bygglovs- och exploateringsärende gällande förskolornas gårdar.

Anna Rantala Bonnier och Sissela Nordling Blanco (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att utbildningsnämnden i Stockholms stad ska tillse att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Motionärerna beskriver att den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck lever ofta med starka begräsningar. Många av de som utsätts är flickor och kvinnor, men även hbtq-personer av alla kön samt pojkar som inte vill utöva kontroll över sina systrar eller som på annat sätt bryter mot familjens normer och regler. Skolan har en unik position där skolpersonal på daglig basis möter barn och unga. Detta menar motionärerna ger möjligheten att se och fånga upp de elever som lever med hot och våld och se till att de får hjälp.

Motionärerna framför att i den revisionsrapport som gjorts konstateras att Stockholms skolor behöver ytterligare stöd i att arbeta mot hedersrelaterat våld för att veta vad de bör göra när de upptäcker att en elev är utsatt.

Motionärerna föreslår att utbildningsnämnden i Stockholms stad tillser att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige gällande förskolans barngrupper. I motionen lyfts förskolepersonalens möjlighet till kompetensutveckling och goda arbetsvillkor som grunden för en likvärdig och kompensatoriskt förskola. Vidare föreslås nio åtgärder som motionärerna anser är nödvändiga för att nå löftena om minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan (Lpfö18) och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. Motionärerna föreslår nio åtgärder för att nå minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. De yrkar att:

- fasta vikarier anställs eller vikariepooler upprättas lokalt, antingen på enheten eller stadsdelsnivå

- en handlingsplan för att stärka kvaliteten upprättas med fokus på att minska variationen i kvalitet mellan förskolor

- en satsning görs på validering av förskolans personal

- åtgärder görs och resurser tillförs för att minska barngruppernas storlek med max 12 barn i grupper 1-3 år och 16 barn i grupper 4-5 år

- säkerställa en likvärdig förskola som är trygg, säker och håller hög kvalitet

- definitionerna för personaltäthet och barngrupperna ses över, så att det blir enhetligt över hela staden och en likvärdighet kan säkerställas

- en tidsplan för att fasa ut AVA-anställningarna upprättas

- andelen personal med specialkompetens inom området barn med särskilda behov utökas

- genomföra en större kompetensutvecklingsinsats om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för förskolans personal

Nuvarande bestämmelser för efterlevandestödet när barn och unga får vård- eller boendeinsatser som bekostas av det allmänna har inneburit en mer förmånlig tillämpning än motsvarande bestämmelser för underhållsstöd. I denna promemoria från Socialdepartementet konstateras att denna effekt inte har varit lagstiftarens avsikt och att det inte heller finns skäl till att hantera förmånerna på olika sätt i jämförbara situationer.



Utredningens förslag

Nedan redogörs för huvuddragen i utredningens förslag. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. För insatser som har påbörjats före ikraftträdandet gäller de äldre bestämmelserna.



Förslag: Efterlevandestöd ska inte lämnas när en kommun under en hel kalendermånad beviljar insats för barnet i form av vård eller boende enligt LSS eller inom socialtjänsten

Förslaget innebär ett förtydligande av att efterlevandestöd inte ska lämnas i de fall en kommun bekostar insats för barnet eller den unge i form av vård eller boende i familjehem, bostad med särskild service, stödboende eller HVB-hem enligt LSS eller inom socialtjänsten i de fall insatsen i fråga har pågått under en hel kalendermånad. Bestämmelsen om när efterlevandestöd lämnas vid kommunal insats i form av vård eller boende kommer därigenom att motsvara vad som gäller när ett barn eller ungdom som har underhållsstöd beviljas en kommunal insats i form av vård eller boende.

Förslaget innebär en inskränkning i rätten till efterlevandestöd på så sätt att stödet inte kommer att lämnas i samma omfattning som i dag. En förutsättning för förslaget är att de barn och unga som har efterlevandestöd får sitt behov av grundskydd tillgodosett på ett annat likvärdigt sätt.



Förslag: Underrättelse till utbetalande myndigheter

En kommun ska lämna uppgift till Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten när insats om vård eller boende till barn med underhållsstöd eller efterlevandestöd påbörjas. Myndigheterna behöver också så snart som möjligt få information om när insatsen i fråga har avslutats, så att underhållsstöd eller efterlevandestöd åter kan lämnas för barnet eller den unge.

Den kommunala nämnd som ansvarar för vård- eller boendeinsatsen i fråga bedöms vara den som närmast har överblick över denna information och därför är lämplig instans att underrätta Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten.



Konsekvenser för staten

Förslaget väntas medföra endast mindre besparingar för staten, eftersom det är ett förhållandevis litet antal barn och unga som dels får efterlevandestöd, dels också får vård eller har ett boende som bekostas av stat eller kommun.



Konsekvenser för kommunen

Kommunernas möjligheter att begära ersättning från efterlevande förälder vid barnets eller den unges vård eller vistelse i kommunal verksamhet med stöd av SoL eller LSS är oförändrad. Är barnets eller den unges ena eller båda föräldrar avlidna har kommunerna inte någon möjlighet att begära ersättning från särskilt förordnad vårdnadshavare eller från den unge själv.

Barn och unga ska få sina levnadsomkostnader täckta av familjehemmet eller HVB-hemmet eller liknande, men enligt uppgift från kommuner kan det förekomma att de ändå ansöker om ekonomiskt bistånd. Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL kan komma att öka något, bl.a. i de fall ett barn eller en ungdom, som lämnas efterlevandestöd placeras på stödboende och dessutom har behov av ekonomiskt bistånd. Eftersom det saknas officiell statistik över hur många barn det kan vara fråga om, får det antas att det är fråga om mycket få barn och unga. Uppskattningsvis 140 barn och unga årligen i Sverige.



Konsekvenser för barnet

Förslaget innebär att bestämmelserna motsvarar vad som gäller för underhållsstöd till barn och unga i motsvarande situationer. För en avgränsad grupp av barn och unga kan förslaget leda till att de måste bekosta sina omkostnader med egna medel. Detta ska dock vägas mot att dessa barn och unga får sin omsorg och försörjning tillgodosedd av socialtjänsten. Efterlevandestödet är därmed inte nödvändigt för att tillgodose deras grundläggande behov. Utbetalningarna av efterlevandestödet kommer inte att påverkas av förslaget när barnet eller den unge har ett boende som inte bekostas av stat eller kommun, exempelvis när barnet eller den unge bor hos den efterlevande föräldern eller hos släktingar, vilket gäller majoriteten av de aktuella barnen med efterlevandestöd.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Riktlinjer för handläggning inom socialtjänstens äldreomsorg utgör ett komplement till gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dessa är ett stöd för de biståndshandläggare som fattar myndighetsbeslut inom socialtjänstens äldreomsorg till personer som är 65 år och äldre och som kan vara i behov av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) eller lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Riktlinjerna ger vägledning för biståndshandläggarna samt säkerställer en stadsgemensam rättssäkerhet och likabehandling. Äldrenämnden fick i uppdrag att revidera dessa riktlinjer för att kunna införa välfärdsteknik. Riktlinjerna behövde även förtydliga vissa avsnitt och få en förbättrad struktur.

Riktlinjerna har genomgått redaktionella ändringar och en språklig granskning. Dokumentet har också fått en ny disposition för att göra det mer användarvänligt och handläggningsprocessen har förtydligats.

Regeringen beslutade den 6 december 2018 att tillkalla en särskild utredare med uppdraget att göra en översyn av lagstiftningen på djurhälsoområdet, i syfte att anpassa lagstiftningen till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”), dir. 2018:111.

Syftet med översynen är att anpassa den nya svenska lagstiftningen till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (EU:s djurhälsoförordning) samt andra nya EU-rättsakter. Utöver detta syftar översynen till att skapa en modern och sammanhållen lagstiftning som säkerställer ett gott smittskydd. Lagstiftningen ska även tillvarata djurskyddsintressen, folkhälso- och miljöintressen samt produktionsekonomiska intressen.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Europeiska kommissionen beskriver i arbetsprogrammet för år 2020 prioriteringen om att Europa ska stå rustat för den digitala tidsåldern. Europa ska bli mer konkurrenskraftigt gentemot globala teknikjättar genom att prioritera investeringar i digital teknik men inte minst ska den offentliga sektorn kunna möta de ökande krav som samhället och medborgarna ställer.

EU:s digitala strategi tar avstamp i hållbar utveckling – den hållbara digitala omvandlingen måste fungera för såväl människor som företag, samtidigt som den ska hjälpa till att uppnå målen om ett klimatneutralt Europa år 2050.

Datastrategin lyfter nyckelbegrepp som datahantering inom vården; digitala tvillingar av fysiska produkter, processer och system; den digitala ekonomin; näringslivets ökade tillgång till data från industrin och offentliga sektorn; samt individens perspektiv så som dennes möjlighet till ökad kontroll över sina data.

Vitboken om AI inkluderar så väl förslag för att stimulera investering i forskning och innovation, öka kompetensutveckling inom området, stödja näringslivets engagemang samt bland annat förslag på framtida standardiseringar. Vitboken inkluderar även skrivningar om den offentliga sektorns arbete med AI där denna uppmuntras till att utveckla så kallade ”Adopt AI programmes” med syfte att bland annat utveckla upphandlings-processer samt stödja offentlig upphandling av AI-system.

År 2018 antog kommissionen en handlingsplan för digital utbildning med elva åtgärder som ska stödja användningen av digital teknik för undervisning och lärande, utveckla digital kompetens och digitala färdigheter samt förbättra utbildningen genom bättre analyser och prognoser. Handlingsplanen för digital utbildning uppdaterades under kvartal 2, år 2020.

Kompetensförsörjningsfrågan lyfts som en nyckelaspekt i den Gröna Given, digitaliseringsstrategin samt i redan publicerade samråd så som de om vitboken om AI samt datastrategin. Med ambitionen att genomföra ett paradigmskifte i form av en omfattande digital omställning behöver EU:s medlemsländer, näringsliv och inte minst den offentliga sektorn säkerställa god tillgång till kompetens som kan utveckla, förvalta och som samtidigt kan ha det strategiska helhetsperspektivet i frågan om digitalisering.

Europeiska kommissionen har aviserat en ny lag om digitala tjänster. Lagen om digitala tjänster kan komma att beröra områden så som: avvikande regler för onlinetjänster i medlemsstaterna; föråldrande regler och brister i lagstiftningen; otillräckliga incitament för att hantera skador online och skydda lagligt innehåll; ineffektiv offentlig tillsyn; samt höga inträdeshinder för innovativa tjänster.

Dataskyddsförordningen är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt enskildas rätt till skydd av personuppgifter. Förordningen har till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras. Mycket i dataskyddsförordningen liknar de regler som fanns i personuppgiftslagen samtidigt som individens rättigheter och friheter förstärktes.

NIS-direktivet antogs av EU 2016 och genomfördes i Sverige 2018 genom lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Syftet med direktivet är att etablera en säkerhetsstandard inom den digitala världen som skyddar den infrastruktur som bygger upp samhälle och ekonomi. Reglerna omfattar leverantörer av samhällsviktiga tjänster och digitala tjänster i både privat och offentlig sektor inom områden så som energi, transport, hälso- och sjukvården, leverans och distribution av dricksvatten och digital infrastruktur.

EU-förordningen eIDAS innebär att det från och med den 29 september 2018 är obligatoriskt för offentliga e-tjänster att tillåta inloggning även med utländska e-legitimationer. Förordningen vill bidra till att göra det enklare för EU-medborgare att arbeta och bo i andra EUländer. Lagkravet omfattar alla e-tjänster där man loggar in med exempelvis Bank-ID eller Mobilt Bank-ID. I en översyn av eIDAS-förordningen föreslås bland flera initiativ för att utveckla och stärka cyber-säkerheten.

Stadens arbete med att påverka EU-policyutvecklingen inom området digitalisering bör samordnas med det pågående remiss- och implementeringsarbetet på nationell nivå av EU-lagstiftning inom områden så som ”En digital ingång till Europa” samt direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn och antagandet av ”Listan om värdefulla datamängder” kopplat till denna.

Stadens nämnder och bolagsstyrelser har i uppdrag att bevaka och proaktivt arbeta med att påverka EU-lagar och beslut för att kunna säkerställa kvalitet och kostnadseffektivitet i stadens verksamhet.

Utifrån denna bakgrund har ett förslag till position och påverkansplan för Stockholms stad formulerats.

Borgarrådet Clara Lindblom (V) har begärt tjänstledighet (föräldraledighet) för
perioden 2021-04-16 - 2021-10-01.

Att Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo, vistas och verka i är det övergripande målet för stadens samlade brottsförebyggande, trygghets- och säkerhetsarbete och ett ansvar som sträcker sig över samtliga nämnder och bo-lagsstyrelser. Genom att långsiktigt minska bakgrundsorsakerna till brott och otrygghet som segregation, ekonomisk och social utsatthet, otrygga familjeför-hållanden och planering och skötsel av den offentliga miljön ska staden nå må-let att inte ska ha några särskilt utsatta eller utsatta områden samt halverat otryggheten till år 2025.

Brottslighet och otrygghet hänger ofta ihop och det påverkar stockholmarnas frihet och livskvalitet. Brott kan vara allt ifrån mindre överträdelser till händelser som är så allvarliga att de påverkar beteenden, att vi till exempel inte vill gå till vissa platser eller att vi håller oss helt inne på kvällstid. Oro för brott kan leda till en känsla av otrygghet och otrygghet påverkar vår livskvalitet. Utöver brottslighetens effekter på människors trygghet, välmående och livskvalitet innebär brottslighet också kostnader på kort och lång sikt. Brottsligheten kan också leda till att vissa områden blir mindre attraktiva för boende och för näringsidkare.

Staden har en central roll i arbetet med att öka trygghet och minska brottslighet i samhället. Inom staden finns ett flertal verktyg som bidrar till ett effektivt och kunskapsbaserat lokalt brottsförebyggande arbete. Arbetet återfinns såväl i skola och socialtjänst som i arbetet med att utveckla en ren, attraktiv och trygg stadsmiljö.

Stadens trygghetsprogram, som också utgör stadens brottsförebyggande program, tydliggör att stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete är prioriterat och förankrat och att samsyn gäller för syfte och mål med verksamheten. Programmet ger en struktur för hur stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete ska planeras, genomföras, kommuniceras och följas upp. Programmet ska också vägleda stadens verksamheter i att bedriva ett målmedvetet brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som utgår från aktuella data, kartläggningar, orsaksanalyser och väl övervägda åtgärder samt tydliggöra vikten av en långsiktig planering och samverkan internt i staden och med externa aktörer.

Slutligen ska programmet säkerställa att arbetet utgår från stadens samlade hållbarhetsarbete i Agenda 2030 och genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv, barnperspektiv, funktionshinderperspektiv, hbtq-perspektiv samt äldreperspektiv.

Clara Lindblom och Tina Kratz (båda V) har i en motion i kommunfullmäktige tagit upp frågan om minskning av allmän visstidsanställning (AVA) i förskola och skola. I motionen framförs att en minskning av allmänna visstidsanställningar, och därmed en ökning av tillsvidareanställningar, för yrkesgrupperna i förskolan är viktigt för att för att förbättra arbetssituationen för de anställda. Vidare lyfts att minskningen av allmänna visstidsanställningar skulle kunna öka kontinuiteten i arbete med barn i behov av särskilt stöd samt underlätta kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Handlingsplanen för förbättrad arbetssituation för barnskötare och förskollärare presenterades 2019 i vilken ett antal åtgärder presenterades. Motionärerna menar att dessa åtgärdsförslag nu bör kopplas samman med arbetet för trygga anställningar. Motionen avslutas med tre förslag på åtgärder:


Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera en partsgemensam överenskommelse för att minimera AVA, med prioritet av barnskötare och elevassistenter i förskola och skola.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillse att nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser för såväl chefer som barnskötare och elevassistenter som arbetar med barn i behov av särskilt stöd finns tillgängliga.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att därutöver vidta lämpliga åtgärder för att tydligt minska AVA i alla verksamheter där anställningsformen förekommer, exempelvis i kultursektorn.

Trafiknämnden föreslår ett antal revideringar av den gällande taxan; dels tillägg i de allmänna bestämmelserna, dels avgiftsförändringar, dels nya kategorier, dels några övriga mindre justeringar. Förslagen läggs fram i syfte att bidra till utvecklingen av stadens offentliga platser och att möjliggöra nya verksamheter samt för att förbättra trafikkontorets service inom myndighetsutövning genom att göra taxan mer lättläst och förutsägbar. Det bidrar även till att effektivisera arbetet och säkerställa likställighet i handläggningsarbetet.

En sänkning av samtliga avgifter inom kategorin Byggetablering för att främja stora och små verksamheter inom byggsektorn föreslås. Den föreslagna sänkningen av avgifterna finansieras genom att möjligheten till reducering med 50 procent av avgiften för välskötta byggetableringar tas bort.

Avgiftskonstruktionen för fristående försäljningsbyggnader föreslås förändras. Den nya beräkningsmatrisen bedöms ge ökad tydlighet både vid handläggning och för näringsidkaren. Förändringen kommer generellt att sänka avgiften för mindre försäljningsbyggnader och höja avgiften för större försäljningsbyggnader.

Om en extraordinär händelse inträffar som föranleder att stadens krisledningsnämnd sammankallas, så ska denna nämnd kunna besluta om kristaxa för en eller flera av taxans kategorier. Kristaxa innebär att avgiften antingen halveras eller sätts till noll kronor.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 24 mars 2021 och publiceras senast med protokollet.

Länsstyrelserna har av regeringen uppdraget att samordna och leda det regionala arbetet med friluftspolitik. Syftet med en regional friluftsstrategi är att skapa förutsättningar för att stärka genomförandet av den nationella friluftspolitiken i Stockholms län. Friluftsstrategin ska stärka det långsiktiga arbetet med friluftspolitiken genom att tydliggöra en effektiv riktning och en gemensam målbild för arbetet i Stockholms län.

Friluftsstrategin i Stockholms län innehåller tre strategiska fokusområden och mål. Dessa tre prioriterade fokusområden behöver kompletteras med handlingsplaner, som tas fram gemensamt av länets aktörer. Handlingsplanerna listar prioriterade åtgärder för de kommande fem åren med möjlighet till revidering efter halva tiden. En ny handlingsplan ska tas fram var femte år.

Länsstyrelsen Stockholm har remitterat ärendet till staden för yttrande.

Staden har fått Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (SOU 2020:66) på remiss från Utbildningsdepartementet. I utredningen konstateras att sfi har genomgått ett antal förändringar under åren och att dessa förändringar har skapat ett lapptäcke av regelverk, istället för att bidra till ett sammanhållet arbetssätt och förhållningssätt inom sfi. Syftet med utredningen har därför varit att stärka kvaliteten inom sfi genom ett antal förslag och bedömningar som tillsammans ska leda till en helhet och bidra till ökad likvärdighet.

I utredningen presenteras ett antal förslag, bedömningar och rekommendationer som tillsammans ska bilda en helhet och bidra till stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk. De förslag som presenteras rör:

Styrning och ansvarsfördelning,

Kommunalt språkansvar – KSA,

Vägledning och studieplanering,

Fastställd kurstid och verksamhetspoäng i sfi,

Digitala studieformer,

Mer jämställda villkor genom vuxenutbildning, och

Kompetens.

I socialdepartementets promemoria Utbetalning av ersättning för personlig assistans endast vid tillstånd föreslås ändringar i socialförsäkringsbalken, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ändringarna som föreslås gälla är:

Försäkringskassan och kommunen får möjlighet att neka utbetalning av assistansersättning eller ersättning för personlig assistans till verksamhet som saknar tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att bedriva verksamhet.

Försäkringskassan och kommunen föreslås få skyldighet att informera IVO när en enskild antas bedriva verksamhet utan tillstånd.

IVO föreslås få en skyldighet att informera berörda kommuner när ett tillstånd att bedriva personlig assistans återkallas.

IVO föreslås få större möjligheter att begära in information i tillsynsärenden.



Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2021.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Mälarens vattenvårdsförbunds styrelse beslutade under år 2019 att ta fram en vision för kommande verksamhet inom förbundet. Detta med anledning av att projektet Mälaren – en sjö för miljoner (MER) avslutas i december år 2021. Visionen sträcker sig från år 2022 till år 2027. Slutår 2027 har valts med anledning av att god vattenstatus då ska vara uppnådd i vattenförekomsterna i avrinningsområdet.

I framtagandet av visionen har förbundets medlemmar engagerats för att besvara frågor och tycka till om visionen via bland annat informationsmöten och arbetsgruppsmöten.

Remissen innehåller ett visionsdokument och förslag till organisation samt finansiering och kostnadsberäkning av Mälarens vattenvårdsförbund från år 2022 och framåt.

För att uppnå den föreslagna visionen: Rent vatten och friska ekosystem i Mälaren och dess tillrinnande vattendrag, avser förbundet att inrikta arbetet på att vara en mötesplats för samverkan och ömsesidigt utbyte och lärande mellan medlemmarna. Förbundet ska även stötta medlemmarna att nå målet god status i alla vattenförekomster till år 2027 och bedriva ett förberedande arbete för att kommunerna ska kunna hantera kommande miljöutmaningar för Mälaren tillsammans. Befintlig miljöövervakning i Mälaren ska fortsätta och utvecklas. Förbundet ska även vara en gemensam röst för medlemmarna gentemot relevanta sektorsmyndigheter och kommunicera Mälarens värde och nytta i syfte att höja medvetandegraden om denna resurs.

Förbundets organisation föreslås bestå av specialister inom olika områden, utifrån de problem som Mälaren står inför, med en omfattning om som mest en halvtidstjänst per sådant område. Vidare föreslås åtgärdsarbete bedrivas med mellan en halv- och en heltidstjänst, miljöövervakning med cirka 20 procent av en heltidstjänst och slutligen finns ett behov av administration omfattande drygt en halvtidstjänst.

Verksamheten finansieras idag bland annat genom medlemsavgifter från de 53 medlemmarna om sammanlagt cirka 1,5 miljoner kronor. Till detta kommer ytterligare medel på cirka 1,15 miljoner kronor från de kommuner som ingår i projektet MER. Resterande finansiering täcks genom extern finansiering främst från EU och från Havs- och vattenmyndigheten. Sammantaget uppgår intäkterna under år 2020 till 4,7 miljoner kronor.

För att finansiera verksamheten från år 2022 och framåt föreslås liksom idag en kombination av intäktskällor. Förslaget innebär ökad ordinarie medfinansiering från medlemmarna, nya betalande medlemmar och även medfinansiering i form av arbetstid från vissa medlemmar. Vidare avser föreningen att ansöka om ytterligare statliga bidrag och att söka specifik finansiering inom ramen för vissa projekt.

I nedanstående tabell framgår förslagets medlemsavgifter från och med år 2022.



Medlemstyp

Förslag medlemsavgift i kronor

Strandnära kommun helt inom avrinningsområdet

1,25 per invånare

Strandnära kommun ej helt inom avrinningsområdet

1 per invånare

Granne med strandnära kommun

25 000

Kommun längre bort i avrinningsområdet

15 000

Dricksvattenkommun ej inom avrinningsområdet

25 000





Minimiavgift strandnära kommun

35 000

Maximiavgift strandnära kommun

500 000





Länsstyrelser

76 500

Regioner

51 000

Övriga myndigheter

11 250

Företag/branschorganisationer/vattenverk

11 250

Ideella organisationer

1000



Stockholms stad ingår i kategorin ”Strandnära kommun, ej helt inom avrinningsområdet” med en avgift på 1 krona per invånare. Eftersom staden har mer än 500 000 invånare når staden maxavgiften på 500 000 kronor. Stockholm Vatten och Avfall AB betalar 11 250 kronor för sitt medlemskap i egenskap av vattenverk.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 24 mars 2021 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 24 mars 2021 och publiceras senast med protokollet.