Hoppa över navigering
  • § 1

    Dagordning och val av justerare

  • § 2

    Nästa sammanträdesdag

  • § 3

    Nästa delegationssammanträde

  • § 4

    Protokoll fört vid sammanträde 2023.11.06

  • § 5

    Protokoll fört vid sammanträde 2023.11.20

  • § 6

    Anmälningar för kännedom

  • § 7

    Älvsjö 1:1 m.fl. vid Hagsätra IP, förslag till detaljplan, 2023-01148

  • § 8

    Liljeholmen 1:6 och del av Liljeholmen 1:1. förslag till detaljplan, 2022-08304

  • § 9

    Årsta 1:1 m.fl., områden vid Valla torg, förslag till detaljplan, 2020-13373

  • Sekreteraren informerade om föredrag för stadens gamla tyranner 14 november om Skönhetsrådet och då särskilt om 1953 vilket var det år föreningen för f.d. fullmäktigeledamöter bildades.

     

    Informerade sekreteraren om att han deltagit i ett panelsamtal om Stockholms stadsplaneprocess på Konstakademien anordnat av Stockholms arkitektförening 23 november.

     

    Informerade sekreteraren om att han för föreningen Östermalm hållit föredrag om Skönhetsrådets verksamhet.

     

    Uppmärksammande sekreteraren ledamöterna på att han intervjuats i DN om planförslaget för Valla torg. Artikeln publicerades på nätet i söndags 3 december.

     

    Inbjöd sekreteraren ledamöterna till glögg i kanslilokalerna efter delegationssammanträdet 11 december.

     

  • § 11

    Övriga frågor

  • Förslag till avgränsningssamråd innebär att förutsättningar ges för att skapa ett konstgjort rev vid Isbladsviken vid Djurgårdens östra avslutning mot Värtan. Syftena är två: dels att skapa bättre förutsättningar för fisk och sjöfågel genom att minimera bogsvallens stora erosionspåverkan och dels att använda de stenmassor som genereras vid de stora infrastrukturarbeten som framförallt tunnelbanan och Förbifart Stockholm ger upphov till. I förslaget redovisas ett rev som formats som en yttre avgränsning samt en inre småbruten skärgård av kobbar och hällar.

     

    Skönhetsrådet fann förslaget vällovligt och sympatiserade med syftet att återställa/nyskapa bättre lokaler för fauna såväl ovan som under vattenytan. Rådet fann det också positivt att använda de stenmassor som produceras i staden så lokalt som möjligt för att minimera transporter. Enligt rådets mening återstår stora frågor om gestaltningen av det föreslagna revet som rådet önskade få återkomma till i den fortsatta processen. Inledningsvis behöver frågan om hur mycket av stenmassorna som behöver bryta vattenytan för att få effekt för fisklivet utredas vidare. Rådet såg också risker i att försöka gestalta revet som vore det naturgivet. Sådana analogier blir sällan lyckade och frågan bör därför ställas om hur revet kan ges en gestalt som tydligt redovisar dess skapade karaktär utan att det blir en för avvikande struktur i det omgivande naturlandskapet.

     

  • Planförslaget som stadsbyggnadskontoret upprättat syftar till att möjliggöra bostäder och en förskola på höjden bakom befintlig bebyggelse längs Tussmötevägen. Den allmänna utsiktsplatsen och delar av grönområdet ska bevaras och förbli park.

     

    Planområdet är beläget på en höjd öster om Gamla Östberga, i korsningen Huddingevägen – Östbergavägen samt intill Tussmötevägen. I det planprogram för Östberga som stadsbyggnadsnämnden antog 2019 föreslogs fyra punkthus inom det aktuella planområdet. I föreliggande förslag möjliggörs sju sammankopplade hus som tillsammans utgör ett nytt kvarter på Tussmötehöjden. Husen ska följa topografin och byggnadshöjderna trappas upp från fyra våningar vid befintlig bebyggelse i planområdets södra del till åtta våningar i norr. Förslaget rymmer ca 180 lägenheter, en bostadsgård samt en förskola med sex avdelningar, ca 100 barn, och tillhörande gård. För att bostäderna och parkeringsgaraget ska kunna angöras anläggs en ny mindre gata från Tussmötevägen, med en sträckning som går parallellt med Huddingevägen.

     

    Skönhetsrådet erfor att stadsbyggnadskontoret bedömt att det inte är möjligt att på platsen uppföra punkthus i enlighet med programmets förslag. Anledningen till detta är närheten till den starkt trafikerade Huddingevägen som genererar sådana bullernivåer att det inte går att åstadkomma en tillräckligt god bostadsmiljö i planområdet med den planformen. I föreliggande planförslag har bebyggelsen i stället utformats som en rad sammankopplade hus som genom trappningar och fasadförskjutningar bildar en volym som ska skydda gårdsmiljön från buller. Bostadsmiljön vid den nya gatan där såväl entréer som garageinfart ligger blir således starkt bullerstörd.

     

    Enligt Skönhetsrådet kommer den föreslagna bebyggelsen, trots försök till variation i såväl höjder som gestaltning, uppfattas som en enorm och murliknande volym, väl synlig i stadsbilden eftersom den ligger på en höjd. Storskaligheten kommer också att påverka förskole- och bostadsgården negativt, vilket inte minst går att avläsa av solstudierna. Rådet saknade f ö en redovisning av förskolegårdens yta, d.v.s. kvm/barn, i underlaget.

     

    Sammantaget bedömde rådet att platsen inte är lämplig att bebygga, åtminstone inte i den föreslagna formen eftersom de föreslagna bebyggelsen varken skulle bli en god boendemiljö eller ett tillskott i stadsmiljön. Rådet förespråkade därför att området bevaras som naturmark.

    Bilagor

  • Planförslaget innebär att kulturreservatet Hovings malmgård upphävs och att den kulturhistoriskt intressanta miljön byggs in i ett nytt byggnadskvarter. Bakgrunden till ärendet är att staden avyttrat malmgården till Einar Mattson som, kulturreservatet till trots, önskar exploatera fastigheten. Skönhetsrådet har yttrat sig över liknande planer 2023 och 2002.

     

    Malmgården uppfördes 1770 av fabrikör Carl Gustaf Hoving med Casper Christian Friese som arkitekt. Under 1800-talet ägdes gården av Lars Johan Hierta och i dess anslutning växte en industrimiljö upp. Kopplingen mellan malmgården och Hammarby sjö har hela tiden varit viktig och trots att sjön sänktes 4,7 meter till havets nivå när Danvikskanalen anlades har detta samband varit intakt. För att bevara miljön samtidigt som Norra Hammarbyhamnen bebyggdes planlades fastigheten som kulturreservat 1996.

     

    Ett realiserande av planförslaget skulle innebära att delar av parken bebyggs, att malmgården förlorar kontakten med Hammarby sjö och att den reduceras till en gårdsbyggnad i ett nytt stadskvarter. Det befintliga kulturreservatets intentioner skulle då helt frångås och en unik Stockholmsmiljö irreversibelt förloras. Skönhetsrådet konstaterade liksom 2023 och 2002 att planarbetet inte kan drivas vidare utan att viktiga kultur-, stads- och parkmiljövärden spolieras. Rådet ansåg att malmgården samt den omgivande parken bör återgå i stadens ägo och öppnas som en allmänt tillgänglig miljö i en i övrigt tätbebyggd stadsdel.

     

    Med hänvisning till detta resonemang ansåg rådet att planarbetet bör avbrytas och att markanvisningen återtas.

    Bilagor

  • Detaljplanens syfte är att bekräfta byggnadens befintliga användning som kontor inom fastigheten Glädjen 12. På de nedersta våningsplanen ändras användningsbestämmelser till centrumändamål för att möjliggöra en bredare användning av byggnaden. Gällande detaljplan medger i huvudsak industriändamål då byggnaden uppfördes 1946 som verkstad och tryckeri åt Dagens Nyheter, efter ritningar av T A Bergen vid Industribyrån AB. Fastigheten utgörs idag av hårdgjorda ytor och förslaget ämnar även förbättra dagvattenhanteringen inom fastigheten genom att skapa en mer trivsam och grön utomhusmiljö.

     

    Skönhetsrådet fann det positivt att omvandla parkeringsytan till grön vistelseyta och att införa mer generella planbestämmelser eftersom det ökar byggnadens användning och därmed livslängd. Den föreslagna användningsbestämmelsen centrumändamål kan dock innebära en rad olika funktioner där vissa rimmar mindre bra med en byggnads ursprungliga gestaltning. Rådet ansåg därför att det är viktigt att i planskedet säkerställa att negativa ingrepp, exempelvis håltagningar för skyltfönster och butikslokaler i bottenvåningen inte tillåts. Rådet ansåg således att plankartan bör kompletteras med skyddsbestämmelser för tegelfasaden, dess fönsterband och markerade portal, så att kommande förändringar enklare kan bedömas i ett bygglovskede utifrån ursprungsgestaltningens värden.

    Bilagor

  • Region Stockholm, Förvaltning för utbyggd tunnelbana, har inbjudit till samråd om den nya tunnelbanelinjen som ska byggas mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Linjen kommer att gå via Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet och Östberga. Samrådet är en del av järnvägsplan, tillhörande detaljplan för tunnelbanan och tillståndsansökan enligt miljöbalken.

     

    Beslutet om en ny tunnelbanelinje beslutades under Sverigeförhandlingen 2017. Linjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö binder ihop centrala och södra Stockholm och den innebär att 48 500 nya bostäder med hållbara kommunikationer kan byggas. Den nya linjen ger nya resmöjligheter med smidiga bytespunkter till annan kollektivtrafik samtidigt som T-Centralen och röda linjen avlastas. Tunnelbanelinjen ligger djupt och hissar ska ge en smidig resa mellan perronger och entréplan. Restiden mellan ändstationerna beräknas bli ca 10 minuter.

     

    Skönhetsrådet hade tagit del av samrådsunderlaget och ställde sig positivt till den föreslagna sträckningen. Det är dock i dagsläget svårt att ta ställning till placeringarna av tunnelbaneuppgångarna i Årstaberg, Årstafältet, Östberga och Älvsjö eftersom planarbetet inte kommit så långt att underlaget redovisar hur väl de inlemmas i respektive byggnad/plats. Rådet såg t.ex. att stationsuppgången i Älvsjö planeras nära Älvsjö gård. Gården med anor från 1500-talet är en av Stockholmstraktens äldsta ännu existerande. Enligt rådets uppfattning kräver platsen därför särskild omsorg och respektavstånd till gårdsmiljön. Vid Fridhemsplan och Liljeholmen sammanbinds den nya linjen med de befintliga stationerna och de entréer och biljetthallar som redan finns. Vid Liljeholmen tillkommer dock ett vertikalschakt för hissar placerat mot Trekantsparken.

     

    I samrådet ingår även förslag till placering av de arbetstunnlar/sänkschakt och etableringsytor som behövs för att bygga tunnelbanelinjen och de planerade stationerna. Skönhetsrådet ansåg att man i första hand bör välja de ytor som tidigare använts, som t.ex. vid Östberga och Liljeholmen, avfarten från Södertäljevägen mot Hägerstensvägen. För Fridhemsplan redovisas två alternativ – vid Lindhagensplan respektive Rålambshovsleden. I underlaget anförs för- och nackdelar för de olika förslagen bl.a. med tanke på störningar för verksamheter och närboende i samband med sprängningar. Enligt Skönhetsrådets uppfattning fanns det dock bara ett alternativ som kan accepteras och det är etablering vid Lindhagensplan. Platsen där bensinstationen ligger lämpar sig väl för etablering, det behövs inga långa schakt i marken för att nå berggrunden och arbetstunnelns längd är kortare i förhållande till det andra alternativets tunnel. Vidare har man vid borttransport av stenmassor direktanslutning till rondellen vid Lindhagensplan.

     

    En etablering vid Rålambshovsleden innebär ett stort ingrepp i Rålambshovsparkens gröngördel. Etableringsområdet skulle uppta en lång sträcka längs parkens norra sida med en ramp som övergår i tunnel. Efter avslutat arbete kommer inte slänten att kunna återställas och planteras med träd eftersom tunneln kommer att behövas som permanent servicetunnel även efter byggtiden, d.v.s. infarten till servicetunneln kommer således i en eller annan utformning att finnas kvar.

     

    Sammanfattningsvis bedömde således Skönhetsrådet att förslaget med en arbetstunnel vid Rålambshovsparken måste utgå eftersom följderna under såväl byggtid som efter tunnelbanans färdigställande skulle innebära allvarliga konsekvenser för parken och stadsbilden, i synnerhet som det inte kommer att vara möjligt att till fullo återställa marken. Rådet förordade därför att Region Stockholm går vidare med alternativet vid Lindhagensplan.

    Bilagor

  • § 17

    Rädda Rålis - Yttrandesamråd tunnelbaneramp längs Rålambshovsparken

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.