Möte 2017-09-21

Ordföranden Jessica Jormtun (MP) öppnade mötet.

Mötet ajournerades kl.18:05–18:45 för Öppet forum med allmänhetens frågestund.

Stockholms stads hållbarhetschef Paul Alarcon informerade under nämndens tema om Hållbarhetskommissionens arbete och rapport.

Mötesförhandlingarna återupptogs. Jessica Jormtun (MP) hälsade Ann-Marie Strömberg (V) välkommen som ny ledamot i nämnden.

Jessica Jormtun (MP) och Abit Dundar (L) utsågs att justera dagens protokoll. Justering sker 26 september 2017.

Ärende 24 utgår från dagordningen.

Dagordningen godkändes.

Förvaltningen bedömer att tjugofyra av kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena kommer att uppnås helt under året och att två mål uppnås delvis. Merparten av indikatorerna kommer att uppnås liksom nämndens mål. Prognosen visar ett underskott på     8,2 mnkr före resultatdispositioner och budgetjusteringar. Efter resultatdispositioner och budgetjusteringar redovisas ingen avvikelse mot budget. Underskott finns inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg.

En skrivelse från Lars Svärd m.fl. (M) och Abit Dundar m fl (L) gällande klotter, nedskräpning och skadedjur i stadsmiljön i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsområde har inkommit till stadsdelsförvaltningen. I skrivelsen ställs ett antal frågor om felanmälningar för klotter, nedskräpning, tillgången på papperskorgar, klottersanering och skadedjur. Överlag prioriterar stadsdelsförvaltningen frågor gällande renhållning och trygghet mycket högt. Ansvaret är fördelat på två förvaltningar, stadsdelsförvaltningen och trafikkontoret. Med hjälp av statistik från trafikkontoret har stadsdelsförvaltningen sammanställt svar på frågorna i skrivelsen.

Barnkonventionen slår fast att barn är individer med egna rättigheter och syftar till att ge alla barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Förslaget till program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad utgår från barnkonventionen och syftar till att säkerställa barnets rättigheter och förbättra flickor och pojkars levnadsvillkor. Programmet är ett styrdokument för alla stadens nämnder och bolagsstyrelser och ska, så långt som möjligt, tillämpas i uppdrag som staden ger andra organisationer eller enskilda.

Förvaltningen är positiv till att staden antar ett stadsövergripande program för barnets rättigheter och inflytande men betonar vikten av stöd från kommunstyrelsen med utbildning, implementering av praktiska verktyg i arbetet och framtagande av indikatorer. Förvaltningen är tveksam till innebörd och formulering av punkten 2.5 i programmet ”Alla barn ska ha god psykisk hälsa”.

Programmet för ett jämställt Stockholm 2018-2022 har sin utgångspunkt i den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, och syftar till att utveckla stadens verksamheter så att makt, möjligheter och resurser fördelas lika oberoende av kön. Det ska vara ett styrdokument för alla stadens nämnder och bolagsstyrelser.

Förvaltningen ser positivt på programmet och anser att det är viktigt att målen för jämställdhet är tydligt formulerade och är en del av det övergripande och systematiska arbetet med mänskliga rättigheter. Förvaltningen välkomnar förslaget att kommunstyrelsen ska tillhandahålla metodstöd och utbildning för nämnder och bolagsstyrelser då kunskap om jämställdhet är centralt för en lyckad jämställdhetsintegrering. Förvaltningen instämmer också i betydelsen av att uppföljningen av arbetet med jämställdhet görs i ordinarie styrsystem för ledning och uppföljning.

Programmet för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck 2018-2022, utgår från FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och allmänna förklaring och syftar till att vara ett styrdokument för stadens nämnder och bolagsstyrelser.

Förvaltningen är positiv till programmet och välkomnar ett stadsövergripande program för allas lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och uttryck. Förvaltningen tycker det är bra att kommunstyrelsen ansvarar för att tillhandahålla grundutbildning men efterlyser fler konkreta arbetssätt. Liksom programmet anser förvaltningen det viktigt att arbetet sker inom ordinarie rutiner för planering och uppföljning.

Syftet med utredningens uppdrag är att säkerställa att den hälso- och sjukvård som ges befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. Dessutom behöver en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården uppnås.

Utredningen föreslår att nationella riktlinjer bör vara vägledande, inte obligatoriska eller mer bindande vilket förvaltningen anser vara riktigt. De förändringar som föreslås i hälso- och sjukvårdslagen, bland annat att huvudmannen respektive verksamhetschefen ansvarar för att professionerna har goda förutsättningar att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och förslaget att inrätta vårdkommittéer i stället för läkemedelskommittéer är positivt. Utredningen visar på att det är brist på tillgång till kunskapsstöd för sjuksköterskor och fysioterapeuter i kommunal verksamhet och att kunskapsstödet till de professioner som verkar i kommunal vård behöver förstärkas. Behovet av kunskapsstöd och att få arbeta med evidens inom kommunal hälso- och sjukvård är stort. Förvaltningen ser positivt på förslaget att landstingen ska ges ett uttalat ansvar för att involvera kommunerna och ge kunskapsstöd i den kommunala hälso- och sjukvården.

De nu gällande riktlinjer för handläggning av bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS till personer 65 år och äldre, är beslutade av kommunfullmäktige 15 maj 2015. Riktlinjerna ska säkerställa rättssäkerhet och likabehandling när det gäller bedömning av de insatser som ska erbjudas från socialtjänstens äldreomsorg. De ska också ge stöd och vägledning för biståndshandläggaren i det praktiska arbetet med individuella behovsbedömningar.

Förvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till förslaget. Förvaltningen anser att det är särskilt angeläget att definiera målgrupperna och förtydliga behovskriterierna för de biståndsbedömda boendeformerna servicehus och vård- och omsorgboende. Förtydligande behövs även när det gäller vissa hemtjänstinsatser.

Beslut

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Följande skrivelser anmäldes till stadsdelsnämnden:

1. Frågor om syntetiska gräsytor och konstgräs

Inkom16 augusti 2017, dnr HL 2017/488

Förvaltningens svar daterat 6 september 2017 biläggs.

2. Ellevioarbete gatulampor

(rubricerat medborgarförslag)

Inkom 28 augusti 2017, dnr HL 2017/508

Översänt till kulturförvaltningen och trafikkontoret.

3. Trivsel för allmänheten, särskilt äldre

(rubricerat som medborgarförslag)

Inkom 6 september 2017, dnr HL 2017/543

Översänt till trafikkontoret

Beslut

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd lägger anmälan till handlingarna.

Handlingar i ärendet

Rapport av tjänstemannabeslut fattade enligt delegationsordningen mellan perioden 16 augusti till 5 september 2017.

Skrivelse för beredning

Lars Svärd m.fl. (M) lade fram en skrivelse för beredning om utredning av konsekvenserna av vinstförbud i välfärden.

Dnr HL 2017/576

Beslut

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd överlämnar skrivelsen till förvaltning för beredning.

Jämställdhetsdagarna 2018

Inbjudan har skickats ut till nämnden med erbjudan om att ge fem representanter från nämnden möjlighet att delta under Forum Jämställdhet i Karlstad 6-7 februari 2018. Nämnden utser vid sammanträdet 19 oktober vilka som ska delta.

Information från stadsdelsdirektören

Trygghetsmätningen 2017

Anders Carstorp föredrog om årets resultat från trygghetsmätningen i Stockholms stad.

Rekrytering av avdelningschef

Information om ny avdelningschef för förskoleavdelningen.

Avtackning av avdelningschef

Jessica Jormtun (MP) avtackade på nämndens vägnar Yvonne Goldberg som slutar som avdelningschef för förskoleavdelningen den 13 oktober.

Balanslista över ärenden till nämnden 2017 anmäldes.

Stadsdelsnämnden ska enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rapportera de
gynnande beslut om insatser enligt respektive lagstiftning som inte
har kunnat verkställas inom tre månader från beslutsdatum till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och revisorerna.
Rapporteringsskyldigheten gäller även de ej verkställda beslut från närmast föregående kvartal som har verkställts eller avslutats utan att verkställas.

Under andra kvartalet 2017 har förvaltningen rapporterat fem beslut som inte har verkställts inom tre månader samt ett avbrott som inte åter verkställts inom tre månader. Därutöver har förvaltningen rapporterat att två beslut verkställts och tre beslut har avslutats utan att ha verkställts. Majoriteten av de beslut som inte kunnat verkställas avser omsorg om personer med funktionsnedsättning och den främsta orsaken är att den enskilde tackat nej till erbjudande.