Möte 2022-03-23

Catharina Piazzolla (S) och Aleksander Lestaric (M) utsågs att  justera protokollet.

Justitiedepartementet har remitterat slutbetänkande ”Säkerhet och tillgänglighet vid val” (SOU 2021:96) till Stockholms stad. Utredningens uppgift enligt direktivet är att göra en översyn av och överväga förändringar i delar av valsystemet.

 

I en andra etapp, som utgör utredningens slutbetänkande, har utredningen bland annat haft att överväga om

• det bör inrättas en ordning med ett utpekat ansvar för samordningen av säkerhetsfrågor i valadministrationen,

• det bör införas en rutin för samordning och rapportering av incidenter i samband med val, och

• det finns behov av att införa särskilda regler och ackreditering för valobservatörer, samt överväga och lämna förslag till

• åtgärder som kan förbättra möjligheten för väljargrupper med svårighet att med nuvarande röstningsförfarande utnyttja sin rösträtt,

• åtgärder som kan bidra till att personer med synnedsättning ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon,

samt

• åtgärder som kan bidra till att förenkla för utlandssvenskar att

delta i riksdagsval och val till Europaparlamentet och om det är lämpligt att göra det möjligt för utlandssvenskar att under vissa förutsättningar brevrösta även från Sverige.

Som en följd av de remissynpunkter som lämnats över utredningens delbetänkande, konstitutionsutskottets betänkande 2019/20:KU12 Valfrågor och den rådande covid-19 pandemin har utredningen dessutom tagit ställning till följande frågor:

• förutsättningar för att överklaga val,

• digitala röstkort,

• val vid allvarliga fredstida kriser, och

• rekrytering och utbildning av röstmottagare.

 

Stadsledningskontoret och valnämndens kansli tillstyrker förslaget om att Valmyndigheten föreslås få ett samordningsansvar för säkerhetsansvar. Vi delar också bilden av att valdatasystemet har ett högt skyddsvärde.

 

Stadsledningskontoret och valnämndens kansli kan se att det finns ett värde med att inrätta en nationell incidentrapportering som ger en samlad bild av det nationella läget. Det är också naturligt att det är Valmyndigheten som ansvarar för denna. Vi anser dock att det behöver konkretiseras vilken typ av incidenter som ska rapporteras och  att rutinen för rapporteringen inte ska vara öppen för allmänheten.

 

Utredningen föreslår att det i vallagen införs en uttrycklig reglering och ackreditering av valobservatörers status. Vi anser att det väsentliga med regleringen är att det i sak inte innebär någon inskränkning i allmänhetens rätt att övervaka röstmottagningen och att det tydligt framgår. Enligt utredningens förslag ska kommunen stå för praktiska arrangemang. Vi befarar att förslaget kommer att kräva ökade resurser ifråga om personal som måste finnas tillgänglig och därmed ökade kostnader för staden.

 

Valnämndens kansli har sedan länge arbetat med tillgänglighetsfrågor så som utredningen föreslår. Ett tillgängligt val handlar inte endast om lokaler. Vi noterar att utredningen pekar på att vårt nuvarande valsedelssystem innebär särskilda svårigheter för personer med funktionshinder. Det är anmärkningsvärt att lagstiftaren istället för att utreda möjligheterna till ett nytt tillgängligt valsedelsystem genomför ändringar som än mer försämrar tillgängligheten.

 

Valnämndens kansli inledde tillsammans med ett antal andra kommuner ett samarbete med Myndigheten för delaktighet efter valet 2019 för att ta fram en mer heltäckande checklista för tillgängliga vallokaler. Den nya checklistan finns nu publicerad på Myndigheten för delaktighets webbplats tillsammans med goda exempel från olika kommuner avseende deras tillgänglighetsarbete. Vi tycker att det arbete som redan är gjort är bra och anser att Valmyndigheten inte behöver ta fram en ny vägledning utan att deras uppdrag blir att upprätthålla och förbättra det som redan är gjort.

 

Förslaget om belysningsförstärkning på alla röstmottagningsställen är enligt stadsledningskontoret och valnämndens kanslis mening ekonomiskt och miljömässigt oförsvarligt. Vi anser att regeringen stället bör ta initiativ till en översyn av valsedelssystemet.

 

Stadsledningskontoret och valnämndens kansli saknar i utredningen en analys av konsekvensen av förslaget med handskrivna adresskort då en väljare endast fått ett digitalt röstkort.

Varje kommun är ansvarig för att tillhandhålla lämpliga lokaler, som kan användas som vallokaler på valdagen. Stockholms stad har vid valen 11 september 592 vallokaler. Förslaget innebär att antalet valbyggnader är 150 stycken i vilka vallokalerna är placerade, vilket är en ökning med 9 byggnader jämfört med valet 2019.

 

Sedan 2006 har kommunerna ansvaret för att genomföra förtidsröstningen. Detta har under åren gett oss kunskap om vilka lokaler som fungerar väl och bör återanvändas. Då Stockholm växer behövs dock justeringar löpande göras för att fortsätta kunna erbjuda stockholmarna, besökare och de som arbetar i staden goda möjligheter att kunna rösta i val.

 

Under hösten 2021 inleddes arbetet med att identifiera vilka lokaler som skulle kunna fungera som röstningslokaler under förtidsröstningen inför de allmänna valen 2022.

I allmänna valet 2018 var det 66 lokaler som nyttjades och 301 577 personer röstade i någon av dessa lokaler.

 

Valnämndens kansli planerar för förtidsröstning med begränsat tillträde på 54 platser eller vid 45 tillfällen tack vare samröstning. De som vistas på dessa har bedömts inte kunna rösta på annat sätt samtidigt som minst cirka 20 personer antas vara i stånd att rösta.