Hoppa över navigering
  • Vid Norrmalms stadsdelsnämnds sammanträde 2022-12-15 anmälde Moderaterna (M) en skrivelse angående återbetalning av föreningsbidrag. Skrivelsen menar att uppföljningen av bidragen måste förbättras.

     

    När föreningar eller organisationer som beviljas föreningsbidrag inte lever upp till kravställningen eller inte levererar den verksamhet som bidraget avser ska pengarna krävas och betalas tillbaka.

     

    I skrivelsen vill (M) ha svar på följande frågor:

     

    1. Hur många beviljade föreningsbidrag har hela eller delar krävts tillbaka sedan 2019 och på vilka grunder har respektive bidrag krävts tillbaka?

    2. Hur har förvaltningen gått tillväga för att få tillbaka pengarna som betalats ut i bidrag? Vilka metoder har använts?

    3. I vilken utsträckning har stadsdelen fått tillbaka de pengar som krävts tillbaka?

    4. Finns det fall där olika föreningar har återkrävts på pengar men där samma person/ eller personer är verksam i föreningen?

       

      Sedan 2019 har två beviljade föreningsbidrag i del krävts tillbaka. I båda fallen har det varit från PRO Norrmalm och det rör sig om den del av det beviljade bidraget som inte har nyttjats. När föreningarna beviljats föreningsbidrag ställs ett villkor om att de ska återkomma med en redovisning av hur bidragen har använts. Redovisningen visar hur pengarna har använts och om de har nyttjat bidraget i sin helhet.  I två fall har det visat sig att hela bidraget inte har nyttjats och i de fallen har förvaltningen krävt tillbaka den återstående delen.

       

      För att kräva tillbaka den outnyttjade delen av bidragen har det i ett fall skickats en faktura på beloppet till föreningen och i det andra fallet skickades ett email till föreningen med en begäran om att återbetala beloppet till stadsdelens bankgiro och märka det med Återbetalning av ej förbrukat föreningsbidrag. I båda fallen har de återkrävda beloppen betalats i sin helhet.

    Bilagor

  • Vasaparkens lekplats är i stort behov av upprustning där det stora besökstrycket har orsakat ett omfattande slitage på utrustning och markmaterial. Målet med upprustningen är att skapa en inbjudande och tillgänglig lekplats som berikar Vasaparken med utmanade lekytor och välkomnande och omtänksamma sociala rum.

     

    Dialog med barn/ungdomar, parklekspersonal och övrig allmänhet genomfördes tidigt i processen inför gestaltningsarbetet. Ytterligare en dialog genomfördes november/ december 2022 som allmänheten fick tycka till om.

     

    På stadsdelsnämndens uppdrag har förvaltningen i sitt  programarbete utrett möjligheten att utforma lekplatsen utifrån ett tema kring Astrid Lindgrens sagovärld. Förvaltningen ger förslag på en utformning av lekplatsen med inspiration från berättelsen om ”Peter och Petra”, en novell om två syskon som tillhör småfolket som bor under en stor gran i Vasaparken.

     

    Framtaget programförslag innebär att hela lekplatsen rustas upp med nya markmaterial och ny utrust­ning. Gummiberget tas bort och ersätts med äventyrslek och klättertorn. Småbarnsleken behåller sin plats men inhägnas och får fler gungor. Bolleken behålls men ramas in tydligare. Lek-lastbilen bevaras. Ny grönska med träd och plante­ringar tillkommer. De befintliga träden skyddas och får renoverade växtbäddar. Peter och Petras värld skapas genom att förvränga skalor och utforma lekmiljöer inspirerade utifrån dels skolmiljön och na­turen i parken som novellen utspelar sig i.

    Bilagor

  • I Stockholms stads budget framgår att socialförvaltningen ska samordna arbetet med boendeplanen för bostäder för personer med funktionsnedsättning och bearbeta stadsdelsnämndernas/regionernas förslag samt föreslå beslut om åtgärder utifrån en sammanvägd övergripande bedömning av behov och framtida trender.

     

    Region innerstaden, som består av stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm, har gjort en sammanställning av stadsdelsförvaltningarnas existerande boenden, befintliga individuella avtal, pågående projekt av boenden och uppskattat behov av boenden år 2033. Sammanställningen levereras till socialförvaltningen som bidrag till stadens övergripande boendeplan.

     

    Region innerstaden ser ett prognosticerat behov av särskilda boenden år 2033 som är större än vad de projekt som i dagsläget planeras kan tillgodose. Detta gäller ytkrävande och friliggande gruppbostäder LSS samt gruppbostäder SoL.

     

    Gällande gruppbostäder LSS med normal tillgänglighetsanpassning samt servicebostad LSS eller SoL bedömer regionen att kommande behov kan mötas. Regionen rapporterar dock fortsatta förseningar i flera pågående projekt vilket sannolikt kommer fördröja tillgång till särskilda boendeformer.

     

    Förvaltningen vill framhålla att bristen på särskilda boendeformer riskerar att medföra att fler brukare placeras utanför LOV på grund av att staden saknar bostäder med lämplig inriktning inom valfrihetssystemet. Förvaltningen ser att behovet av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL är större än vad de projekt som planeras kan tillgodose.

     

    Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden fastställer underlaget och överlämnar det till socialförvaltningen.

     

    Bilagor

  • Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till detaljplan för fastigheten Spelbomskan 9 med flera, som ligger vid Odenplan och utgörs av det så kallade Läkarhuset. Planens syfte är att möjliggöra att fastigheten Spelbomskan 9 kan utvecklas med kontor, service, handel samt med möjlighet till hotell. Då nuvarande byggnad är i byggnadstekniskt dåligt skick önskar fastighetsägaren utveckla sin fastighet genom att ersätta befintlig byggnad med en ny. Planförslaget medför en större byggrätt med en högre byggnadshöjd och nockhöjd än nuvarande byggnad på platsen.

     

    Enligt förvaltningen är det angeläget att frågor om planförslagets konsekvenser avseende kulturmiljö, stadsbild, skugg- och vindpåverkan studeras vidare i fortsatt planarbete. Förvaltningen anser att det är positivt om detaljplaneförslaget kan tillföra gröna miljöer för dagvattenhantering samt ökad biologisk mångfald.

     

    Förvaltningen noterar att stadsbyggnadskontoret frångått den ursprungliga inriktningen som presenterades i samband med att detaljplanearbetet startade, då även Spelbomskan 12 och Gyldéngatan ingick i planområdet samt att även nya bostäder möjliggjordes. Enligt förvaltningen hade det varit en fördel om planarbetet även omfattade Gyldéngatan, som har behov av att utvecklas för att bli tryggare och trevligare. Förvaltningen hade också gärna sett att planförslaget innefattade bostäder för att möta översiktsplanens mål om att berika innerstadens centrala delar med fler nya bostäder. Förvaltningen önskar även att detaljplanens bestämmelser skulle medge etablering av vårdinrättningar, eftersom ett samlat vårdutbud är en tillgång för stadsdelsområdets invånare.

    Bilagor

  • Kommunstyrelsen har remitterat idrottsnämndens förslag till strategi för ett mer jämställt och jämlikt nyttjande av stadens spontanidrottsytor. Föreslagen strategi är ett av flera verktyg för att nå det övergripande målet i Stockholms stads idrottspolitiska program, det vill säga att få fler invånare i Stockholm fysiskt aktiva. De mer specifika målen är att öka mångfalden av ytor för olika idrotter/motionsformer, öka jämställdheten i nyttjandet av ytorna samt öka jämlikheten utifrån ålder i nyttjandet av ytorna.

     

    Förvaltningen välkomnar föreslagen strategi och ser att strategins mål och inriktningar kan utgöra ett stöd för stadsdelsnämndernas arbete med spontanidrottsytor på parkmark. Strategin kan vägleda i arbetet med att prioritera vilka typer av ytor som nämnden bör investera i samt ge tips på hur dessa ytor kan utformas för att gynna ett jämställt och jämlikt nyttjande.

    Bilagor

  • Kommunstyrelsen föreslår nya riktlinjer avseende idéburet offentligt partnerskap (IOP) med tillhörande tillämpningsanvisningar.

     

    Riktlinjerna syftar till att stödja stadens nämnder och bolag vid ingående av idéburna offentliga partnerskap. Ett idéburet offentligt partnerskap är ett samarbete mellan en eller flera offentliga aktörer och en eller flera idéburna aktörer i välfärden. Partnerskapet syftar till att uppnå ett gemensamt allmännyttigt mål och såväl den offentliga som den idéburna aktören bidrar med resurser

     

    Förvaltningen välkomnar de reviderade riktlinjerna med tillhörande tillämpningsanvisningar och bedömer att de kommer underlätta fortsatt arbete med idéburet offentligt partnerskap.

    Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.