Möte 2022-03-22

Framkomlighetsstrategin är stadens trafikstrategi och beskriver hur stadens vägar och gator kan användas och utvecklas på bästa sätt när staden växer. Den första framkomlighetsstrategin beslutades 2012. Sen dess har fokus skiftat en del i takt med förändrade krav i stadsbilden. Den strategiska inriktningen för trafikplaneringen har blivit att fler behöver välja att gå, cykla eller åka kollektivt. Med utgångspunkt i framkomlighetsstrategin har det under åren vuxit fram ett ramverk med planer och styrdokument som innehåller mål och inriktningar för transportsystemets olika delar. 2018 fick framkomlighetsstrategin också ett systerdokument som fokuserar på attraktivitet och vistelsevärden – strategi för offentliga rum.

 

Under de tio år som gått sedan framkomlighetsstrategin antogs har inte bara stadens planering utvecklats och befolkningen växt utan det har också hänt mycket inom mobilitetsområdet. För att omfamna förändringarna gav kommunfullmäktige trafiknämnden i uppdrag att revidera framkomlighetstrategin. Förslaget till reviderad framkomlighetsstrategi har tagits fram av trafikkontoret och beslutats av trafiknämnden den 16 december 2021.

 

Den gäller för hela staden och avser både befintliga och nya vägar och gator. Den ger principer för hur staden ska prioritera och avväga i beslut för att bidra till ett effektivt, tryggt, attraktivt, miljövänligt och hälsosamt Stockholm, i linje med stadens vision och översiktsplan.

 

Framkomlighetsstrategin är indelad i fyra planeringsinriktningar för väg- och gatunät. Där beskrivs kapacitet, framkomlighet, attraktivitet och hållbarhet.

 

Ärendets beredning

Ärendet har beretts inom utvecklingsavdelningen i samråd med verksamhetsområde upphandling och inköp samt Kontaktcenter Stockholm.

 

Förvaltningens synpunkter och förslag

Förvaltningen är positiv till förslaget om reviderad framkomlighetsstrategi. Det är ett omfattande dokument med tydlig disposition och synliga kopplingar till stadens övriga mål inom till exempel Miljöprogrammet, strategin för äldrevänlig stad och inte minst Agenda 2030.

Strategin omfattar omvärldsspaningar, en hel del statistik och dagsaktuella siffor. Med tanke på den allt snabbare utveckling som sker inom på transportområden men också världen i stort bör det finnas en plan för hur strategin ska hållas aktuell över tid. Förvaltningen anser att det är positivt att trafiknämnden har i uppdrag att utvärdera och följa upp att den fortsatt är tillräckligt flexibel för att svara mot den snabba utvecklingen.

 

Serviceförvaltningen har tidigare svarat på en kontorsremiss om förslaget, den 14 oktober 2021, dnr SF 2021/431. Då lyfte förvaltningen att de avsnitten om planeringsinriktningarna skulle kunna utvecklas ytterligare för att vara ett djupare stöd till stadens interna arbete. Till exempel saknas delar om hur stadens verksamheter generellt kan bidra till flera av planeringsinriktningarna. I avsnittet om planeringsinriktning kapacitet behandlas effektiva godstransporter i samverkan med näringslivet. Serviceförvaltningen saknar här ett avsnitt om hur

stadens verksamheter med små medel kan arbeta för att hjälpa till att effektivisera godstransporter. Det handlar om allt ifrån att verksamheter bör planera sina varuinköp, så att färre och större beställningar görs, där så är möjligt, till att kunna aktualisera mottagning av gods på andra tider än kontorstider. Det påverkar också planeringsinriktningen om framkomlighet.

 

Förvaltningen anser att tidigare lämnade synpunkter har tagits om hand i stor grad. Dock kan strategin vara än tydligare med förvaltningarnas ansvar som beställare för att effektivisera transporter och på så sätt bidra till stadens miljömål.

 

I strategin nämns att ett utvecklat målstyrt arbetssätt kan öka tydligheten mot stadens samarbetsparter och ge ännu effektivare satsningar för att utveckla och ta hand om staden. Enligt strategin är respektive förvaltning och bolag ansvariga för att ta fram åtgärder som leder verksamheten i rätt riktning. Förvaltningen anser att detta bör göras inom ordinarie styrning- och ledningssystem ILS för att få tydlighet och struktur.

 

Beslutsgång

 

Ordföranden Anette Hellström (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

 

Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2022 att kommunstyrelsen ska inrätta en stadsgemensam visselblåsarfunktion. Stadsledningskontoret föreslår att ansvaret för funktionen anges i ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente.

 

Förvaltningen är positiv till förslaget och har inga invändningar.

 

Bakgrund

 

Kommunstyrelsen har begärt yttrande från bland annat Servicenämnden angående remiss om stadsgemensam visselblåsarfunktion. Yttrandet ska vara stadsledningskontoret tillhanda senast den 26 april 2022.

 

Ärendet

 

EU antog 2019 direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, visselblåsardirektivet. För genomförande av direktivet har riksdagen antagit lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

 

Enligt den nya lagen ska offentliga verksamhetsutövare senast den 17 juli 2022 ha inrättat en intern rapporteringskanal för mottagande av rapporter om misstänkta överträdelser samt förfaranden för att hantera rapporterna, dvs. en intern visselblåsarfunktion.

 

Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2022 att kommunstyrelsen ska inrätta en stadsgemensam visselblåsarfunktion. Stadsledningskontoret föreslår att ansvaret för funktionen anges i ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente

 

Ärendets beredning

 

Ärendet har beretts inom utvecklingsavdelningen.

 

Förvaltningens synpunkter och förslag

 

Förvaltningen är positiv till förslaget och har inga invändningar.

 

Beslutsgång

 

Ordföranden Anette Hellström (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Ärendet utgår på grund av avbrutet projekt.