Möte 2024-11-12

Kulturförvaltningens månadsrapport för oktober publiceras den 11 november

Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att ge en särskild utredare, riksdagsledamoten Christer Nylander, i uppdrag att föreslå de ändringar som krävs för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. Nylander har lämnat sitt betänkande "Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid". Utredningen föreslår en ändrad målstruktur med nya delmål och indikatorer för att förbättra målstyrningen av statsbidraget. Utredningen har även undersökt möjligheterna att fördelning av stöd och uppföljning ska hanteras av en eller flera myndigheter i stället för Folkbildningsrådet. Utredningen föreslår att den nuvarande självförvaltningsmodellen behålls men att förändringar genomförs där staten får en tydligare roll när det gäller kontroll och utvärdering av statsbidraget till folkbildningen.

Studieförbunden har de senaste åren varit föremål för debatt och utredningar. Riksrevisionen har vid flera tillfällen konstaterat att systemet har brister och att uppföljning och kontroll bör förbättras. Hösten 2022 publicerade Riksrevisionen sin senaste granskning (RiR 2022:20) som visade att studieförbundens kontroll och uppföljning brister i alla led och att det finns tydliga indikationer på att statsbidraget går till annat än folkbildning. Regeringen har också beslutat om sänkningar av statsbidraget till studieförbunden på 500 miljoner kronor fram till 2026 vilket är en minskning med drygt 28 procent.

Kulturförvaltningen anser att studieförbunden har haft stor betydelse för alla stockholmares jämlika tillgång till kunskap och samhällsengagemang. Stockholm införde 2023 ett dialogbaserat stöd till studieförbunden som har gett studieförbunden i Stockholm möjlighet att utveckla verksamhet som möter de behov som finns i staden idag. Många stockholmare är i behov av bildning och platser att mötas på. För att återskapa samhällets förtroende till studieförbunden bedömer kulturförvaltningen att staten behöver göra kraftfulla förändringar i fråga om fördelning och uppföljning av statsbidraget till studieförbunden.

Studieförbundet ABF Stockholm planerar att hösten 2025 öppna den nya kulturscenen K2 i ABF-huset på Sveavägen 41. Kulturscenen kommer inrymma Fylkingen, Mint konsthall och ABF Stockholms nya verksamhetslokaler för folkbildning inom konsthantverk.

K2 kommer att presentera nationella/internationella scen- föreställningar och utställningar samt ett utbud av studiecirklar inom kulturområdet. Målgrupp för verksamheten är en bred stockholmspublik med riktade program för olika ålderskategorier, från barn till äldre. K2 planeras vara öppet cirka 350 dagar om året.

Den totala kostnaden för etableringen beräknas till 37,87 mnkr. ABF Stockholm ansöker om 2,5 mnkr från kulturnämnden i Stockholms stad för etableringen. Övriga kostnader balanseras genom lån samt egen och extern finansiering.

Deras ansökan om stöd möter väl etableringsstödets kriterier för konstnärlig förnyelse, infrastrukturell utveckling samt samarbete och ekonomisk bärkraft. Ansökan möter också ambitionerna i Stockholms stads kulturstrategiska program och ligger i linje med Stockholms stads strategi för livescener och nattklubbar.

Kulturnämnden har tidigare beviljat ABF Stockholm 1,52 mnkr för etableringen av K2, under förutsättning att Boverket beviljade aktören investeringsbidrag. Boverket har därefter avslagit deras ansökan om investeringsstöd. Därför har kulturförvaltningen inte verkställt nämndens beslut. Detta ärende ersätter tidigare beslut i KuN 2024-02-20 § 13.

Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 2,5 mnkr i stöd till ABF Stockholm för etablering av kulturscenen K2.

Folk och Kultur är ett årligt kulturpolitiskt konvent som arrangeras av Länsteatrarna i Sverige, Regional Musik i Sverige och Länsmuseernas Samarbetsråd genom den ideella föreningen Kulturlyftet – Kultur i hela landet. Folk och Kultur beskriver sig som Sveriges ledande konvent och mötesplats där konstens och kulturens betydelse i demokrati- och samhällsutvecklingen står i fokus. Konventet arrangerades första gången 2018.

Kulturförvaltningen bedömer att det är relevant för nämndens förtroendevalda att delta i konventet. Förvaltningen föreslår därför att två representanter från majoriteten och två från oppositionen får möjlighet att delta i konventet.

Kulturförvaltningen bekostar deltagaravgift samt resa och uppehälle i samband med konventet. Förvaltningen föreslår även att deltagandet ska utgöra underlag för arvodering.

Kulturförvaltningen föreslår för 2025 ett schema som omfattar tio nämndmöten. Förslaget utgår från stadsledningskontorets tidplan för nämndernas arbete för år 2025. Enligt tidplanen ska budgetärendena vara nämndbehandlade senast följande datum:

• Verksamhetsplan 24 januari
• Verksamhetsberättelse 21 februari
• Flerårsbudget 25 april
• Tertialrapport 1 13 juni
• Tertialrapport 2 3 oktober

Kulturförvaltningen har också tagit hänsyn till helgdagar och skolornas lov.

Förvaltningen föreslår följande sammanträdesdatum:

21 januari, 18 februari, 25 mars, 22 april, 20 maj, 10 juni, 30 september, 21 oktober, 11 november, 9 december.

Stockholmia – forskning och förlag ska initiera, stödja, sprida och publicera angelägen forskning om Stockholm. Det sker genom utgivning av böcker enligt devisen ”tillgängligt på vetenskaplig grund”, genom initiering och finansiering av forskningsprojekt samt genom seminarier, konferenser och publik verksamhet.

Kommittén för Stockholmia – forskning och förlag är ett rådgivande organ för Stockholmia. Kommittén har idag sex ledamöter, men kan enligt instruktionen ha upp till nio ledamöter. De ska genom sina respektive verksamhetsområden, erfarenheter och nätverk bidrar till Stockholmsforskningens utveckling.

Agneta Lundin har aviserat att hon önskar trappa ner sitt engagemang. Eftersom kommittén enligt instruktionen får ha upp till nio ledamöter, föreslår förvaltningen att kommittén utökas med en ledamot som på sikt kan ersätta Agneta Lundin.

Förvaltningen föreslår att nämnden utser Patrik Hadenius till ny ledamot i kommittén för Stockholmia – forskning och förlag för tiden fram till 2026-12-31. Patrik Hadenius är språkvetare, museiutredare, författare och tidigare förlagschef på Norstedts förlagsgrupp. Patrik Hadenius erfarenheter är ett värdefullt tillskott i kommitténs rådgivande funktion.

Kommunfullmäktige har beslutat att stadens samtliga nämnder ska ha ett funktionshindersråd knutet till sig. Kulturnämnden, Kulturhuset Stadsteatern och Skönhetsrådet har ett gemensamt funktionshindersråd. Rådet ska sammanträda minst sex gånger per år, träffa hela nämnden minst en gång per år och presidiet ytterligare minst en gång per år.

Rådet ska stödja och ge råd i nämndens arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Rådet ska delta i planering och uppföljning av hur utvecklingsarbetet med att leva upp till de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning fortskrider.

Rådets ledamöter väljs för fyra år efter val till kommunfullmäktige. Rådets ledamöter ska utses av respektive nämnd efter förslag från Funktionsrätt Stockholms stad. Rådet väljer själv ordförande och vice ordförande.

Eftersom Sara Shamloo (Synskadades Riksförbund Stockholms stad, SRF) har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i nämndens råd för funktionshinderfrågor, behöver nämnden utse en ny ledamot. Funktionsrätt Stockholms stad har nominerat Pia Stenberg (SRF) till det vakanta uppdraget.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara en remiss av en motion från Andréa Hedin (M) om att mäta läsförståelse. Motionären skriver att det är oroande att läsförmågan bland unga i Sverige sjunker. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ska besluta:

• Att uppdra till utbildningsnämnden att utforma nya kvantitativa mål för läsförståelse i den kommunala grundskolan
• Att uppdra till utbildningsnämnden att implementera standardiserade mätmetoder för läsförståelse i den kommunala grundskolan
• Att uppdra till utbildningsnämnden att ta fram en handlingsplan för att utöka fokus på läsning och läsförståelse i förskoleklass

Enligt Bibliotekslag (2013:801) ska folkbiblioteken särskilt främja läsning och tillgång till litteratur, främja barns och ungdomars språkutveckling och stimulera till läsning. God läsförståelse och stärkt läsförmåga är en del av folkbibliotekets tydliga demokratiska uppdrag. Samtidigt är folkbiblioteken en prestationsfri verksamhet, öppen för alla.

I Stockholms stads biblioteksplan 2022-2025 anges att folkbiblioteket är förskolans primära bibliotek samt ansvarar för barn och ungas läsning på fritiden. Utifrån Stockholms stadsbiblioteks ansvar för barn och ungas läsning på fritiden är läsfrämjande aktiviteter på loven ett av de viktigaste uppdragen. Detta görs både på biblioteken och genom uppsökande verksamhet, bland annat i parklekar. Ett annat exempel är Läsa äger, där feriearbetande ungdomar är läsande förebilder för barn.