Möte 2024-01-23

Region Stockholm har remitterat Samråd om ny tunnelbana till Älvsjö, samråd järnvägsplan, tillhörande detaljplan och tillståndsansökan miljöbalken bland annat till Stockholms Stad för besvarande. Remissen har besvarats genom ett gemensamt kontorsyttrande med i huvudsak följande lydelse:

Nya tunnelbanelinjen, gul linje, mellan Älvsjö och Fridhemsplan blir cirka åtta kilometer lång och får sex stationer: Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östberga och Älvsjö. Ovan markytan kommer anläggningen främst bestå av stationsbyggnader och byggnader för ventilation. Arbete med lokalisering och utformning av tunnelbanan pågår. Samrådet omfattar järnvägsplan, detaljplan och avgränsning för miljöprövning. Syftet med samrådet är att få in synpunkter om den nya tunnelbanelinjens tunnlar, stationer och uppgångar.

Stadsledningskontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen, trafikkontoret, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning,  Hägersten-Älvsjös stadsdelsförvaltning, Kungsholmens stadsdelsförvaltning, Södermalms stadsdelsförvaltning, kulturförvaltningen, idrottsförvaltningen, fastighetskontoret och Stockholms Stadshus AB är positiva till att en utbyggnad av tunnelbanan sker i enlighet med Sverigeförhandlingens ramavtal 6. Utbyggnaden ligger i linje med vad som framgår av kommunfullmäktiges budget 2024.

Kontoren vill understryka vikten av att det pågående samarbetet och den nära dialogen mellan staden och förvaltningen för utbyggd tunnelbana fortsätter. Kontoren vill lyfta fram att tunnelbanans anläggningar behöver fungera ihop med planerad bebyggelse och att det ska vara möjligt att bygga intill och ovanpå stationsentréerna samt andra anläggningar kopplade till tunnelbanan för ett effektivt nyttjande av marken. Aktuella stadsutvecklingsprojekt vid beröringspunkterna behöver samverka med tunnelbanan så att de inte hindras eller försenas i och med tunnelbanans utbyggnad.

Vid samtliga stationer samt övriga anläggningar kopplade till tunnelbanan behöver noggranna analyser genomföras så att de fungerar med stadsmiljön runtomkring samt att deras utbredning fungerar med befintlig samt planerad trafik.

De tillfälliga arbetsytorna kommer påverka många människor under lång tid. Staden bedömer att många, i samrådshandlingen presenterade, ytor är väl tilltagna. Kontoren önskar att ytornas utbredning ses över så att de nyttjas effektivt genom hela genomförandetiden. Det är även viktigt att ytorna utformas säkert samt att in/utfarter till dem är tydliga och trafiksäkra. Kontoren vill särskilt lyfta fram att en placering av arbetstunnel vid Rålambshovsleden skulle få en stor negativ påverkan på såväl natur- och kulturvärden, stadsbild, rekreativa värden som allmänhetens framkomlighet. Vidare så är det är av yttersta vikt att det vid Älvsjö idrottsplats vidtas åtgärder för att begränsa störningar för idrottsverksamheten och att en trygg och säker trafiklösning för oskyddade trafikanter säkerställs.

Stockholm ska växa med ett starkt och fritt kulturliv. Kulturförvaltningen har en avgörande roll i detta genom att verka för ett kreativt och attraktivt Stockholm samt för Stockholmarnas lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Dessa båda perspektiv i det kulturstrategiska programmet samverkar, förstärker och är en förutsättning för varandra. Tillsammans illustrerar de var kulturförvaltningens olika verksamheter är på väg och varför, med utgångspunkt i stadens budget och övriga styrdokument.

Ett kreativt och attraktivt Stockholm

Ett kreativt och attraktivt Stockholm förutsätter att förvaltningen fortsätter att vårda och utveckla en stark och oberoende kultursektor med yttrandefrihet som grund. På så sätt möjliggörs kulturuttryck med mångfald och kvalité som kan få oss människor att möta nya perspektiv och växa. God tillgång till kultur bidrar även till att människor väljer att bo, besöka och etablera sig i Stockholm.

Förutsättningar för att skapa och ta del av kultur är avgörande för stadens attraktivitet på samma sätt som kreativa processer och förmågor är avgörande för ett framgångsrikt näringsliv. Att kulturskolan möjliggör för många att tidigt utveckla sina kreativa förmågor är en av flera faktorer som bidrar till den bredd och spets som stadens kreativitet vilar på. Inom kulturskolan hittar barn och unga livslånga intressen, ett yrke, vänner för livet, glädjen i att göra saker tillsammans, trygghet, självkänsla och sin kreativa ådra. Kulturens värde får samtidigt aldrig begränsas efter den nytta den kan göra för andra områden. Konsten och kulturens oberoende stärks bland annat genom stöd till det fria kulturlivet, samlingslokaler och folkbildning men också genom det sätt på vilket kulturförvaltningens egna kulturverksamheter styrs.

Stadens bibliotek fyller en viktig roll som nav i det lokala kulturlivet och möjliggör detta genom att anordna aktiviteter i biblioteken som inkluderar samarbete med aktörer från det lokala kultur- och föreningslivet. Museernas källor ska vara bestående och den grund på vilken nya berättelser kan utvecklas. Berättelser som visar att individers och gruppers handlingar har format samhället kan bidra till att inspirera oss att forma vår framtid. De kan bidra till en medvetenhet om att förändring är möjlig, vilket är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.

Stockholmarnas lika möjligheter att ta del av och skapa kultur

Lika möjligheter att ta del av och skapa kultur är en nyckelfråga för en rättvis och hållbar stad som präglas av delaktighet. För att fortsätta nå fler måste kulturlivets infrastruktur utvecklas i takt med staden och med särskilt fokus att nå fler utöver de som redan nås. Den digitala transformation förvaltningen är mitt i är ett sätt som ska bidra till ökade relevans och tillgänglighet.

Vidare bidrar kulturförvaltningen med förutsättningar för kvalitativ konst och kultur inom andra förvaltningsområden så som förskola, skola och äldreomsorg men även i våra stadsrum genom att möjliggöra offentlig konst och lokaler för kultur runt om i hela vår stad. Genom Liljevalchs har stockholmarna också sin egen konsthall och stadens evenemangsavdelning ser regelbundet till att samla stockholmare från hela staden kring angelägna kulturarrangemang.

Kulturförvaltningen arbetar inbjudande, välkomnande, utvecklande och uppsökande för att ge fler barn och unga i Stockholm en meningsfull fritid och möjlighet att möta kultur av hög kvalitet. Kulturförvaltningen arbetar, såväl som samhällsaktör som arbetsgivare, för att motverka diskriminering och alla former av rasism. Stadens barn och unga prioriteras i ett flertal stödsystem och i samordningen av stadens fritidsverksamheter. Arbetet ska resultera i att fler barn och unga möter professionell kultur som berör dem och får uttrycka sig genom konsten på sin fritid.

Fokus Järva

Kulturförvaltningen verkar med en bredd av stödinsatser för att skapa goda förutsättningar för kulturskapare, publik och arrangörer i alla delar av staden. I främjandet av ett angeläget kulturliv för stockholmare och besökare arbetar kulturförvaltningen för att stärka kontakten med stadsdelsförvaltningar och lokala aktörer som vill verka i och utveckla sitt närområde.

Demokrati stärks och utvecklas genom allas rätt till insyn och tillgång till den offentliga informationen. Stadsarkivet är en central resurs i stadens informationsförsörjning och en av förutsättningarna för att offentlighetsprincipen ska fungera.

Arkiven bevaras för att användas. Modern vård och förvaltning av analoga och digitala arkiv säkerställer att informationen är användbar för framtidens stockholmare. Genom ett brett och varierat utbud för olika målgrupper ska arkivets karaktär av öppen publik institution bibehållas och förstärkas.

Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden

Stadsarkivet är alla stockholmares arkiv. Verksamheten ska tillgodose stockholmarnas behov oavsett var de bor och vilka förmågor de har, och uppmuntra till delaktighet i utformandet av utbudet. Ett effektivt utlämnande av allmänna handlingar säkrar stockholmarnas rätt att snabbt och rättssäkert kunna ta del av offentlig information.

Stadsarkivet ska ha en känd och välbesökt verksamhet, som ger både historiska och samtida perspektiv på stadens framtidsfrågor. Program och tjänsteutbud ska stimulera alla att upptäcka och få ny kunskap om arkiven, och skapa utrymme för dialog kring aktuella händelser och företeelser i omvärlden.

Publicering och systematisering av digital information är prioriterat i arbetet med att öka tillgången till arkiven och nå en bredare publik. Genom att utveckla självservicetjänster och aktivt söka samarbeten med olika typer av användare skapas förutsättningar för nya sätt att använda arkiven.

Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning

Stadsarkivets verksamhet ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Det ska vara lätt både för medarbetare och användare att göra resurssmarta val. Agenda 2030:s globala mål för hållbar utveckling ska ligga till grund för Stadsarkivet miljö- och jämställdhetsarbete, tillsammans med stadens miljöprogram och kommande program för mänskliga rättigheter.

En långsiktigt hållbar utveckling inbegriper också en förankring bakåt i tiden. Att förstå hur Stockholm hanterat de förändringar som en växande stad för med sig, kan bidra till att väcka intresse och skapa förståelse för dagens klimat- och jämställdhetsutmaningar.

Digitalisering, publicering och utveckling av publika gränssnitt minskar både person- och materialtransporter. Stadsarkivet effektiviserar lokalanvändningen både genom ökat samnyttjande med övriga verksamheter och en intern omdisponering av kontorsytorna.

Arkivmagasinen i Liljeholmskajen och Kungsklippan erbjuder stor lagringskapacitet och bättre åtkomst för användare, vilket på lång sikt minskar stadens miljöpåverkan för arkivförvaring. Stadsarkivet ska verka för att stadens verksamheter lämnar över sina arkiv, och erbjuda stöd i form av rådgivning och arkivarietjänster.

Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla

Stadsarkivet är stadens informationsnav. Vi stödjer Stockholms stad i att ligga främst när det gäller säker, tillgänglig och öppen information om hela sin verksamhet, så att alla har möjlighet att delta i demokratin genom att påverka och granska beslutsfattandet.

Stadens information ska vara lätt att hitta och återanvända, och bevaras på sätt som garanterar autenticitet och tillgänglighet, nu och i framtiden. Genom tillsyn, expertkunskap och rådgivning ska Stadsarkivet stödja stadens verksamheter i att hantera sin information på ett sätt som underlättar tillgången och upprätthåller offentlighetsprincipen. Ändamålsenliga magasin, e-arkivplattformar, vård och förvaltning av både analoga och digitala arkiv säkerställer att informationen finns bevarad för framtidens stockholmare. Stadsarkivet ska verka för att fler av stadens verksamheter lämnar över sina arkiv, och erbjuda stöd i form av rådgivning och arkivarietjänster.

All ny information i Stockholms stad skapas i digital form. Stadsarkivet säkerställer att denna information identifieras, beskrivs och lagras på ett säkert sätt så att den är åtkomlig för de som behöver den. Införandet av eDok i alla stadens verksamheter har skapat förutsättningar för en hållbar informationshantering. Genom aktiv förändringsledning kommer Stadsarkivet att säkerställa att de standardiserade arbetssätten implementeras fullt ut hos verksamheterna.

Det allvarliga ekonomiska läget ställer höga krav på en effektiv resursanvändning i stadens verksamheter, både vad gäller medarbetare och lokaler. Genom en kontinuerlig utveckling av medarbetarnas kompetens, och genom nya tvärsektoriella och/eller internationella samarbeten, ökar den ekonomiska hållbarheten samtidigt som verksamheten berikas med andra perspektiv.

Ekonomiska förutsättningar

Stadsarkivets budget uppgår till 74,8 mnkr. Stadsarkivet redovisar omslutningsförändringar om 24,7 mnkr avseende bland annat ökade intäkter

Kulturförvaltningen föreslår att Kerstin Klein Perski och Erik Titusson utses till referenspersoner till stödformen för konstnärlig produktion och kulturarrangemang.

Beredningen av stöd till konstnärlig produktion och kulturarrangemang innefattar bedömningar från referenspersoner. Syftet med referenspersonerna är att förstärka förvaltningens samlade bedömning av inkomna ansökningar. Referenspersonerna har en rådgivande roll och kan nomineras av allmänheten.

Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden utser Kerstin Klein Perski och Erik Titusson till referenspersoner för bedömning av kulturstöd. Uppdraget gäller från och med februari 2024 till och med december 2024 med möjlighet till förlängning år 2025.

Kulturnämnden är stadens arkivmyndighet och ska främja en god arkivvård och verka för att stadens arkiv görs tillgängliga för allmänhet och forskare. Enligt reglemente för kulturnämnden ska nämnden ha ett arkivutskott som handhar arkivfrågor.

Arkivutskottet består av fem ledamöter och tre ersättare som väljs av kulturnämnden.

Isabel Smedberg Palmqvist (L) har avsagt sig sitt uppdrag som vice ordförande i arkivutskottet. Nämnden ska därför utse en ny vice ordförande och en ledamot till arkivutskottet för perioden till och med 2026-12-31.

Vakansen bordlades vid nämndens sammanträde den 12 december 2023.

Stockholms konstråd är ett rådgivande organ som biträder stadens nämnder, styrelser och bolag i frågor som rör konstnärlig gestaltning av byggnader och offentliga platser. Stockholms konstråd är ett politiskt sammansatt organ under kulturnämnden. Rådet består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare som utses av kulturnämnden. Mandattiden är fyra år och överensstämmer med de ordinarie valperioderna.

Vid beställningar till Stockholm konst med ett enprocentsanslag över 500 tkr utses två politiker från Stockholms konstråd att ingå i samrådsgruppen för deltagande vid beslutsmöten i de konstnärliga gestaltningsuppdragen.

Isabel Smedberg-Palmqvist (L) har avsagt sig sitt uppdrag som vice ordförande i Stockholms konstråd. Nämnden ska därför utse en ny vice ordförande för perioden till och med 2026-12-31.

Vakansen bordlades vid nämndens sammanträde den 12 december 2023.

Innan nämndens sammanträde höll stadens förtroendevalda revisorer Eva Aronsson och Carolina Gomez, samt Tomasz Czarnik och Aisha Hassan från revisionskontoret, en presentation för nämnden.

Skrivelser

Emelie Wassermann (SD) lämnade in två skrivelser till nämnden:

• Om Kulturskolans instrumentförråd (KUL 2024/147-1)
• Om samverkan mellan kulturnämnden och utbildningsnämnden (KUL 2024/148-1)

Kristina Lutz m.fl. (M), Niclas Peyron (L) och Sandra Bergendorff (C) lämnade in en skrivelse om tillgänglig kulturskola – även för barn med arbetande föräldrar (KUL 2024/151-1)

Nämnden beslutade att överlämna skrivelserna till kulturförvaltningen för beredning.

Efter nämndens sammanträde höll Kristina Colliander, vd för Film Stockholm, en presentation om Film Stockholms verksamhet.