Möte 2023-02-21

Kulturförvaltningens arbete för barns rätt till kultur utgår från stadens program för barn- och ungdomskultur, Kultur i ögonhöjd. Den här rapporten fokuserar på målet att barn och unga ska ha god och likvärdig tillgång till professionell kultur. Arbetet sker i nära samverkan med utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna genom Kulan – stadens plattform för samverkan mellan förskolan, skolan och kulturlivet. I linje med Kulturstrategiskt program för Stockholms stad är det övergripande målet att kultur ska vara en självklar och integrerad del av lärandet i förskola och skola.

Kulan är namnet på ett centralt verktyg där samverkan, Kulanpremie och webbplats ska skapa bättre förutsättningar för alla barns rätt att ta del av professionell kultur. Regelbundet anordnas träffar mellan förskolor, skolor och det professionella kulturlivet för att öka kunskapen, ge inspiration och verktyg samt utbyta erfarenheter. På Kulans webbplats, https://kulan.stockholm/ presenteras aktuellt kulturutbud, pedagogiskt material och tematiska upplägg. Här kan pedagoger från förskola och skola enkelt hitta kulturaktiviteter med konstnärlig och pedagogisk kvalitet som blir ett viktigt inslag i den ordinarie verksamheten. Förskolor och skolor kan även använda Kulanpremien för att ta del av utvalda produktioner från stadens fria kulturliv till reducerat pris. Kulanpremien är 50 kronor per barn på ordinarie biljettpris eller 50 procent av ordinarie pris vid bokning av aktivitet till förskolan eller skolan.

För att underlätta kulturlivets återstart efter pandemin beslutade kulturnämnden om en tillfällig justering av Kulanpremien, 2022-02-22 § 11. Under perioden 15 mars till 15 juni genomfördes en särskild satsning och Kulanpremien utökades då till 80 procent av aktivitetens pris. Det skapade stor efterfrågan och medförde ett ökat bokningstryck.

Under 2022 har förskolor och skolor genomfört 165 000 kulturbesök (ej unika individer). Det är en kraftig ökning både jämfört med åren före pandemin och jämfört med 2021, då 121 400 kulturbesök genomfördes i en liknande satsning. Det totala antalet invånare i åldersgruppen 1-18 år är cirka 190 000.

De kommunala förskolorna och skolorna står för merparten av antalet kulturbesök. Förskolor och skolor har framförallt valt att boka uppsökande kulturaktiviteter som äger rum på plats hos dem. Kulturaktörer med egna scener har överlag haft svårt att fylla salongerna. Totalt har 112 unika kulturverksamheter fått bokningar med Kulanpremien.

Stockholm ska växa med kultur. Kulturförvaltningen har en avgörande roll i detta genom att verka för ett kreativt och attraktivt Stockholm samt för Stockholmarnas lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Dessa båda perspektiv i det kulturstrategiska programmet samverkar, förstärker och är en förutsättning för varandra. Tillsammans illustrerar de var kulturförvaltningens olika verksamheter är på väg och varför, med utgångspunkt i stadens budget och övriga styrdokument.

Ett kreativt och attraktivt Stockholm

Ett kreativt och attraktivt Stockholm förutsätter att förvaltningen fortsätter att vårda och utveckla en stark och oberoende kultursektor med yttrandefrihet som grund. På så sätt möjliggörs kulturuttryck med mångfald och kvalité som kan få oss människor att möta nya perspektiv och växa. God tillgång till kultur bidrar även till att människor väljer att bo, besöka och etablera sig i Stockholm. Förutsättningar för att skapa och ta del av kultur är avgörande för stadens attraktivitet på samma sätt som kreativa processer och förmågor är avgörande för ett framgångsrikt näringsliv. Att kulturskolan möjliggör för fler att tidigt utveckla sina kreativa förmågor är en av flera faktorer som bidrar till den bredd och spets som stadens kreativitet vilar på. Inom kulturskolan hittar barn och unga livslånga intressen, ett yrke, vänner för livet, glädjen i att göra saker tillsammans, trygghet, självkänsla och sin kreativa ådra. Kulturens värde får samtidigt aldrig begränsas efter den nytta den kan göra för andra områden. Konsten och kulturens oberoende stärks bland annat genom stöd till externa kulturaktörer, samlingslokaler och folkbildning men också genom det sätt på vilket kulturförvaltningens egna kulturverksamheter styrs.

Museernas källor ska vara bestående och den grund på vilken nya berättelser kan utvecklas. Berättelser som visar att individers och gruppers handlingar har format samhället kan bidra till att inspirera oss att forma vår framtid. De kan bidra till en medvetenhet om att förändring är möjlig, vilket är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.

Nedan summeras några av kulturförvaltningens prioriteringar för att skapa ett kreativt och attraktivt Stockholm:

• Stockholms stadsbibliotek arbetar aktivt för att göra verksamheten tillgänglig för så många som möjligt och återetablera nivåerna av besök och utlån till motsvarande nivå före pandemin.
• Kulturskolan utvecklar utbud och ämnen med bredd och kvalité utifrån uppdrag, efterfrågan och omvärldsbevakning.
• Stadsmuseets gård fortsätter att utvecklas som en arena för kulturupplevelser.
• Förberedelserna för Medeltidsmuseets stängning och utflytt ur sina befintliga lokaler samt förberedelserna för ett nytt medeltidsmuseum i Börshuset tar fart.
• Inom stödet till det fria kulturlivet och civilsamhället prioriteras arbete med att få in fler ansökningar som rör publika konstinitiativ på nya platser i ytterstaden och på att nå målgrupper man idag inte når i tillräcklig omfattning.
• Kulturförvaltningen säkrar att kulturlivet och dess potential i ett tidigt skede blir en tydlig del i stadsutvecklingen och bidrar till ett levande kulturliv i stadens utvecklingsområden. Uppdraget att uppdatera befintlig ateljéstrategi ska leda till att nya ateljéer skapas på platser där konstnärliga produktionsplatser saknas.
• Stadens historia och kulturmiljöer värnas, bland annat genom implementering av den övergripande strategi för kunskapsuppbyggnad avseende stadens kulturmiljöer som beslutades 2021.
• Kulturförvaltningen bidrar genom Stockholm konst till att ge stockholmarna tillgång till den allra bästa konsten. Stockholm konst arbetar aktivt för att vidareutveckla processerna med 1% - projekten.
• Stockholms stadsbibliotek utvecklar attraktiva och tillgängliga bibliotek över hela staden. Några prioriterade insatser är renoveringen av Stadsbiblioteket samt etablering av försöksverksamhet i Liljeholmen.
• Nya platser för kultur etableras och projekteras genom att kulturaktörer lotsas vid nyetablering eller omlokalisering i stadsutvecklingsområden.
• Etablering av en välfungerande servicekedja för natt- och musiklivet.
• Liljevalchs genomför, i enlighet med sitt utökade uppdrag, tio utställningar. Utställningsprogrammet vänder sig både till den breda publiken och till dem som är särskilt intresserade av vissa konstnärskap eller konst- och formriktningar.
• Stadens evenemang genomförs med målet att bibehålla förra årets stora antal gäster.

Stockholmarnas lika möjligheter att ta del av och skapa kultur

Lika möjligheter att ta del av och skapa kultur är en nyckelfråga för en rättvis och hållbar stad som präglas av delaktighet. För att fortsätta nå fler måste kulturlivets infrastruktur utvecklas i takt med staden och med särskilt fokus att nå fler utöver de som redan nås. Den digitala transformation förvaltningen är mitt i är ett sätt som ska bidra till ökade relevans och tillgänglighet.

Vidare bidrar kulturförvaltningen med förutsättningar för kvalitativ konst och kultur inom andra förvaltningsområden så som förskola, skola och äldreomsorg men även i våra stadsrum genom att möjliggöra offentlig kost och lokaler för kultur runt om i hela vår stad. Genom Liljevalchs har stockholmarna också sin egen konsthall och stadens evenemangsavdelning ser regelbundet till att samla stockholmare från hela staden kring angelägna kulturarrangemang.

Kulturförvaltningen arbetar aktivt för att ge fler barn och unga i Stockholm en meningsfull fritid och möjlighet att möta kultur av hög kvalitet. Stadens barn och unga prioriteras i ett flertal stödsystem och i samordningen av stadens fritidsverksamheter. Arbetet ska resultera i att fler barn och unga möter professionell kultur som berör dem och får uttrycka sig genom konsten på sin fritid.

Nedan summeras några av kulturförvaltningens prioriteringar för att alla stockholmare samma möjligheter att ta del av och skapa kultur:

• Samordningsansvaret inom verksamhetsområdet barn, kultur och fritid fortsätter. Fokus ligger de närmaste åren på fritids- och ungdomsgårdarna, parklekarna samt på stadens kolloverksamhet.
• Kulturskolan ska erbjuda barn och unga en meningsfull kulturskola under hela året. Det uppsökande arbetet ska stärkas för att nå fler barn och unga.
• Kulturskolan ska utveckla en ökad samverkan inom staden med avdelningar inom kulturförvaltningen och med stadsdelsförvaltningar (ex. Fritidsgårdar, kollo och parklekar).
• Arbetet för att ge fler äldre möjlighet att utöva kultur och ta del av professionell kultur intensifieras. Under året kommer kulturförvaltningen, bland annat, att etablera en digital plattform för att nå ut med kulturutbud till äldre samt genomföra den uppskattade kulturturnén inom äldreomsorgen.
• Kulturförvaltningen stärker sin samverkar med förskola, skola och fritidshem. På så sätt integreras kultur och eget skapande i lärandet och fler barn och unga får möjlighet att ta del av professionell kultur i sin vardag. Kulturförvaltningen subventionerar förskolor och skolors kulturbesök genom Kulanpremien. Prioriterade områden under verksamhetsåret är bland annat att antalet högstadieskolor och antalet anpassade grundskolor som använder Kulanpremien ska öka.
• Kulturskolan ska se över möjligheter att utöka samverkan med skolan för att bedriva mer verksamhet i skolans lokaler, till exempel El Sistema. Kulturskolan ska även fortsätta utveckla sin årskursverksamhet. (tvåornas kör, fyrornas teater, åttornas dans m.fl.).
• Kulturskolans Resurscenter ska samverka med stadens anpassade grund- och gymnasieskolor.
• Stockholms stadsbibliotek ska, i nära samverkan med förskolan och stadsdelsförvaltningarna, erbjuda förskolan ett attraktiv erbjudande som främjar barns möte med litteratur och berättande.
• Stadens evenemang är tillgängliga och kostnadsfria och utvecklas för att ge stadens invånare möjlighet att uppleva fler kulturformer och upptäcka nya kulturaktörer i Stockholm.
• Kulturförvaltningens verksamheter arbetar aktivt med digitalt utbud och digitala metoder, i syfte att nå fler samt nya grupper.

Samverkan

Med stockholmarnas fokus i första rum blir stadens organisatoriska strukturer och gränser sekundära. Bland annat i stadens kulturstrategiska program identifieras hur det i samverkan finns uppenbar potential att utveckla kulturstaden Stockholm. Samverkan ska ske, såväl inom förvaltningen som med staden och samhället i övrigt, med fokus på de vi är till för. Alla inom Stockholms kulturförvaltning har ett gemensamt ansvar i detta. Ingen verksamhet varken kan eller ska svara mot alla mål och behov, men summan av alla avdelningar och staber ska möjliggöra ett Stockholm som växer med kultur.

Demokrati stärks och utvecklas genom allas rätt till insyn och tillgång till den offentliga informationen. Stadsarkivet är en central resurs i stadens informationsförsörjning och en av förutsättningarna för att offentlighetsprincipen ska fungera.

En snabb och säker tillgång till arkivinformationen ger dagens och framtidens stockholmare insyn i de offentliga beslutsprocesserna. Det ska vara lätt för alla att hitta och återanvända arkivinformationen, och tillgängligheten är avgörande för hur väl Stadsarkivet lyckas med sitt uppdrag. Stadsarkivet ska underlätta för forskning kopplat till arkiven, och kunskapen om arkiven ska på bästa sätt komma alla stockholmare till del. Program- och tjänsteutbud ska utvecklas med utgångspunkt i användarnas behov och förväntningar.

Under 2023 fortsätter Stadsarkivet arbetet med att digitalisera och publicera arkivinformation, arrangera programpunkter som belyser olika aspekter av arkivens innehåll samt förbättra sökingångar till och användbarhet av digitala plattformar.

Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden

Stadsarkivet ska förstärka arkivets karaktär av öppen publik institution med fokus på att nå nya grupper som idag sällan använder arkivets resurser.

Digitaliserings- och publiceringsarbetet är prioriterat i arbetet med att öka tillgången till arkiven och nå en bredare publik. Stadsarkivets publicering ska ha sin grund i en systematisk, rättssäker struktur och verka för att den digitala informationen är synlig, öppen och enkelt sökbar för alla användare. Stadens invånare och akademi ska kunna bidra till kunskapen om arkivens innehåll, och därmed öka användbarheten.

Stadsarkivet ska arbeta för att synliggöra kvinnor och andra underrepresenterade grupper genom historien. Den publika verksamheten ska utvecklas i nära samarbete med Stadsmuseet, stadens bibliotek samt andra aktörer så att material och kunskap är tillgängliga för alla. Barn och unga är särskilt prioriterade.

Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning

Agenda 2030:s globala mål för hållbar utveckling ska ligga till grund för Stadsarkivet miljöarbete. Stadens arkivförvaring ska vara energieffektiv genom ett stabilt klimat i arkivmagasinen och energieffektiv belysning.

Stadsarkivet ska verka för att fler av stadens verksamheter lämnar sina arkiv. De nya lokalerna i Liljeholmskajen erbjuder större lagringskapacitet och bättre åtkomst för användare, vilket på lång sikt minskar stadens miljöpåverkan för arkivförvaring.

Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla

Stadsarkivet stödjer stadens verksamheter i att hantera sin information på ett sätt som underlättar tillgången och upprätthåller offentlighetsprincipen. Detta sker genom tillsyn, expertkunskap och rådgivning.

eDok breddinförande avslutas i början av året och en förvaltningsorganisation ska bildas.

2022 har inneburit en återstart för Stockholms kulturliv. Besöksantal och antalet deltagare ökar successivt. Samtidigt syns fortsatt en viss tvekan hos publiken att återvända, vilket påverkar både det fria kulturlivet och stadens egna verksamheter. Kulturförvaltningen har under året genomfört ett flertal insatser för att underlätta återstarten.

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

Kulturförvaltningen arbetar kontinuerligt för att skapa förutsättningar för att fler ska komma i arbete genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bland annat har Kulturskolans Unga Berättar genomfört ett flertal ferieprojekt med stort antal feriearbetande ungdomar på uppdrag av olika stadsdelsförvaltningar.

Förvaltningens samordningsuppdrag för barn, kultur och fritid har etablerats med god förankring hos stadens stadsdelsförvaltningar. I juni antog kommunfullmäktige Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar. Under våren togs även en utredning med åtgärdsförslag gällande stadens parklekar i kulturnämnden. Åtgärdsförslagen omfattar kunskapshöjande insatser för personal, ett stadsövergripande nätverk med enhetschefer samt gemensam formulering vad gäller primära mål och målgrupper för verksamheten. Arbetet med den nya formen av stöd till ungas eget skapande samt förberedelsen av samordningsansvaret för sommarkollo pågår enligt plan.

2022 har inneburit fortsatta utmaningar och anpassningar för att möjliggöra barns och elevers rätt till kultur. Kulturförvaltningens arbete sker till stora delar i samverkan med utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna genom Kulan - mötesplats kultur och skola/förskola. För att underlätta återstarten efter pandemin genomförde Kulan en satsning under perioden 15 mars till 15 juni 2022. Den utökade Kulanpremien har lett till ett ökat antalbokningar, både jämfört med åren före pandemin och jämfört med 2021.

Fler barn och unga har fått kännedom om Kulturskolans verksamhet som en följd av det varumärkesarbete och målgruppsanpassad marknadsföring som Kulturskolan har genomfört under året. Extern kommunikation har skett genom olika sociala medier och efter en kampanj har ett ökat deltagande märkts av på antalet bokningar i kurskatalogen. Under året har Kulturskolan också kunnat se en tydlig ökning i deltagandet i de avgiftsfria verksamheterna. Detta är glädjande då målgrupperna för denna typ av verksamhet var särskilt svår att nå ut till under pandemin. Kulturskolan har generellt kunnat se ett ökat deltagande i underrepresenterade områden och målgrupper.

Kulturskolan har även fortsatt arbeta för att Kulturskolan ska vara en verksamhet tillgänglig för alla. Kulturskolan har arbetat för en ökad geografisk spridning av kulturskoleverksamhet riktad till barn och unga med funktionsnedsättning. Fler barn och unga med funktionsnedsättning har därigenom inkluderats och deltagit i verksamheten.

Stockholms stadsbibliotek har tagit fram nya arbetssätt för att nå ut med läsfrämjande aktiviteter till barn och unga. Exempel på dessa är ett förstärkt erbjudande till förskola, utvecklade samarbeten med BVC (barnavårdscentralen) och medskapande med barn och unga. Genom det förstärkta erbjudandet till förskolor har prioriterade förskolor inom enheternas upptagningsområde tagit del av ytterligare läsfrämjande aktiviteter med gott resultat.

Kulturförvaltningens arbete för att öka äldres möjlighet att ta del av kultur pågår med hög intensitet. Evenemangsavdelningen har även under 2022 erbjudit kostnadsfria kulturarrangemang inom äldreomsorgen. Den så kallade kulturturnén är uppskattad och omfattar allt från promenader i Vinterviken med tillhörande författarbesök, slöjd för eget skapande till konserter och folkdans.

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

När pandemins omedelbara effekter på stadens kulturverksamheter nu har börjat avklinga ligger fokus på återstart av stadens kulturliv. Besökarantal och deltagare ökar successivt men uppgår ännu inte till den nivå som vid ett normalår innan pandemin. Pandemin har även inneburit ändrade kulturvanor.

Arbetet med att stärka de kulturella och kreativa näringarnas förutsättningar fortsätter. Under 2022 har stadens och regionens bolag, Film Stockholm AB, fördelat stöd till produktioner. Stadens kulturlotsning till aktörer som projekterar för nya nattklubbar, live- och kulturscener samt evenemang utvecklas, i enlighet med stadens beslutade strategi för nattklubbar och livescener. Lotsning och särskilda stödinsatser för utveckling och etablering har, bland annat, möjliggjort för Kollektivet Livet att ta över Birka Cruises gamla färjeterminal på Stadsgårdskajen.

Ett repotell är på väg att etableras centralt i Stockholm i samverkan med Stockholm stad och The Node. Det blir en aktiv plats för musikproduktion där unga kommer att kunna hyra in sig i ändamålsenliga och kostnadseffektiva musiklokaler. Talangutveckling inom musik kommer därmed att ta ett viktigt steg framåt. The Node ska öppna ett musikhus i ellipsen på Sergels torg som rymmer repotell med 15 bokningsbara replokaler och studior. Staden stöttar etableringen.

Stadsplaneringens tidiga skeden är prioriterade för att få ökat genomslag för kulturperspektiven i Stockholms utveckling. Arbetet med en lokalbehovsanalys har påbörjats och kartläggningen Stockholms kulturkartor som slutförts under året ett av flera viktiga underlag. Delar av dessa kulturdata kommer att ingå i stadsbyggnadskontorets strategiska karta.

Under sommaren har Wall Street Stockholm tagit plats i stadsrummet genom Stockholm konst. Stockholm konst har också försett gator och torg med konst genom Levande Stockholms sommarplatser. I april öppnades Stadsmuseets gård som en ny arena för kultur utomhus. Med jazzluncher, historieföreläsningar, sagostunder och musikframträdanden har gården blivit ett andrum i bygget kring Slussen.

Stadsmuseet och Medeltidsmuseet är populära besöksmål för såväl turister som stockholmare. Besökssiffrorna har ökat och Medeltidsmuseet hade under sommaren nästan normala besökssiffror. Enkätundersökningar visar att besökarna är mycket nöjda med sina besök på båda museerna, att de lärt nytt och att de gärna kommer tillbaka. Under sommaren fick Medeltidsmuseet åter utmärkelsen Travellers’ Choice av Trip Advisor.

Kulturskolan har, i samarbetat med andra kulturskolor, verksamheter och organisationer, arbetat för att utveckla verksamheten digitalt. Nya och attraktiva ämnen har skapas i samarbete med externa partners och i dialog med målgruppen.

Stockholms stadsbiblioteks verksamhet har under perioden kunnat återgå till ordinarie verksamhet och öppethållande. Detta syns i besökssiffrorna som har ökat avsevärt jämfört med föregående år. För att öka tillgängligheten för stockholmarna pågår ett arbete med att se över bibliotekens öppettider. Flera bibliotek har utökat sitt öppethållande och stockholmarna fått fler sommaröppna bibliotek. Stockholms stadsbibliotek har under året presenterat sex nya litterära skyltar med tillhörande program och aktiviteter. Samtliga enheter inom Stockholms stadsbibliotek arbetar aktivt med att öka medvetandet kring Agenda 2030. Under året har biblioteken med anledning av kriget i Ukraina fokuserat mycket på hållbarhetsmål 16, om det fredliga och inkluderande samhället.

Stockholms Kulturfestival 2022 slog rekord med 1,5 miljon besök, vilket är ett tecken på det uppdämda behov som finns av att ta del av kultur efter pandemin. Kulturnatten kunde återigen genomföras fysiskt efter att ha genomförts digitalt i två år med anledning av pandemin. Kulturnatten lockade 176 aktörer och cirka 186 000 besök. Året avslutades med produktionen Nobel Week Lights med över 20 ljusinstallationer runtom i Stockholm.

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden

Kulturförvaltningen ska vara den professionella och attraktiva arbetsgivaren där medarbetarna är stolta över sitt uppdrag. Årets medarbetarenkät visar på goda resultat med ett medskapandeindex (AMI) på 80. Detta är en ökning med två enheter jämfört med 2021.

Stockholms stadsbiblioteks enhet Kungsholmen-Östermalm har under året tilldelats priset för Årets bästa arbetsgivare av Arbetsmarknadsförvaltningen för sitt välkomnande och inkluderande arbetssätt.

Förvaltningens medarbetare har löpande tagit del av utbildningsinsatser via kompetensutvecklingsprojektet Digit or Die och flera nya digitala lösningar som stödjer en effektiv verksamhet har utvecklats. Bland annat har förvaltningen utvecklat och implementerat ett nytt webbaserat ansöknings- och verksamhetssystem för kulturstöd. Detta ska bidra till ökad effektivitet i handläggning, uppföljning och analys av stöden. Kulturskolan har introducerat ett nytt digitalt system för bokning av kurser, elev- och schemaadministration. Systemet innebär en mer öppen, enklare och synligare bokningsmöjlighet för stadens medborgare.

Kulturförvaltningens verksamheter arbetar för en ökad effektivisering och breddad finansiering bland annat genom uthyrning av lokaler till externa aktörer samt genom olika samarbeten, både internt inom Stockholms stad och med externa aktörer. Liljevalchs bidrar till ett effektivt lokalutnyttjande genom bland annat materialmagasinet där ett gemensamt lager för flera olika verksamheter har inrättats. Kulturförvaltningen samverkar med stadsdelsförvaltningarna för att stärka medborgarservicen. Ett antal bibliotek är, exempelvis, samlokaliserade med medborgarkontor. Samlokaliseringen av medborgarkontoret och biblioteket i Tensta har löpt på enligt plan och den nya lokalen invigdes i augusti.

För att underlätta tillgängligheten till bibliotekets tjänster för fler stockholmare oavsett ekonomiska förutsättningar har reservationsavgifterna tagits bort från den 1 juni. Borttagandet av reservationsavgifter har ännu inte inneburit någon radikal förändring av antalet reservationer.

Stadsarkivet bidrar i hög grad till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdet.

Jämlik tillgång till offentlig information är en förutsättning för stockholmarnas möjligheter att agera, påverka och vara delaktiga i stadens utveckling. Under 2022 har Stadsarkivet fortsatt fokuserat på utveckling av digitala arbetssätt. Samtidigt har den publika verksamheten på plats återupptagits i full skala, efter de begränsningar som pandemiåren innebar.

En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

Stadsarkivet är stadens informationsnav

Stadsarkivet stöder Stockholms stad i att ligga främst när det gäller säker, tillgänglig och öppen information inom hela sin verksamhet.

Under året har breddinförandet av eDok i stadens verksamheter i stort sett slutförts. eDok är nu driftsatt i 48 av 49 verksamheter, varav 42 använder eDok i de tre grundprocesserna registrering, remisshantering och möteshantering. Arbete med den återstående verksamheten, Stockholm Vatten och Avfall inleddes under 2022 och avslutas under T1 2023.

Antalet inkomna förfrågningar om information ur arkiven har stabiliserats efter den ökning som skedde under pandemin. Under 2022 har Stadsarkivet svarat på drygt 18 500 ärendeförfrågningar. Mer än 90 % har besvarats inom fastställd tid, och den genomsnittliga handläggningstiden har varit fem kalenderdagar. Det goda resultatet beror på effektivare arbetssätt och verktyg, till exempel ett nytt flexibelt telefonsystem och en ökad satsning på digitalisering av efterfrågade handlingar.

Tjänsten Arkivleveransportalen i e-arkivet har vidareutvecklats med anpassning för fotografisk bild. För analoga arkiv från kommunala och statliga myndigheter märks en nedgång av antalet leveranser. Sannolikt är detta en eftersläpande effekt av pandemin, då ökat hemarbete medfört att avslutade arkiv inte har ordnats och förtecknats inför överlämnande i samma takt som vanligt.

En ny webbplats har lanserats med tydligt användarperspektiv och fokus på digital tillgänglighet. Den ska vara inkluderande och inspirerande och underlätta för olika användare att hitta det de söker. Den nya webbplatsen är en del av stadens multisajt.

En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

Stadsarkivet är alla stockholmares arkiv

Stadsarkivet har totalt haft 42 448 besök till de publika lokalerna under 2022. Det är en ökning med 30% jämfört med 2021. Ökningen märks även på antalet framtagna arkivvolymer och biblioteksböcker samt på försäljningen i butikerna. Även om besökarna börjar hitta tillbaka är det fortfarande en nästan 30% minskning av besökstalen jämfört med 2019. Detta kan bero på en fortsatt oro för smittspridning men kan även ha att göra med förändrade levnadsvanor efter pandemin.

Under året har Stadsarkivets populära programverksamhet åter kunnat erbjudas i full skala: Stadsarkivet, Verksamhetsberättelse 5(35) Onsdagshistorier och Stockholmsfolk på Stadsarkivet Kungsklippan och Stockholmsplatser på Stadsarkivet Liljeholmskajen. Totalt 54 programaktiviteter har genomförts, och flertalet av aktiviteterna har gått att ta del av både på plats och via videolänk. Tillsammans har programaktiviteterna lockat 3 172 besökare, varav 1 200 tagit del av aktiviteterna via videolänk.

Digitalisering och publicering av arkivmaterial i nya och/eller förbättrade databaser har gett användarna ökad tillgång till arkivinformationen. Bara i Transkriberade handskrifter har mer än 30 000 sidor 1700-talshandskrift publicerats, tolkade till läsbar text. Transkriberingen har skett med hjälp av volontärer.

Inom ramen för det pedagogiska arbetet har ett erbjudande utvecklats för målgruppen förskoleklasser i form av ett lektionsmaterial som förskolepedagoger kan använda på plats i klassrummet. Detta erbjudande kommer att lanseras under våren 2023.

En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden

Stadens resurser används innovativt och hållbart

Stadsarkivet arbetar innovativt och aktivt för att lyfta fram marginaliserade grupper i syfte att bredda samhällets historieskrivning. I februari medverkade Stadsarkivet i förprogrammet till Forum för Jämställdhet för att berätta om Stadsarkivets arbete med jämställdhetsintegrering och ge exempel på kvinnohistoria ur arkiven. Föredragen i serien ”Onsdagshistorier” har under året bland annat belyst HBTQ-frågor, nationella minoriteter och afrosvensk historia.

I projektet Stadens ansikten länkas historiska porträtt till biografiska livstrådar i databasen Rotemansarkivet. Under året har 4 600 porträtt i Stadsmuseets och Stadsarkivets samlingar fått länkar mellan bild och data.

Ett nytt avtal med Riksarkivet för hantering av de regionala statliga arkiven i Stockholms län, som reglerar ansvar och ekonomisk ersättning, har förhandlats fram. Stadsarkivet redovisar ett ekonomiskt överskott om 0,8 mnkr före resultatöverföring och 0,4 mnkr efter resultatöverföring. Avvikelsen mot budget efter resultatöverföring motsvarar en budgetföljsamhet på 99,4 procent. Överskottet beror på ökad försäljning av arkivarietjänster till stadens förvaltningar och bolag samt lägre kostnader inom eDok. e-arkiv Stockholm är sedan 2022 en så kallad resultatenhet och kan därmed föra över viss del av över- och underskott till kommande år. Resultatenhet redovisar 2022 ett överskott om 0,4 mnkr som förs över till 2023

Enligt kulturnämndens reglemente ska nämnden ha ett särskilt utskott som handhar arkivfrågor. I samband med beslutet att inrätta arkivutskottet 1999 fastställde kulturnämnden arbetsuppgifter för utskottet (dnr 012/237/99). Dessa behöver nu aktualiseras.

Stockholms konstråd är ett rådgivande organ som biträder stadens nämnder, styrelser och bolag i frågor som rör konstnärlig gestaltning av byggnader och offentliga platser. Stockholms konstråd är ett politiskt sammansatt organ under kulturnämnden. Rådet består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare som utses av kulturnämnden. Mandattiden är fyra år och överensstämmer med de ordinarie valperioderna.

Ärendet behandlades av kulturnämnden 2023-01-31, då tre vakanser i Stockholms konstråd bordlades.

Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden utser en ledamot och två ersättare till konstrådet för tiden fram till 2026-12-31.

Folkbildningsrådet ansvarar för att fördela och följa upp statsbidragen till studieförbunden. De har efter en översyn tagit fram ett förslag till ett nytt system för statsbidrag till studieförbunden. Det nya systemet föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Statsbidraget föreslås framöver fördelas utifrån ett kvalitetsbedömningssystem. Detta är en stor förändring av det statliga stödet till folkbildningen där de tidigare fördelningsmodellerna har använt sig av statistik över tidigare genomförd verksamhet som underlag för beräkningen av bidrag.

Stockholms stad har en stödmodell och en hantering av stöd till studieförbunden som är fristående från statens modell. En modell som infördes 2022 och som på många sätt liknar Folkbildningsrådets förslag. Då staden har en fristående modell berörs inte staden direkt av Folkbildningsrådets detaljer i förslaget. Kulturförvaltningen ser i sin helhet mycket positivt på förslaget.

Studieförbunden i Stockholm kan bidra till att utjämna utbildningsklyftor, ge människor möjlighet att prova kultur och ge människor möjlighet att vara aktiva i samhället. Folkbildningsrådet skriver att studieförbunden inte når en tillräcklig mångfald av människor och framför allt når de inte tillräckligt många korttidsutbildade. Kulturförvaltningen håller med om den analysen och att en förändring av systemet är nödvändigt. Förvaltningen välkomnar ett system som premierar verksamhet riktat mot de medborgare som behöver folkbildningen mest.

Kommunstyrelsen har presenterat ett förslag på nya riktlinjer för stadens sommarkolloverksamhet. Föregående riktlinjer beslutades av kommunfullmäktige år 2004. De föreslagna riktlinjerna innehåller syfte och mål med verksamheten, ansvarsfördelning mellan stadens olika förvaltningar och kolloarrangörer samt principer som ska gälla när de kolloplatser som staden har tillgång till fördelas.

Kulturförvaltningen är positiv till förslaget till nya riktlinjer. De uppdaterade riktlinjerna är bättre anpassade till dagens mål med, och förutsättningar för, att bedriva kolloverksamhet än de som beslutades 2004.

Kulturförvaltningen anser att riktlinjerna bör förtydligas i några avseenden för att bättre bidra till en mer jämlik kolloverksamhet. Kulturförvaltningen ser att prioriteringsgrad för de olika faktorerna som ska vägas in vid fördelning av platser behöver förtydligas för ökad transparens och minskad risk för olika tolkningar och godtycke.

Kulturförvaltningen anser att serviceförvaltningens ansvar (genom Kontaktcenter) att svara på medborgarnas frågor bör finnas med i riktlinjerna. Kulturförvaltningen anser vidare att nya uppdaterade riktlinjer bör hållas öppna för möjligheten för staden att bedriva liknande kolloverksamhet för fler lovperioder än sommaren. Därför bör ordet kollo användas konsekvent i stället för det mer begränsande begreppet sommarkollo.

Kulturnämnden har ombetts att besvara en remiss på Förslag till strategi för ett mer jämställt och jämlikt nyttjande av stadens spontanidrottsytor.

Strategin är ett av flera verktyg för att nå det övergripande målet i Stockholms stads idrottspolitiska program: att få fler invånare i Stockholm fysiskt aktiva. Studier visar att flickor är underrepresenterade på spontanidrottsytorna och att fysisk aktivitet minskar med ökad ålder. Strategin kommer därför främst att fokusera på flickor 13-20 år.

Strategin slår fast att ett sätt att locka nya grupper till spontanidrottsanläggningarna kan vara att kombinera idrott med kultur. Strategin slår också fast att det är av stor vikt att staden arbetar med platsaktivering och samverkan kring aktiviteter på spontanidrottsytorna samt att kommunikationsvägar som är lokala, flexibla och som bygger på möten är avgörande för att nå ut till målgrupperna.

Kulturförvaltningen bedömer att stadens spontanidrottsytor kan vara viktiga arenor för Kulturskolan att nå nya grupper med sin avgiftsfria öppna verksamhet. Då denna verksamhet i regel finansieras genom projektbidrag är dock kulturförvaltningens budget begränsad. Kulturförvaltningen instämmer i strategins skrivningar om vikten av lokala, flexibla kommunikationsvägar som bygger på möten för att nå målgrupperna.

Av Stockholms stads budget för 2023 framgår att Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder under året ska läggas samman till en ny stadsdelsnämnd; Järva. Likaså ska Östermalm och Norrmalms stadsdelsnämnder läggas samman till en ny stadsdelsnämnd; Norra innerstaden. Bakgrunden till förändringen är att skapa en effektivare styrning och att utveckla stadens organisation för att bättre möta stockholmarna i deras vardag.

Kulturförvaltningen delar bedömningen att förändringen kan skapa en effektivare styrning. Förvaltningen bedömer inte att sammanläggningen av stadsdelsområdena kommer att påverka kulturförvaltningens verksamheter negativt.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara en remiss på en motion från Nike Örbrink (KD) om att inrätta en central bidragsnämnd för att motverka välfärdsbrottslighet.

Motionären menar att en stärkt kontrollfunktion bör inrättas centralt inom staden i syfte att motverka välfärdsfusk. Motionären lyfter även att det finns behov av en gemensam databas över alla bidrag som staden delar ut till ideella föreningar. Detta i syfte att motverka överutnyttjande och dubbelfinansiering.

Kulturförvaltningen instämmer i att det är angeläget att utveckla stadens arbete med föreningsstöd för att minska riskerna för välfärdsbrottslighet. Kulturförvaltningen välkomnar ett strategiskt arbete för att utveckla stadsgemensamma rutiner för föreningsstöd och ser positivt på framtagandet av en gemensam databas. Kulturförvaltningen ser även vissa vinster med en stärkt central kontroll av ideella föreningar som söker stöd. Samtidigt är det viktigt att inte bygga upp nya parallella system utan i första hand nyttja de resurser, den sakkunskap och den lokala kännedom som finns inom stadsdelsförvaltningar och på fackförvaltningar idag.

Vad gäller inrättandet av en central bidragsnämnd anser förvaltningen att detta i så fall måste föregås av en utredning som förtydligar behov, ansvar och en effektiv organisering.