Möte 2024-02-20

Kulan är ett centralt verktyg i stadens arbete med barns rätt till kultur där samverkan, Kulanpremie och webbplats ska skapa bättre förutsättningar för barns möjlighet att ta del av professionell kultur i förskolan och skolan. Arbetet sker i samverkan mellan kulturförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna med utgångspunkt i stadens program för barn- och ungdomskultur, Kultur i ögonhöjd.

Regelbundet anordnas träffar mellan förskolor, skolor och det professionella kulturlivet för att öka kunskapen, ge inspiration och verktyg samt utbyta erfarenheter. På Kulans webbplats, https://kulan.stockholm/ kan pedagoger från förskola och skola enkelt hitta aktuellt kulturutbud med konstnärlig och pedagogisk kvalitet som blir ett viktigt inslag i den ordinarie verksamheten. Förskolor och skolor kan även använda Kulanpremien för att ta del av utvalda produktioner från stadens fria kulturliv till reducerat pris.

Förskolor och skolors användning av Kulanpremien är fortsatt hög och under 2023 har 135 000 kulturbesök genomförts (ej unika individer). Det är en ökning med 14 300 kulturbesök jämfört med det senaste jämförbara året 2019. Totalt har 117 unika kulturverksamheter fått bokningar med Kulanpremien. Antalet kulturbesök i förskolan uppgår till 88 procent av antalet invånare i åldersgruppen 1-5 år. 94 procent av de kommunala grundskolorna har använt Kulanpremien. Elever på högstadiet har varit en prioriterad målgrupp under 2023 och antalet högstadieskolor som använder Kulanpremien har ökat. Antalet författarbesök genom Läsning Pågår Stockholm har ökat, särskilt i årskurs 8 där fler elever har fått ett författarbesök jämfört med tidigare år.

De kommunala förskolorna och skolorna står för merparten av antalet kulturbesök, omkring 83 procent. Förskolor och skolor väljer fortsatt att boka uppsökande kulturaktiviteter som äger rum på plats hos dem. Efterfrågan har även ökat på aktiviteter som ger utrymme för elevernas eget skapande. Teater och annan scenkonst som visas på scener i staden bokas i mindre utsträckning än tidigare. 70 procent av eleverna i årskurs 5 och 53 procent av eleverna i årskurs 8 svarar att de är nöjda med de kulturupplevelser de tar del av i skolan i stadens skolenkät 2023.

Stadsarkivet bidrar i hög grad till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdet. Genom att ta emot och vårda arkiv, digitalisera och publicera arkivinformation, erbjuda en bred programverksamhet för olika målgrupper samt genom en effektiv kommunikation görs Stockholms offentliga information tillgänglig, användbar och synlig. Genom metodutveckling, rådgivning, uppdragsverksamhet och tillsyn skapas förutsättningar för en sammanhängande och effektiv arkiv- och informationshantering i staden.

Kulturförvaltningens verksamheter visar ökade besöksantal och ökat antal deltagare under 2023. Det är en fortsatt återhämtning efter nedgången under pandemin. Måluppfyllelsen är god och kulturförvaltningen uppnår kommunfullmäktiges tre inriktningsmål 2023.

Flera positiva resultat har synts under 2023. Exempelvis åkte rekordmånga barn på kollo 2023, biblioteken utförde 23 % mer aktiviteter mot barn och unga och andelen stockholmare i åldern 65 år eller äldre som är nöjda med de kommunala kulturinstitutionerna uppgår till 91 %.

Det fria kulturlivet arbetar nu för fullt efter pandemin och utbudet för publiken liknar alltmer tiden från några år tillbaka.

Den ökande inflationen har under 2023 haft en negativ inverkan på kulturkonsumtionen och val av kulturaktivitet. Kulturscenernas fokus ligger fortfarande på att få tillbaka publiken helt. Nya beteenden under pandemin gör det svårare för scenkonstaktörer med egna scener som spelar för barn och unga att få sin målgrupp att besöka spellokalen. För kulturaktörerna innebär ökade lokalkostnader ett orosmoment då de har svårt att möta denna kostnadsökning med ökade intäkter då betalningsförmågan hos publiken är lägre.

Flera besöksaktiviteter når upp till samma nivåer som före pandemin, dock inte alla. Andelen som gått på bio och teater och besökt utställningar har inte återgått till samma nivåer som före pandemin. Andelen som gått på konserter är dock högre än innan pandemin och flera musikarrangörer vittnar om ett ökat publikt intresse. I media rapporteras om nattlivsverksamheter som tvingas stänga eller flytta, men på samma gång växer nya lokaler för nattlivet fram och flera musikarrangörer vittnar om ett ökat publikt intresse.

Sambandet mellan en fysiskt aktiv befolkning och en god folkhälsa har blivit en alltmer viktig samhällsfråga i takt med att inaktiviteten och stillasittandet ökar. Få ungdomar når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet och minst rör sig de äldsta flickorna samt ungdomar från socioekonomiskt svaga områden. Revisionskontoret har därför granskat om staden bedriver ett strukturerat och aktivt arbete för att främja fysisk aktivitet hos unga. De nämnder som omfattas av granskningen är idrottsnämnden, utbildningsnämnden, kulturnämnden samt stadsdelsnämnderna Södermalm och Skärholmen.

För kulturnämndens räkning har granskningen tittat på kulturskolan, främst dans och projektet Dansa utan krav, samt nämndens samordningsansvar för stadens fritidsgårdar. Störst fokus i rapporten ligger på idrottsnämndens verksamhet.

Revisionskontorets samlade bedömning är att det i granskade nämnder finns flera goda exempel på arbete för att främja ungdomars fysiska aktivitet. För att nyttja resurser på bästa sätt och skapa förutsättningar för att nå de individer som rör sig minst, kan arbetet i än högre grad struktureras och samordnas mellan stadens verksamheter.

Studieförbundet ABF Stockholm planerar att våren 2025 öppna den nya kulturscenen K2 i ABF-huset på Sveavägen 41. Kulturscenen kommer inrymma Fylkingen, Mint konsthall och ABF Stockholms nya verksamhetslokaler för folkbildning inom konsthantverk.

K2 kommer att presentera nationella/internationella scenföreställningar och utställningar samt ett utbud av studiecirklar inom kulturområdet. Målgrupp för verksamheten är en bred stockholmspublik med riktade program för olika ålderskategorier, från barn till äldre. K2 planeras vara öppet cirka 350 dagar om året.

Den totala kostnaden för etableringen beräknas till 24,76 mnkr. ABF Stockholm ansöker om 1,52 mnkr från kulturnämnden i Stockholms stad för anpassning av de publika ytorna. Övriga kostnader balanseras med egen finansiering, lån och bidrag från Boverket.

Deras ansökan om stöd möter väl etableringsstödets kriterier för konstnärlig förnyelse, infrastrukturell utveckling samt samarbete och ekonomisk bärkraft.

Ansökan möter också ambitionerna i Stockholms stads kulturstrategiska program och ligger i linje med Stockholms stads strategi för livescener och nattklubbar.

Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 1,52 mnkr i stöd till ABF Stockholm för etablering av kulturscenen K2, samt att nämnden betalar ut stödet under förutsättning att Boverket beviljar ABF Stockholms ansökan om investeringsbidrag.

Staden har, genom kulturförvaltningen, fått erbjudande av Bonnier fastigheter AB att få konstverket ”Dreamers quay” av konstnären Lap- See Lam i donation. Konstverket ska placeras på Karl Otto Bonniers torg på Torsgatan i Stockholm.

Kulturförvaltningen är positiv till donationen och föreslår att kulturnämnden ger kulturförvaltningen uppdrag att underteckna gåvobrev från Bonnier fastigheter AB.

Kulturförvaltningen avser att upphandla ett ramavtal för säkerhetsteknik i form av lås-, larm- och passagesystem, brand- och utrymningslarm samt CCTV-system. Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att genomföra upphandlingen i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Kulturförvaltningens avdelningar Museer och konst, Stockholms stadsbibliotek och Liljevalchs konsthall använder ett system för kassa och biljettbokning i sina verksamheter. Systemet används även av stadsledningskontorets visningsenhet.

Systemet används för att ta betalt av besökare i förvaltningens publika verksamheter, hantera webbutik samt bokning och betalning av biljetter till stadsvandringar och andra evenemang.

Avtalet med förvaltningens nuvarande systemleverantör går ut i april 2025. Därför behöver förvaltningen upphandla ett nytt avtal avseende system för kassa och biljettbokning.

Förvaltningen föreslår att nämnden uppdrar åt kulturförvaltningen att upphandla ett system för kassa och biljettbokning, i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Kulturförvaltningen föreslår att Sara Mecconen, Emma Dominguez och George Chamoun utses till referenspersoner till stödformen eget skapande, deltagande och folkbildning. Uppdraget gäller från och med februari 2024 till och med december 2024 med möjlighet till förlängning år 2025.

Beredningen av stöd till eget skapande, deltagande och folkbildning innefattar bedömningar från referenspersoner. Syftet med referenspersonerna är att förstärka förvaltningens samlade bedömning av inkomna ansökningar. Referenspersonerna har en rådgivande roll och kan nomineras av allmänheten.

Förvaltningen föreslår att nämnden utser Sara Mecconen, Emma Dominguez och George Chamoun till referenspersoner för bedömning av kulturstöd. Uppdraget gäller från och med februari 2024 till och med december 2024 med möjlighet till förlängning år 2025.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara en remiss av betänkandet Kultursamhället - samverkan mellan stat, region och kommun (SOU 2023:58). Betänkandet redovisar resultatet från den statliga utredning som fått i uppdrag att se över den nuvarande kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellen, som har varit i kraft sedan 2011, är en modell för fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet. Det är även en modell för samverkan mellan berörda parter inom kulturområdet. Region Stockholm, inklusive Stockholms stad, är den enda av landets regioner som idag inte ingår i modellen.

Utredningen ger ett antal förslag som tillsammans syftar till att flytta fokus från flernivåstyrning till flernivåsamverkan. Förslagen omfattar även ett antal reformbehov som på längre sikt ska främja en utveckling mot breddat deltagande i kulturlivet.

Kulturförvaltningen är generellt positiv till den föreslagna utvecklingen från en bidragsmodell till en modell som främjar en mer jämbördig samverkan mellan stat, kommun och region. Förvaltningen ser positivt på en flexibel och behovsstyrd modell. Samtidigt ser förvaltningen ett antal förutsättningar och förtydliganden som är avgörande för att Stockholms stad ska ansluta sig till modellen.

Roller och mandat behöver bli tydligare och modellen behöver bättre tillvarata storstädernas unika potential. För att Stockholms stad ska gå med i modellen krävs att staden har ett eget mandat. För att Stockholms kulturliv ska utvecklas ytterligare med stöd av kultursamverkansmodellen är det också avgörande att staten tillför modellen ytterligare ekonomiska resurser för behovsdriven samverkan. Kulturförvaltningen anser vidare att det krävs en särskild överenskommelse gällande finansieringen av Kulturhuset Stadsteatern för att Stockholms stad ska gå med i modellen.

I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Rätten till delaktighet och inflytande regleras i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Stadsledningskontoret har genomfört en översyn som visar att stadens arbete med nationella minoriteters rätt till inflytande behöver förbättras och tydliggöras. Med utgångspunkt i översynen föreslår stadsledningskontoret att staden ska inrätta ett råd för nationella minoriteters rättigheter under kommunstyrelsen.

Kulturförvaltningen anser att ett stadsgemensamt råd för nationella minoriteters rättigheter har goda förutsättningar att fylla en viktig och samordnande funktion för de nationella minoriteternas inflytande i frågor som berör olika delar av stadens verksamhet.

Kulturförvaltningen har följande synpunkter och medskick inför inrättandet av kommunstyrelsens råd:

• Staden bör bidra till en varierad sammansättning.
• Staden bör fånga upp även dem som inte är med i föreningar.
• Staden bör skapa former för samverkan mellan rådet och forskare/sakkunniga referenspersoner.

Kommunstyrelsen har tagit fram ett förslag till nytt säkerhetsprogram för Stockholms stad 2024-2027 eftersom programtiden för Stockholms stads säkerhetsprogram 2020-2023 löpt ut.

I enlighet med den överenskommelse om kommunernas krisberedskap som slutits mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) ska alla kommuner ha ett styrdokument för sitt beredskapsarbete som ska antas inom det första året av mandatperioden. Överenskommelsen utgör en konkretisering av lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Kulturförvaltningen och stadsarkivet är positiva till förslaget till nytt säkerhetsprogram för Stockholms stad och anser att det ger en bättre och tydligare bild av stadens säkerhets- och beredskapsarbete än det tidigare programmet.

Kulturnämnden har ombetts besvara remissen av motion av Hanna Wistrand (L) om att införa demokratiprao på stadens förvaltningar. Motionären föreslår att stadens förvaltningar ska erbjuda praoplatser till stadens högstadieelever centralt på förvaltningarna. Syftet är att öka elevernas kunskap om hur staden sköts, hur demokratin fungerar och hur man på olika sätt kan engagera sig i sin stadsdel eller för staden

Kulturförvaltningen samarbetar med Rinkebyskolan, och brukar ta emot praoelever från årskurs 8 inom förvaltningens centrala administration. Prao-eleverna har bland annat fått träffa ansvariga politiker och borgarrådssekreterare i stadshuset och har även fått delta vid ett nämndsammanträde.

Kulturförvaltningen upplever att prao-elevernas visar intresse för den demokratiska processen. Kulturförvaltningen anser att det vore bra med ett stadsgemensamt förslag/underlag på vad som kan ingå i en demokratiprao. Det skulle underlätta förberedelserna och kontakterna med skolan, för att matcha rätt elev med rätt prao-plats.

Kulturnämnden är stadens arkivmyndighet och ska främja en god arkivvård och verka för att stadens arkiv görs tillgängliga för allmänhet och forskare. Enligt reglemente för kulturnämnden ska nämnden ha ett arkivutskott som handhar arkivfrågor.

Arkivutskottet består av fem ledamöter och tre ersättare som väljs av kulturnämnden.

Isabel Smedberg-Palmqvist (L) har tidigare avsagt sig sitt uppdrag som vice ordförande. Vakansen bordlades vid nämndens sammanträden den 12 december och 23 januari 2023.