Möte 2024-06-11

Kulturförvaltningens och Stadsarkivets systematiska arbetsmiljöarbete baseras på arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens ständigt pågående arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet fortsätter arbetet med åtgärder i handlingsplaner under kommande år och följer upp enligt plan. Årlig uppföljning genomförs löpande framåt enligt framtagen rutin.

Kulturförvaltningen bedömer att måluppfyllelsen under perioden är god och att förvaltningen kommer att nå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål under året. Majoriteten av indikatorerna och de förväntade resultaten prognostiseras att uppnås och kulturförvaltningen arbetar med aktiviteterna enligt plan.

Stadsarkivet bidrar i hög grad till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdet. Genom att ta emot och vårda arkiv, ge snabb och god service, erbjuda en bred programverksamhet samt genom en effektiv kommunikation görs Stockholms offentliga information tillgänglig, användbar och synlig. Genom metodutveckling, rådgivning, uppdragsverksamhet och tillsyn skapas förutsättningar för en sammanhängande och effektiv arkiv- och informationshantering i staden som säkerställer att stadens information är tillgänglig för alla, nu och i framtiden.

Konsthallen 1 består av tre byggnadsdelar; den äldre konsthallen, Bergstenshuset, restaurang Blå Porten samt den nya konsthallen, Liljevalchs+. Sommaren 2021 stod Liljevalchs+ och Blå Porten klara efter ett stort till- och ombyggnadsprojekt.

Fastighetskontoret har initierat och låtit genomföra en förstudie av Bergstenshuset som har visat att underhållet är eftersatt. Utöver husets tak, taklanterniner och luftbehandlingssystem behöver husets fasad, fönster, vatten- och avloppssystem åtgärdas. Detsamma gäller byggnadens el, belysning och värmesystem. Byggnaden behöver även dräneras och energiklassen förbättras.

Kulturförvaltningen framhåller vikten av att skapa en miljö som främjar konstnärligt skapande för unga, samtidigt som höga standarder för säkerhet, klimatkontroll och tillgänglighet uppfylls. De föreslagna förbättringarna förväntas bidra till att göra konst­hallen till en modern och attraktiv destination för besökare från hela världen, i alla åldrar.

Projektet ska utreda förutsättningar och uppskatta kostnader för en upprustning av Bergstenshuset. I samband med de underhålls­åtgärder som tidigare utredning identifierat som nödvändiga utreds även möjligheten att göra anpassningar som möjliggör verksamhetsutveckling.

Projektet ska därför även utreda förutsättningar och uppskatta kostnader för det som verksamheterna identifierat som behov. Kulturförvaltningen kommer därefter att bedöma vilka verksam­hets­anpassningar som är ekonomiskt möjliga att gå vidare med.

Förvaltningarna avser återkomma med underlag till ett inriktnings­beslut till respektive nämnd under kvartal 1 2025.

Nolltaxeersättningen är ett befintligt system som ska underlätta för utvalda målgrupper att kunna bedriva föreningsverksamhet.

Föreningar som driver barn- och ungdomsverksamhet, verksamhet för personer med funktionsvariationer samt anonyma grupper som driver 12-stegsprogrammet har idag möjlighet att hyra stadens lokaler eller de föreningsdrivna samlingslokalerna till nolltaxa.

Kulturförvaltningen ansvarar för ersättningen till de föreningsdrivna samlingslokalerna. Kulturnämnden beslutade i december 2023 om ny ersättningsnivå till 150 kr/timmen, från och med 2024. Ersättningen betalas ut i efterhand, efter redovisad volym, till samlingslokalerna. Den nuvarande hanteringen har konstaterats vara alltför statisk och det finns få möjligheter till utveckling.

För att höja kvaliteten och att möjliggöra för fler föreningar att hyra lokaler till nolltaxa föreslår förvaltningen en ändring i riktlinjerna för stödet till lokalförvaltande organisationer. Det är en förändring som innebär att de lokalförvaltande organisationerna kommer att ansöka om ersättning för nolltaxeuthyrning för kommande verksamhetsår, utifrån uppskattad volym.

Förvaltningen föreslår att kulturnämnden fastställer förslag till reviderade riktlinjer för stöd till lokalförvaltande organisationer.

Kulturförvaltningen behöver teckna ett nytt avropsavtal avseende stationär och ambulerande väktare samt larmcentraltjänster från stadens centrala ramavtal för Bevaknings- och larmcentraltjänster. Eftersom det uppskattade kontraktsvärdet för avropet beräknas överstiga 75 prisbasbelopp, vilket är det belopp för avrop som är delegerat från nämnden till förvaltningschef, behöver nämnden besluta i ärendet.


Förvaltningen föreslår att kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra avrop genom förnyad konkurrensutsättning av stationär och ambulerande väktare samt larmcentraltjänster för Stockholms stadsbibliotek.


Förvaltningen föreslår att kulturnämnden uppdrar åt förvaltningschefen att godkänna av avropsförfrågan, fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal med vald leverantör.

2018 infördes EU:s Dataskyddsförordning, även kallad GDPR. Förordningen syftar till att värna om skyddet för levande individers personliga integritet vid behandling av personuppgifter.

Kulturnämnden är personuppgiftsansvarig för sin verksamhet, vilket innebär att nämnden har huvudansvaret för att de personuppgifter som behandlas inom nämndens olika verksamheter hanteras korrekt.

Den personuppgiftsansvarige ska också säkerställa att dataskyddsombudet på ett korrekt sätt deltar i alla frågor som rör skyddet av personuppgifter och ska stödja dataskyddsombudet i utförandet av de uppgifter som krävs för att uppfylla de krav som framgår av förordningen.

Stadsarkivet utgör en egen förvaltning under Kulturnämnden och bör därför ha ett eget dataskyddsombud. Stadsarkivet föreslår att Gustav Fors, förvaltningsjurist på Stadsarkivet, utnämns till Stadsarkivets dataskyddsombud.

Kulturnämnden har bjudits in att delta i Nordiska kulturnämndsmötet i Reykjavik, Island, tillsammans med kulturpolitiker och tjänstepersoner från de nordiska huvudstäderna.

Kulturnämndsmötet, även kallar Huvudstadskonferensen, är ett årligt återkommande arrangemang som cirkulerar mellan de nordiska huvudstäderna. Förtroendevalda från huvudstädernas kulturnämnder bjuds in att delta vartannat år. Senaste mötet där förtroendevalda deltog hölls i Helsingfors 2022.

Kulturförvaltningen föreslår att en representant per parti i kulturnämnden erbjuds att delta i konferensen. Arvode och traktamente utgår i enlighet med Stockholms stads regler om arvoden för kommunala förtroendeuppdrag. Kulturförvaltningen bekostar deltagarnas resa och boende samt eventuella avgifter för deltagande i konferensen.

Därutöver föreslås två tjänstepersoner från förvaltningen att delta. Beslut om tjänstepersonernas resor fattas i enlighet med kulturnämnden delegationsordning.

Kulturförvaltningen har ombetts svara på en skrivelse från Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M), Jonas Naddebo (C) och Destiny Zandi-Lindgren (KD) om Eritreafestivalen på Järvafältet. De menar att det är otydligt hur stadens demokrativillkor efterföljs. I skrivelsen ställer de följande frågor:

• Varför tyckte Järva Folkets Park att festivalen inte uppfyllde demokratikriterierna 2022 men däremot att de gjorde det 2023?
• Hur tänker sig förvaltningen att kriterierna ska följas upp om det inte finns grund att återkräva stöd när brister upptäckts?

Järva Folkets Park har redogjort till förvaltningen hur de har arbetat med uthyrningen till Eritreanska festivalen. Anledningen att Järva Folkets Park beslutade att inte hyra ut sina lokaler 2022 var att det fanns punkter i programmet som inte levde upp till Järva Folkets Parks värdegrund. Inför festivalen 2023 hade de en dialog med arrangörerna och fann inga programpunkter som stred mot deras värdegrund. Därför beslöt de att hyra ut till Eritreanska festivalen.

De 29 lokalförvaltande organisationer som driver samlingslokaler i Stockholm ansvarar för vilka som får hyra deras lokaler. Det har genom åren hänt att de lokalförvaltande organisationerna vid ett fåtal tillfällen hyrt ut sina lokaler till olämpliga aktörer. När detta händer tar förvaltningen det på största allvar och tar kontakt med den berörda lokalförvaltande organisationen. Om detta sker vid ett flertal tillfällen och man inte åtgärdar problemen så kan det innebära återbetalning eller att inga mer stöd betalas ut men som regel innebär det att förvaltningen tillsammans med den lokalförvaltande organisationen säkerställer att det undviks i framtiden.

Förvaltningen har efter dialog med Järva Folkets Park bedömt att de agerat efter bästa förmåga och att det inte finns grund för återbetalning av stödet. Förvaltningen fortsätter att stötta verksamheten så att de kan fatta kloka beslut om problematiska situationer skulle uppstå igen.

I en skrivelse inlämnad till kulturnämnden 2024-04-23 frågar Isabel Smedberg-Palmqvist m.fl. (L), Kristina Lutz m.fl. (M), Jonas Naddebo (C) och Destiny Zandi-Lindgren (KD) om vilka orsaker som kan ligga bakom den sjunkande andelen tjejer som besökt stadens fritids- och ungdomsgårdar under 2023 i jämförelse med 2022. De frågar hur mycket av nedgången i antal besök som har att göra med en upplevd otrygghet.



Kulturförvaltningen ser att ett ökat antal besök samt en höjd andel tjejer är de mest prioriterade målen för fritidsgårdsarbetet. För att det ska uppnås krävs långsiktighet och insatser inom flera parallella områden. Trygghetsaspekten är central och uppnås genom allt från lokalernas utformning, tydlig kommunikation, ledarskapet och antalet kvinnliga fritidsledare, till antalet aktiviteter och att dessa skapats med och för tjejerna själva.



Forskningsprojektet Ung livsstils resultat visar att fler unga, i synnerhet tjejer, vill besöka fritids- och ungdomsgårdar mer ofta än vad de gör. Trots detta visar alltså kvalitetsrapporten kopplad till fritidsgårdsstrategin att besöksantalet liksom andelen tjejer gått ned. Statistiken visar att andelen tjejer som besöker fritidsgårdarna sjunkit från 37 till 34 procent.



Kvalitetsrapporten lyfter några orsaker till det sjunkande antalet besök och även andelen tjejer. Upplevd otrygghet i samhället är en sådan orsak.

Liksom skrivelsens författare ser kulturförvaltningen att en ökad förståelse kring unga tjejers syn på trygghetsskapande åtgärder samt önskan om fritidsaktiviteter är av stor vikt i det fortsatta arbetet.



Med det sagt finns det idag inte någon särskild studie som svarar på frågan om hur stor andel av nedgången som går att koppla till upplevd otrygghet. Dock finns många studier, och stor erfarenhet, som visar vilka insatser som ökar antalet tjejer på fritidsgårdarna.

I en skrivelse inlämnad till kulturnämnden 2023-04-23 frågar Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) om vilken kontakt förvaltningen har haft med Ukrainian Culture Center och vilka signaler man har fått om deras vilja och drivkraft för att fortsätta driva verksamheten.

I skrivelsen ställer Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) följande frågor:

• Vilka kontakter har förvaltningen haft med Ukrainian Culture Center?
• Vilka signaler har man fått om deras vilja och drivkraft att fortsätta driva centret?

Kulturnämnden beviljade 4 mnkr i oktober 2022 till Beredskapslyftet för att etablera och driva ett temporärt ukrainskt kulturcenter KuN 2022-10-14 §5. I oktober 2023 beviljades Beredskapslyftet ytterligare 2 mnkr för att förlänga insatsen och driva kulturcentret i sex månader, KuN 2023-10-03 §12.

Förvaltningen har kontinuerligt haft dialog med Beredskapslyftet. Beredskapslyftet har uttryckt önskemål om fortsatt finansiering från staden. Föreningen har informerats om att inga särskilda medel finns att söka. Beredskapslyftet har meddelat förvaltningen att det ukrainska kulturcentret har fått finansiering för sin verksamhet från maj till augusti genom ekonomisk hjälp från näringslivet, så att sommarens barnverksamhet och några av centrets aktiviteter kan genomföras. Beredskapslyftet planerar att ansöka om kulturstöd för höstens barnverksamhet.

Emelie Wassermann (SD) har lämnat in en skrivelse till kulturnämnden om ett bygglovsärende gällande Kristinehovs malmgård. I skrivelsen ställs två frågor med anledning av Stadsmuseets remissvar i ärendet.

Pågår diskussioner mellan kulturförvaltningen och Stockholms stadsmuseum för att försöka lösa ärende?

Vilka andra lösningar föreslår Stockholms stadsmuseum för att säkerställa att allmänheten fortsatt kan få tillgång till de kulturhistoriska övre rummen?

Inom Stockholms stad ansvarar stadsbyggnadsnämnden för planläggning, bygglov och rivningslov samt tillsyn. Kulturnämnden, genom Stadsmuseet, är remissinstans i bygglovs och detaljplaneärenden som kan förutses påverka eller förändra kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Stadsmuseet har i sitt remissvar till stadsbyggnadskontoret avstyrkt åtgärden med hänvisning till Kristinehovs synnerligen stora kulturhistoriska värden och föreslagit att man utreder möjligheterna till invändig lösning för att uppfylla nödvändiga brandskyddskrav.

Kulturförvaltningen har genom kulturstrategiska staben en dialog med hyresgästen på Kristinehovs malmgård. Kulturnämnden har inte rådighet i frågor om bygglov.

Kommunstyrelsen har tagit fram ett förslag till nytt miljöprogram. Programmet är ett stadsöverripande styrdokument som ska gälla fram till år 2030. Programmet innehåller sju målområden och 18 delmål som preciserar målområdena och fördelar ansvaret på stadens nämnder och bolag.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet anser att förslaget till Miljöprogram 2030 för Stockholms stad på ett bra sätt beskriver stadens miljömål och hur förvaltningarna ska arbeta för att uppnå målen. Förvaltningarna håller med om att upphandling och inköp är ett viktigt verktyg för att nå stadens miljömål.

Att stadens nämnder ska analysera miljö- och klimatkonsekvenser i samband med relevanta nämndbeslut och bra, men det behöver finnas ett bra stödmaterial och utbildningar för berörda handläggare.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara en remiss av en motion från Andrea Hedin angående judiskt liv i Stockholm. Motionären betonar vikten av att staden är en aktiv part i förberedelserna och genomförandet av firandet av 250 år av judiskt liv i Sverige samt ger förslag på insatser för att säkra tryggheten och den fysiska säkerheten på platser som är av särskild vikt för judar i Stockholm.

Kulturförvaltningen och stadsarkivet är i planeringsfasen av ett flertal insatser som ska genomföras i olika delar av staden under 250-års-firandet.

Genom kontakter med judiska organisationer i Stockholm har kulturförvaltningen fått information om att säkerhetsinsatser utgör en betydande kostnadspost för dem. Kulturförvaltningen anser därför att staden bör se över ytterligare behov för att garantera den fysiska säkerheten för judiska institutioner och individer.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara en remiss på en motion från Jonas Naddebo (C) om att delta i Wallstreet 2025. Motionären föreslår att Stockholm stad ska delta som huvudpartner i Wallstreet Sverige 2025.

Stockholm konst gör återkommande en rad tillfälliga konstverk och konsthändelser i egen regi, som exempelvis inom Levande Stockholm, Nobel Week Lights och egna tillfälliga projekt. I och med detta har Stockholms stad redan en upparbetad verksamhet för att synliggöra konsten i Stockholm.

Att medverka i Wallstreet Sweden skulle kräva en stor ekonomisk insats. Att medverka i en festival som staden inte har rådighet över kan också innebära att Stockholms stad blir sammankopplade med konsthändelser eller opinionsbildande aktiviteter som staden inte står bakom.

Kulturförvaltningen bedömer att en tillfällig satsning på konsthändelser i samma omfattning som satsningen på Wallstreet, men som staden har full rådighet över, skulle kunna åstadkomma mer än ett deltagande i festivalen Wallstreet.

Kulturförvaltningen har ombetts besvara en remiss av motion av Gabriel Kroon m.fl. (SD) om Matmarknad Stockholm – Mat är kultur. I motionen föreslås att trafiknämnden i samverkan med kulturnämnden samt relevant stadsdel får i uppdrag att skapa en permanent matmarknad på ett av stadens centrala områden.

Kulturförvaltningen yttrar sig i huvudsak i frågan gällande Kungsträdgården. Förvaltningen ställer sig positiv till matmarknader generellt. Dock finns det vissa juridiska utmaningar som gör att förvaltningen ställer sig tveksam till att arrangemanget sker i stadens regi.