Möte 2023-04-25

Stockholm ska växa med kultur. Kulturförvaltningen har en avgörande roll i detta genom att verka för Stockholmarnas lika möjligheter att ta del av och skapa kultur samt för ett kreativt och attraktivt Stockholm.

Lika möjligheter att ta del av och skapa kultur är en nyckelfråga för en rättvis och hållbar stad som präglas av delaktighet. Detta blir särskilt viktigt i en tid av lågkonjunktur och i en i övrigt orolig värld. Under den kommande treårsperioden kommer det att ställas ännu högre krav på förvaltningens arbete med att säkra alla invånares rätt till kultur. För att fortsätta att nå ut bredare måste kulturlivets infrastruktur utvecklas i takt med staden och med särskilt fokus på att nå fler utöver de som redan nås. Den digitala transformation förvaltningen är mitt i är ett sätt som ska bidra till ökade relevans och tillgänglighet.

Ett kreativt och attraktivt Stockholm förutsätter att förvaltningen fortsätter att vårda och utveckla en stark och oberoende kultursektor med yttrandefrihet som grund. På så sätt möjliggörs kulturuttryck med mångfald och kvalité som kan få oss människor att möta nya perspektiv och växa. God tillgång till kultur bidrar även till att människor väljer att bo, besöka och etablera sig i Stockholm. Förutsättningar för att skapa och ta del av kultur är avgörande för stadens attraktivitet. Att tidigt få möjlighet att utveckla sina kreativa förmågor är en av flera faktorer som bidrar till den bredd och spets som stadens kreativitet vilar på. Inom kultur och fritidsaktiviteter hittar barn och unga livslånga intressen, ett yrke, vänner för livet, glädjen i att göra saker tillsammans, trygghet, självkänsla och sin kreativa ådra.

Kulturens värde får samtidigt aldrig begränsas efter den nytta den kan göra för andra områden. Konsten och kulturens oberoende stärks bland annat genom stöd till externa kulturaktörer, samlingslokaler och folkbildning men också genom det sätt på vilket kulturförvaltningens egna kulturverksamheter styrs. Museernas källor ska vara bestående och den grund på vilken nya berättelser kan utvecklas. Berättelser som visar att individers och gruppers handlingar har format samhället kan bidra till att inspirera oss att forma vår framtid. De kan bidra till en medvetenhet om att förändring är möjlig, vilket är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.

Kulturförvaltningen skapar förutsättningar för kvalitativ konst och kultur inom andra förvaltningsområden så som förskola, skola och äldreomsorg men även i våra stadsrum genom att möjliggöra offentlig kost och lokaler för kultur runt om i hela vår stad. Genom Liljevalchs har stockholmarna också sin egen konsthall och stadens evenemangsavdelning ser regelbundet till att samla stockholmare från hela staden kring angelägna kulturarrangemang.

Kulturförvaltningen arbetar aktivt för att ge fler barn och unga i Stockholm en meningsfull fritid och möjlighet att möta kultur av hög kvalitet. Stadens barn och unga prioriteras i ett flertal stödsystem och i samordningen av stadens fritidsverksamheter. Arbetet ska resultera i att fler barn och unga möter professionell kultur som berör dem och får uttrycka sig genom konsten på sin fritid.

De senaste årens pandemi har visat hur viktig och efterfrågad kultur och kulturförvaltningens verksamhet är för stadens invånare. Studier visar att stockholmarna har längtat efter att ta del av fysisk kultur tillsammans med andra. Den kommande treårsperioden kommer fortsatt att innebära ett läge där kulturen är efterlängtad och där det finns stora förväntningar på ett rikt kulturliv. Samtidigt innebär det ekonomiska läget en stor utmaning för kulturlivets aktörer. Detta gäller även för kulturförvaltningen. Högre kostnader som en följd av inflationen, högre räntor, ökade elpriser och osäkerhet kring löneutveckling är några av de utmaningar som förvaltningen står inför. De extremt stora hyresökningarna och risk för stigande internränta gör att lokalkostnaderna utgör en allt större del av förvaltningens budget. En stundande lågkonjunktur påverkar även stockholmarnas disponibla inkomst, vilket kan ha inverkan på förvaltningens intäkter. Pandemins effekter är fortfarande synliga, både vad gäller förändringar i hur invånare och besökare tar del av kultur och på det internationella resandet. Även om det skett en återstart av kulturen har inte alla besöksgrupper hittat tillbaka till kulturlivet i samma utsträckning som innan pandemin. Då intäkterna är svårbedömda utifrån effekterna av pandemin och förändrade kulturvanor så är det av stor vikt för förvaltningen att det för kommande år finns utrymme i central medelsreserv 3 för att kunna hantera osäkerheten kring intäkterna och bedriva verksamheten i full skala.

För att säkra att tilldelade resurser används effektivt och skapar maximalt värde för medborgarna arbetar kulturförvaltningen för att öka samverkan och samarbeten med andra fackförvaltningar, bolag, näringsliv och civilsamhälle. Samverkan och extern finansiering kommer att fortsätta vara ett fokusområde för att kunna bedriva och utveckla verksamheten. De externa intäkterna är av stor vikt för kulturförvaltningen.

Demokrati stärks och utvecklas genom allas rätt till insyn och tillgång till den offentliga informationen. Stadsarkivet är med och skapar den transparenta staden och säkerställer att stadens information är tillgänglig för alla, nu och i framtiden.

Stadsarkivet är en central resurs i stadens informationsförsörjning och en av förutsättningarna för att offentlighetsprincipen ska fungera när förväntningarna på digital tillgänglighet ökar. Det ska vara lätt för alla att hitta och återanvända arkivinformationen, samtidigt som tillförlitlighet och autenticitet måste kunna garanteras. Detta kommer att vara avgörande för hur väl Stadsarkivet lyckas med sitt uppdrag de närmaste åren.

Arkiven bevaras för att användas. Ändamålsenliga magasin och modern vård av både analoga och digitala arkiv säkerställer att informationen är användbar för framtidens stockholmare. Med utgångspunkt i kärnuppdraget fortsätter Stadsarkivet att utveckla tjänster som svarar mot användarnas förändrade behov och förväntningar. Detta kräver samverkan med aktörer från olika områden, en aktiv omvärldsbevakning, utvecklade digitala verktyg och en kontinuerlig kompetensutveckling.

Stockholm och stockholmarna ska kunna utvecklas med stark koppling till historien. Stadsarkivet vill stimulera alla att upptäcka och få ny kunskap genom arkiven. Både de analoga och digitala arkiven ska kunna fungera som utgångspunkt för eget lärande och skapande. Genom ett brett och varierat utbud för olika målgrupper ska arkivets karaktär av öppen publik institution bibehållas och förstärkas.

Stadsarkivets har tre övergripande mål för kärnverksamheten under perioden:

• Stadsarkivet är alla stockholmares arkiv
• Stadsarkivet bidrar till en hållbar utveckling
• Stadsarkivet är stadens informationsnav

Kulanpremien är en befintlig stödform som syftar till att barn och unga ska få ta del av professionella kulturupplevelser i förskolan och skolan.

Genom Kulanpremien kan professionella kulturaktörer från det fria kulturlivet erbjuda förskolor och skolor utvalda kulturprogram till en reducerad kostnad. Kulanpremien ska därmed underlätta för förskolor och skolor att köpa in kulturprogram av hög kvalitet samt stärka fria kulturaktörers möjlighet att få uppdrag i förskolan och skolan.

Kulturförvaltningen har under 2022 infört ett nytt verksamhetssystem för hantering av kulturstöd. Systemet möjliggör en säkrare hantering av stöd, i linje med ”Stockholms stads riktlinjer avseende förenings- och kulturstöd – demokrativillkor”. Verksamhetssystemet stödjer likabehandling och möjliggör en överblick av förvaltningens stödformer samt kvalificerad uppföljning på både stöd- och aktörsnivå.

För att förvaltningen ska kunna hantera ansökan, beredning, redovisning och utbetalning av Kulanpremien i det nya verksamhetssystemet behöver särskilda villkor och bedömningsgrunder fastställas.

Förvaltningen föreslår att kulturnämnden fastställer särskilda villkor och bedömningsgrunder för stöd till kulturprogram i förskola och skola: Kulanpremien.

I stadens budget för 2023 fick kulturnämnden i uppdrag att utveckla den nya modellen för äldres möte med kultur. Uppdraget utgår från modellen som kulturförvaltningen och äldreförvaltningen tog fram i ”Utredning av förutsättningar för en modell för äldres möte med kultur” (KuN 2021-06-15 §10).

Stöd till kulturprogram för äldre är en ny stödform som syftar till att äldre ska kunna ta del av professionella kulturupplevelser. Stödet kan sökas av professionella kulturaktörer från det fria kulturlivet. Aktörerna kan söka och få ersättning för befintliga kulturprogram som riktas mot målgruppen äldre enligt en nivå som årligen anpassas efter nämndens budget. Kulturförvaltningen kommer att anpassa antalet utlysningar efter budgeten för stödområdet.

Målgruppen äldre definieras som personer 65 år och äldre som är i behov av samhällets stöd och som har svårt att ta del av kulturutbudet på egen hand. Det kan vara äldre som bor på vård- och omsorgsboende, servicehus, deltar i dagverksamheter samt besöker träffpunkter och aktivitetscenter för seniorer, både i kommunal och privat regi, i Stockholms stad. Kulturprogrammen kommer att presenteras på webbplats särskilt tillskapad för ändamålet. Webbplatsen underlättar för personal inom äldreomsorgen att hitta och boka ett kvalitativt och varierat kulturutbud till reducerat pris.

Ansökan, beredning och redovisning av stödet kommer att hanteras inom förvaltningens ordinarie system för kulturstöd. Ansökningarna kommer att bedömas enligt Generella villkor för kulturstöd (KuN 2019-10-22 § 8) samt Särskilda villkor och bedömningsgrunder enligt bilaga 1.

Alla unga i staden ska erbjudas trygga fritids- och ungdomsgårdar med hög kvalitet som jämnar ut livsvillkor och skapar glädje, gemenskap och starka unga. Det är grunden för Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar som beslutades i Stockholms stads kommunfullmäktige den 13 juni 2022. Denna kvalitetsrapport syftar till att årligen ge en samlad bild av arbetet som stadsdelsförvaltningarna genomför utifrån nämnda fritidsgårdsstrategi.

Utifrån den statistik som rapporterats in, tillsammans med stor mängd goda exempel, ser kulturförvaltningen att implementeringen av strategin för fritids- och ungdomsgårdar har påbörjats väl.

Flera positiva förändringar syns redan nu, såsom insatser för att skapa en jämnare könsfördelning, ett varierat utbud av aktiviteter samt genomförda utbildningsinsatser inom stadens regi där representanter från samtliga stadsdelsförvaltningar deltagit. Under 2022 hade Stockholm stads 47 olika fritids- och ungdomsgårdar närmare 200 000 besök. Det är en ökning med 41 % sedan senaste mätningen 2019.

Ett antal utvecklingsområden har identifierats och kommer därmed vara i fokus under 2023 samt början av 2024. Dessa gäller främst gemensamma metoder för mätning, ytterligare utbildningsinsatser samt fortsatt fokus på att öka antalet besökare och då främst tjejer. Dessa mål ska uppnås genom främst fler programaktiviteter och en stärkt kommunikation.

När Stockholms unga växer så växer Stockholm.

Kulturnämnden utser varje år mottagare till stadens kulturpriser. 2023 avser beslut om stadens hederspriser och Bellmanpriset. Förslaget av prismottagare har utifrån allmänhetens nomineringar tagits fram av en externt engagerad jury vars ledamöter är utsedda av kulturnämnden.

Juryns förslag på mottagare:

Hederspriser
Konst: Ulla Wiggen
Litteratur: Rönnells antikvariat
Musik: Andrea Tarrodi
Scenkonst Lindy Larsson
Kulturarbete för barn och unga: Karin Helander

Bellmanpriset: Magnus Uggla

Juryn föreslår att Simon Johansson tilldelas Lennart af Petersenspriset 2023. Priset avser att belöna en fotograf som på ett personligt och konstnärligt vis berättar något väsentligt om staden som livsmiljö.

Kulturförvaltningen har i uppdrag av kulturnämnden att lämna förslag till kandidater för Stockholms stads kulturstipendium. Totalt 20 stipendiater tilldelas 40 000 kr vardera. Stipendierna fördelas inom bildkonst, konsthantverk, fotografi, illustration, film, musik, dans, teater/mim, musikdramatik och litteratur. Bedömningen baseras på vad konstnären ifråga har tillfört Stockholms kulturliv under det senaste året.

Förvaltningen föreslår följande mottagare av Stockholms stads kulturstipendium 2023:

Anneè Olofsson

Akar Karami

Electra Nordlund Hallman

Feronia Wennborg

Hanna Zelleke Collin

Hanna-Linnea Rengfors

Hawa Sanneh

Jakob Ojanen

Jörgen Hammarberg

Kajsa Gordan

Konrad Lidén

Lisa Jonasson

Micael de Leeuw

Nyat Kibreab Fredriksson

Parasto Backman

Per Gross

Pål Nyberg

Rebecca Drammeh

Sophie Tottie

Tove Sahlin

Kulturförvaltningen ska också föreslå mottagare av pris till årets unga kulturprojekt. Priset på 25 000 kr delas ut till en av de unga kulturskapare som under föregående år genomfört ett kulturprojekt inom stöd till ungas egna kulturprojekt som har gjort ett särskilt avtryck.

Förvaltningen föreslår följande mottagare av pris till årets unga kulturprojekt 2023:

Déon Hedborg för projektet The hunt for the royal treasure

Stadens folkbildningsstipendium delas ut till personer som under föregående år verkat och gjort skillnad inom folkbildningen i Stockholm. Studieförbunden nominerar själva vardera en kandidat. Dessa skickas till kulturförvaltningen som sedan anmäler ett samlat förslag till kulturnämnden. I år har nio studieförbund nominerat en kandidat. Stipendiet per kandidat uppgår till 10 000 kronor, totalt 90 000 kr. Följande nio kandidater föreslås beviljas folkbildningsstipendium 2023:


Samira Francece – ABF
Zimam Sibhatu Weldemichael - Bilda Öst
Åsa N Åström - Folkuniversitetet
Hacer Korocu - Kulturens bildningsförbund
Tess de la Cour - Medborgarskolan
Nour Abdulsalam - NBV
Larissa Beley - Sensus
Belainesh Keleta - Studiefrämjandet
Sara-Maria Söderberg - Vuxenskolan