Möte 2023-10-03

Kulturförvaltningens verksamheter visar ökade besöksantal och ökat antal deltagare. Det är en fortsatt återhämtning efter nedgången under pandemin. Måluppfyllelsen är god. Förvaltningen kommer att nå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål under året.

Det fria kulturlivet arbetar nu för fullt efter pandemin och utbudet för publiken liknar alltmer tiden från några år tillbaka.

Den ökande inflationen har negativ inverkan på kulturkonsumtionen och val av kulturaktivitet. Kulturscenernas fokus ligger fortfarande på att få tillbaka publiken helt. Nya beteenden under pandemin gör det svårare för scenkonstaktörer med egna scener som spelar för barn och unga att få sin målgrupp att besöka spellokalen. För kulturaktörerna innebär ökade lokalkostnader ett orosmoment då de har svårt att möta denna kostnadsökning med ökade intäkter då betalningsförmågan hos publiken är lägre.

Flera besöksaktiviteter når upp till samma nivåer som före pandemin, dock inte alla. Andelen som gått på bio och teater och besökt utställningar har inte återgått till samma nivåer som före pandemin. Andelen som gått på konserter är dock högre än innan pandemin och flera musikarrangörer vittnar om ett ökat publikt intresse.

Stadsarkivet bidrar i hög grad till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdet. Genom att ta emot och vårda arkiv, digitalisera och publicera arkivinformation samt erbjuda en bred programverksamhet för olika målgrupper görs Stockholms offentliga information tillgänglig, användbar och synlig. Genom metodutveckling, rådgivning, uppdragsverksamhet och tillsyn skapas förutsättningar för en sammanhängande och effektiv arkiv- och informationshantering i staden.

Ateljéer är en viktig förutsättning för yrkesverksamma konstnärer. Redan idag har Stockholms stad närmare 500 ateljéer som är arbets­platser för konst­närer. Ateljéstrategin för åren 2024-2026 ska leda till att ytter­ligare minst 200 yrkes­verksamma konstnärer kan hyra lämpliga arbetslokaler. Nya ateljéhus bör ha ateljéföreningar som hyresgäster och målsättningen är att etablera ateljéer där de saknas idag. De nya ateljéerna ska skapa bättre förutsättningar för yrkes­verksamma konstnärer, för de kulturella och kreativa näringarna samt stärka Stockholm som kulturstad.

Kulturnämnden har fått i uppdrag att i samråd med fastighets­nämn­den uppdatera befintlig ateljéstrategi för att öka antalet ateljéer som staden hyr ut till konstnärer. Detta förslag till genomförande av Ateljéstrategi 2024-2026 innebär breddade och utvecklade arbetssätt:

• Lokaler: Lämpliga och prisvärda befintliga lokaler kommer att sökas av kulturlotsarna och i samarbete med stadens egna fastighetsbolag och privata fastighetsägare. Nya lokaler kan också vara en del av ateljéstrategin.
• Konstnärer: Kontakter med yrkesverksamma konstnärer i ytter­staden etableras genom samverkan med fyra organisationer med breda nätverk inom konstfältet: Tensta Konsthall, FOLK i Skärholmen, Konsthall C i Hökarängen och WIP:sthlm i Västberga. Även andra kontaktytor kommer att användas.
• Lokalbehovsanalys: Kulturförvaltningens Lokalbehovs­analys för Stockholms kulturliv 2031 ger utgångspunkter och inriktning för strategin.
• Förstärkt lotsning: Förstärkt kulturlotsning genom externa experter inom juridik, ekonomi och lokalplanering kommer att tillföras.
• Uppföljning: Kulturförvaltningen och fastighetskontoret följer upp erfarenheter och resultat årligen inför verksam­hets­­berättelsen.

Stockholms stadsbibliotek behöver upphandla ett nytt verksamhetssystem. Bibliotekssystemet är Stockholms stadsbiblioteks mest centrala verksamhetssystem och nödvändigt för all verksamhet som berör bibliotekens låntagare, lån och mediebestånd. Stockholms stadsbibliotek behöver också upphandla ett system för boklogistik för att kunna realisera den strategiska förflyttning Från bibliotekens bestånd till stockholmarnas samling som pekas ut i stadens gällande biblioteksplan. Den strategiska förflyttningen motiveras dels av att en förbättrad boklogistik inom Stockholms stadsbibliotek kan innebära bättre utnyttjande av såväl bibliotekens lokaler som personalens tid, och dels av ett önskemål om att kunna utveckla bättre bibliotekstjänster gentemot stockholmarna.


Nuvarande bibliotekssystem har slutat utvecklas av systemleverantören och kommer efter november 2026 inte längre att kunna användas. För att minimera kostnader i samband med systembytet och för att snabbare kunna leverera nytta till stockholmarna önskar Stockholms stadsbibliotek ha bytt ut bibliotekssystemet hösten 2025. Stockholms stadsbiblioteks målsättning är att kunna upphandla och implementera ett verksamhetssystem som innefattar både biblioteks- och logistiksystem i ett sammanhållet projekt med två delleveranser.


Stockholms stadsbibliotek planerar för en upphandling där kontrakt skrivs i juni 2024. Eftersom det beräknade kontraktsvärdet väntas överstiga 75 prisbasbelopp, vilket är den gräns för upphandlingar som nämnden har delegerat till förvaltningschefen, behöver nämnden ge förvaltningen i uppdrag att genomföra upphandlingen.


Implementering av bibliotekssystem och logistiksystem genomförs därefter hösten 2024 samt under hela 2025.

Kommunstyrelsen har tagit fram ett förslag till nytt trygghetsprogram 2024-2027 eftersom programtiden för Stockholms stads trygghetsprogram 2020-2023 löper ut under året. Att Stockholm är och upplevs som en trygg och säker stad är ett ansvar som sträcker sig över samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet för stadens samlade brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete är att tryggheten ska öka genom förebyggande insatser.



Trygghetsprogrammet föreslås fortsatt utgå från fyra fokusområden:



1. Förebyggande arbete

2. Riktade sociala insatser

3. Stadens offentliga miljö

4. Stadsutveckling



Under fokusområdet förebyggande arbete inkluderas arbetet mot välfärdsbrott och otillåten påverkan.



Kulturförvaltningen anser att Trygghetsprogrammet bidrar till det långsiktiga trygghetsskapande arbetet, med möjlighet att sätta in trygghetsskapande insatser med kortare varsel när det behövs.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara en remiss av Stockholms stads reviderade strategi för att förhindra att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet.


Den ursprungliga strategin togs fram 2019 och gällde till och med 2022. Strategin har under våren 2023 reviderats av socialnämnden, i samarbete med stadsdelsnämnderna och berörda facknämnder.


Kulturförvaltningen ser positivt på en revidering av strategin och på att den fortsätter att fokusera på de fyra områden som låg till grund för strategin 2019-2022. Detta skapar goda förutsättningar för kulturförvaltningen och staden att fortsätta med de åtaganden som påbörjats. Kulturförvaltningen bedriver verksamhet inom samtliga av strategins övergripande områden.


Kulturförvaltningen ser även positivt på att den reviderade strategins tyngdpunkt ligger på främjande, tidiga och förebyggande insatser. Kulturförvaltningen arbetar aktivt för att ge fler barn och unga en meningsfull fritid, vilket i sin tur kan förhindra uppkomsten av destruktivt och kriminellt beteende.