Det finns inga sammanträden att visa än
Inget protokoll har publicerats
Fastställande av dagordning och val av protokolljusterare
Anmälan av föregående protokoll
Bilagor
Stockholm ska växa med kultur och stockholmarna ska ha lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Kulturförvaltningen ska arbeta för att stockholmarna ska möta konst och kultur präglat av hög kvalitet, mångfald i kulturella uttryck, bredd i antalet aktörer och tillgängligt för alla. Kulturförvaltningen har en avgörande roll i detta genom att verka för ett kreativt och attraktivt Stockholm samt för Stockholmarnas lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Dessa båda perspektiv ur Kulturstrategiska programmet samverkar, förstärker och är en förutsättning för varandra. Tillsammans illustrerar de var kulturförvaltningens olika verksamheter är på väg och varför, med utgångspunkt i stadens budget och övriga styrdokument.
Bilagor
Demokrati stärks och utvecklas genom allas rätt till insyn och tillgång till den offentliga informationen. Stadsarkivet är en central resurs i stadens informationsförsörjning och en av förutsättningarna för att offentlighetsprincipen ska fungera.
Arkiven bevaras för att användas. Modern vård och förvaltning av analoga och digitala arkiv säkerställer att informationen är användbar för framtidens stockholmare. Genom ett brett och varierat utbud för olika målgrupper ska arkivets karaktär av öppen publik institution bibehållas och förstärkas. För att säkerställa att Stadsarkivets tjänster skapar värde följs användarnas behov regelbundet upp och analysen ligger till grund för den fortsatta tjänsteutvecklingen.
Bilagor
I Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) anges vilka områden som är förvaltningsområden. Stockholms stad ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Det betyder att staden bedriver ett särskilt arbete som främjar dessa språk.
Kulturförvaltningen har sedan Stockholm blev förvaltningsområde fördelat statsbidrag till sverigefinska, tornedalska och samiska föreningar. Föreningarna har sökt medel för att göra aktiviteter och språkstärkande verksamhet inom språken finska, meänkieli och samiska.
I stadens budget för 2025 har kulturnämnden tilldelats 500 tkr kronor av stadens medel att fördela till organisationer inom förvaltningsområdet. Medlen är ett komplement till statsbidraget för uppbyggnad av förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska.
Alla stödformer inom kulturstödet följer riktlinjer som beslutas av kulturnämnden. Riktlinjerna består av generella villkor som gäller för alla stöd samt särskilda villkor som är specifika för varje stödform.
Förvaltningen har tagit fram ett förslag till riktlinjer för stöd till de sverigefinska, samiska och tornedalska minoriteterna som dels omfattar de generella villkoren och dels särskilda villkor för detta stöd. Syftet med stödet är att stötta kulturaktiviteter inom språken finska, meänkieli och samiska. Stödet kan sökas av sverigefinska, finskromska, samiska och tornedalska organisationer, oavsett organisationsform. Stödet kan sökas för kulturprogram och aktiviteter som stärker de tre språken.
Bilagor
Kulturförvaltningen föreslår att Tove Sahlin, Meron Mangasha och Magdalena Jangard utses till referenspersoner till stödformen för konstnärlig produktion och kulturarrangemang.
Beredningen av stöd till konstnärlig produktion och kulturarrangemang innefattar bedömningar från referenspersoner. Syftet med referenspersonerna är att förstärka förvaltningens samlade bedömning av inkomna ansökningar. Referenspersonerna har en rådgivande roll och kan nomineras av allmänheten.
Bilagor
Stockholms konstråd är ett rådgivande organ som biträder stadens nämnder, styrelser och bolag i frågor som rör konstnärlig gestaltning av byggnader och offentliga platser. Stockholms konstråd är ett politiskt sammansatt organ under kulturnämnden. Rådet består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare som utses av kulturnämnden. Mandattiden är fyra år och överensstämmer med de ordinarie valperioderna.
Vid beställningar till Stockholm konst med ett enprocentsanslag över 500 tkr utses två politiker från Stockholms konstråd att ingå i samrådsgruppen för deltagande vid beslutsmöten i de konstnärliga gestaltningsuppdragen.
Gunno Sandahl (S) har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i Stockholms konstråd. Nämnden ska därför utse en ny ledamot för perioden till och med 2026-12-31.
Socialdemokraterna har föreslagit att ersättaren Shiva Samadi (S) väljs som ledamot och att Elisabeth Reslegård (S) väljs in som ny ersättare i Stockholms konstråd.
Bilagor
Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att yttra sig över en remiss av Handlingsplan för arbete mot rasism. Handlingsplanen riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet är att Stockholm stads verksamheter ska vara fria från alla former av rasism.
Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen. Att inte utsättas för rasism är en mänsklig rättighet. Att undanröja strukturer som verkar diskriminerande är även en förutsättning för att säkra alla stockholmares rätt till kultur.
Kulturförvaltningen och Stadsarkivet erbjuder trygga platser för olika former av samtal, möten och fri kulturutövning. Dessa platser är viktiga för att värna de demokratiska värdena och för att motverka rasism och diskriminering. För att värna demokratiska värden är det viktigt att stadens invånare kan urskilja trovärdiga källor från propaganda, desinformation och försök att skapa polarisering och rädsla mellan medborgarna. Här är arkiv, bibliotek och museer som tillgängliggör fakta och korrekta, vederhäftiga uppgifter viktiga aktörer.
Bilagor
Dennis Wedin (M) har i en motion till kommunfullmäktige förslagit att klocktornet, som utgjort en del av den nu rivna stationsmiljön i Norra stationsområdet, ska återuppbyggas. Motionären föreslår att berörda nämnder får i uppdrag peka ut en placering i Norra Stationsparken. Vidare föreslås att klocktornets återuppbyggnad finansieras inom budgetramen för Hagastadenexploateringen.
Kulturförvaltningen har inga invändningar mot uppförandet av ett klocktorn i Norra Stationsparken, förutsatt att det framgår att det handlar om ett nybyggt klocktorn, om än byggt utifrån ritningar av det rivna tornet och med tegel från det rivna tornet.
Kulturförvaltningen ser dock inte något syfte med ett sådant projekt ur kulturmiljösynpunkt – en återuppbyggnad enligt förslaget innebär inte ett bevarande.
Bilagor
Kulturnämnden har mottagit en remiss av Motion om kulturljudzon och idrott på Frihamnspiren, för yttrande till kommunstyrelsen. Motionären Jonas Naddebo (C) har identifierat Frihamnspiren som en lämplig plats för konst, kultur, kreativitet och nöje. Motionären föreslår att inrätta en kulturljudzon enligt Malmömodellen på Frihamnspiren, att utreda möjligheten att skapa fler flexibla idrottsanläggningar i området samt att utreda möjligheterna för nattklubbs- eller livescensverksamhet i stadens egna fastigheter på Frihamnspiren.
Kulturförvaltningen är positiv till att Stockholm ska vara en nattklubbs- och livescensvänlig stad. I Frihamnen har ett antal etableringar och initiativ lagt grunden till vad som skulle kunna utvecklas till ett kultur- och nöjeskluster. Kulturförvaltningen anser att en vidareutveckling av Frihamnen som besöksmål, med fler etableringar i den riktningen även skulle ge befintliga verksamheter bättre förutsättningar att lyckas. Frihamnspiren är ett av få stadsnära områden med potential att hantera höga ljudnivåer och skulle således kunna utgöra en zon för nattliv. Kulturförvaltningen anser att detta ligger i linje med den utredning som stadsbyggnadskontoret genomfört 2023, där utpräglade verksamhetsområden pekas ut som platser med bättre förutsättningar för ett livligt nattliv.
Slutligen anser kulturförvaltningen att det mesta av motionärens förslag ingår i Stockholms stads strategi för nattklubbar och livescener (2021). I strategin finns beslutade åtgärder som syftar till att underlätta för nattklubbar och livescener att starta upp och bedriva verksamhet. Detta arbete anser förvaltningen bör fortsätta.
Bilagor
Isabel Smedberg Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M), Jonas Naddebo (C) och Tapani Juntunen (SD) har lämnat in en skrivelse till kulturnämnden 2024-11-12. Skrivelsen rör utvecklingen av Stockholms stadsbiblioteks webbplats och avsaknad av funktionalitet som erbjöds på den gamla webbplatsen.
Betydelsen av att kunna spara titlar för framtida läsning betonas.
Svar önskas på följande frågeställningar:
När kan vi förvänta oss att de funktioner som fanns tillgängliga på den tidigare webbplatsen återinförs?
Varför har åtgärder för att återställa dessa funktioner dröjt så länge?
Utfördes en noggrann konsekvensanalys innan den nya webbplatsen lanserades, speciellt med avseende på hur förändringarna skulle påverka möjligheten till inspiration och upptäckt av nytt material?
Stockholms stadsbibliotek har arbetat med kontinuerliga förbättringar av tjänsterna under sommaren och hösten.
Den efterfrågade funktionalitet som lyfts i skrivelsen är nu tillgänglig.
Bibliotekets söktjänst lanserades i slutet av juni 2024. Det tekniska landskapet med tillhörande integrationer är komplext med flera beroenden. Under perioden har underliggande system drabbats av driftsproblematik vilket har påverkat utvecklingsarbetet. Merparten av de efterfrågade funktionerna driftsattes i slutet av oktober 2024.
Livscykelhanteringen av ingående system har krävt en noggrann konsekvensanalys där säkerhet och nödvändig funktionalitet har prioriterats. Det har hela tiden varit möjligt att söka och finna litteratur och information via Stockholms stadsbibliotek. Utvecklingen har fokuserat på en tillgänglighetsanpassad och GDPR-säkrad webbplats som möjliggör kontinuerlig tjänsteutveckling utifrån en flexibel arkitektur som kan fungera som navet i bibliotekets tekniska infrastruktur och tjänster till stockholmarna. Det har helt enkelt varit absolut nödvändigt att prioritera. Nu arbetar Stockholms stadsbibliotek med kontinuerliga förbättringar av gränssnitt och funktioner för att bidra till inspiration och upptäckt av nytt material utifrån en stabil bas.
Bilagor
Information och övriga frågor