Möte 2023-10-03

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) öppnade sammanträdet och föredragningslistan godkändes.

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) och vice ordföranden Johan Kling (C) utsågs att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras senast den 13 oktober 2023.

Arbetsmarknadsnämnden gav Anna Gräslund, Sveriges Lärare närvarorätt vid dagens sammanträde.

Under våren 2023 har regeringen underlättat för kommuner att erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska (sfi) för personer från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet. Kommunfullmäktige i Stockholms stad beslutade i enlighet med bestämmelsen att erbjuda sfi för ukrainska medborgare den 19 juni 2023 (KS 2023/693, § 17), enligt förslag från arbetsmarknadsnämnden (AMF 2023/390).

Regeringen har nu beslutat om en ny ändring i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning som innebär att kommuner kan erbjuda personer som omfattas av massflyktsdirektivet utbildning i svenska eller svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå inom komvux. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 30 augusti 2023.

Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att Stockholms stads kommunala vuxenutbildning ska erbjuda svenska och svenska som andraspråk på grundläggande nivå och gymnasial nivå till ukrainska medborgare som bor i kommunen i enlighet med den nya lydelsen av paragrafen. Förvaltningen bedömer att nämnden kan ta emot målgruppen inom ordinarie verksamhet och budgetram.

För att arbetsmarknadsförvaltningen ska kunna hantera beslut om svenska och svenska som andraspråk för målgruppen vid förändringar föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige ska ge arbetsmarknadsnämnden behörighet att besluta om att upphöra att erbjuda ukrainska medborgare rätt att delta i komvux, respektive att justera omfattningen av komvux för denna målgrupp, för det fall 7 kap. 8 a § förordningen om vuxenutbildning skulle upphöra att gälla eller ändras, eller vid eventuella framtida beslut av EU såvitt avser massflyktsdirektivet.

Förvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ger arbetsmarknadsdirektören möjlighet att vidaredelegera beslut till avdelningschef och ekonomichef.

Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att antagningsprocessen för ukrainska medborgare börjar gälla från 23 oktober 2023.

 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 230921.

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Måluppfyllelsen för tertial 2 är god. Kommunfullmäktiges tre inriktningsmål prognostiseras att uppfyllas helt för 2023. En stor andel aspiranter har kommit ut i jobb eller studier. 30 000 elever har studerat inom komvux och yrkeshögskolan. Sedan 1 juni kan kommuner erbjuda ukrainska flyktingar med uppehållstillstånd utifrån massflyktsdirektivet att läsa sfi. Nämnden öppnade möjligheten att anmäla sig till sfi samma dag som förordningsändringen trädde i kraft. Ca 600 har anmält sig till eller påbörjat sfi. Kompetensutveckling sker inom området vård och omsorg med flera nya insatser. Uppsökande verksamhet har utökats. Personer med en funktionsnedsättning har fått fortsatt stöd med goda resultat. Arbete för cirkularitet fortskrider genom bland annat av Stocket Återbruk och en kurs startar inom hållbara upphandlingar. Fler ungdomar som omfattas av KAA (kommunala aktivitetsansvaret) har fått stöd att börja studera eller arbeta och det pågår ett arbete för att stärka övergångar mellan skolformer, samt från skola till arbete. Stockholmsjobben fördes i sin helhet över till arbetsmarknadsnämnden den 1 januari 2023. Hittills har 800 aspiranter haft ett Stockholmsjobb och årsmålet om 1 000 stockholmsjobbare bedöms uppnås. Nämnden samordnar stadens arbete för att erbjuda 11 000 feriejobb till stadens ungdomar. I sommar har 9 000 ungdomar haft ett feriejobb och även här är prognosen att målvärdet kommer att nås. Nämnden har tillhandahållit 121 ungdomar feriejobb i nämndens verksamheter under sommaren.

 

Några större förändringar på arbetsmarknaden har ännu inte skett, medan prognoserna framöver spår ökad arbetslöshet. Försörjningsstödet ligger fortsatt på lägre nivåer än föregående år. Det innebär att möjligheterna för aspiranter och elever att komma ut i arbete hittills varit goda. Den goda arbetsmarknaden innebär samtidigt att inflödet till komvux minskat. Osäkerheten avseende utvecklingen på arbetsmarknaden gör det svårt att prognostisera volymer framåt.

 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 230921.

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Vice ordföranden Johan Kling (C), ledamoten Per Rosencrantz (M) m.fl. samt ledamoten Christina Tufvesson (L) lämnade följande särskilda uttalande.

 

Tertialrapporten indikerar att Arbetsmarknadsnämnden i Stockholms stad generellt utför sitt arbete på ett föredömligt sätt, trots utmanande omständigheter i omvärlden. Detta är uppmuntrande att notera. Dock indikerar aktuella konjunkturprognoser att arbetslösheten förväntas stiga inom Sverige, med en särskilt markant ökning i Stockholm. Med detta i åtanke ifrågasätter vi majoritetens beslut att initiera en återkommunalisering av vuxenutbildningen. Prioriteringen verkar dessvärre vara att öka andelen utbildningar i egen regi, snarare än att förbereda verksamheten för potentiellt svårare ekonomiska tider.

 

Utöver detta uppmärksammar vi de nuvarande kvalitetsbristerna inom vuxenutbildningen, som vi tidigare har påpekat. Exempelvis har det observerats att andelen elever med godkända betyg inom vuxenutbildningen har minskat särskilt inom teoretiska utbildningar, något som också noterades i tertialrapport 1. Hittills har de styrande från vänstersidan inte implementerat några åtgärder för att bemöta dessa utmaningar.

 

Det är av yttersta vikt att vi inte bara identifierar dessa brister, utan även agerar proaktivt för att säkerställa en kvalitativ vuxenutbildning i Stockholm. En framgångsrik vuxenutbildning stärker individens kompetens och förmåga, vilket i sin tur bidrar till en dynamisk och resilient arbetsmarknad.

Arbetsmarknadsnämnden har från Sverigedemokraterna mottagit en skrivelse med frågor angående sommarjobb för unga i Stockholms stad. Sverigedemokraterna lyfter i sin skrivelse frågor angående fördelningen av antalet feriejobb mellan stadsdelsförvaltningarna i staden och vilken effekt denna fördelning kan få. Sverigedemokraterna anser att feriejobben i staden borde fördelas jämnt mellan stadsdelsförvaltningarna och lyfter frågor gällande hur nyckeltalen för olika stadsdelsförvaltningar förhåller sig till den kommunala likabehandlingsprincipen, då till exempel vissa stadsdelsförvaltningar i ytterstaden fördelas fler feriejobb än andra stadsdelsförvaltningar.

 

Feriejobb tilldelas ungdomar med utgångspunkt i en fastställd lottordning med urvalskriterier och en prioriteringsordning som syftar till att tilldelningen av feriejobb ska vara transparent och rättvis. Lottordning och prioriteringsordning är samma för samtliga ungdomar, endast stadsdelsförvaltningarnas ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla feriejobb skiljer sig åt.

Fördelningen av medel för feriejobb mellan stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad utgår från tydliga kriterier och från en fördelningsnyckel som baseras på antalet försörjningsstödstagare i staden. Medel fördelas dels centralt från stadens budget utifrån denna fördelningsnyckel, och dels lokalt genom stadsdelsförvaltningarnas egenfinansierade satsningar på feriejobb. Fördelningen av medel syftar till att stärka socioekonomiskt svagare områden där arbetslösheten är högre än genomsnittet i staden genom att tillhandahålla insatser som bidrar till en starkare arbetsmarknadsetablering.

 

Arbetsmarknadsförvaltningen bedömer att det inte går emot likställighetsprincipen i kommunallagen att i de fall där särskilda skäl finns prioritera vissa individer. Prioriteringen görs mot bakgrund av den prioriteringsordning som har fastställts i anvisningarna för feriejobb i Stockholms stad, och ungdomar i samtliga stadsdelsförvaltningar har därför rätt att bedömas mot samma kriterier. Ett liknande fall har hanterats av förvaltningsrätten i Linköping. Av domen framgick då att Eskilstuna kommuns riktlinjer om att lotta ett antal platser för feriepraktik till ungdomar med särskilda skäl inte bedömdes strida mot likställighetsprincipen i kommunallagen.

 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 230921.

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Thomas Wihlman (C) angående kompetensförsörjning i äldreomsorgen till arbetsmarknadsförvaltningen för yttrande. Motionen efterfrågar vilket arbete som görs i staden för att stärka medarbetares kompetens inom yrke och språk och avslutas med fem förslag på önskade budgetuppdrag inom området.
 

1. Att arbetsmarknadsnämnden ska ta fram studieförberedande kurser riktade till de som saknar formell utbildning inom vård- och omsorgsyrken i syfte att minska tröskeln till studier.
2. Att arbetsmarknadsnämnden och äldrenämnden upprättar ett tätt samarbete för att djupare undersöka de hinder för vidare studier som upplevs av dem som saknar formell utbildning.
3. Att äldrenämnden säkerställer att samtliga stadsdelsnämnder och privata aktörer inom äldreomsorg och hemtjänst erbjuder anställda språkundervisning på arbetstid, enligt den modell som har utvecklats mellan arbetsmarknadsnämnden och vissa stadsdelsnämnder.
4. Att arbetsmarknadsnämnden och äldrenämnden i samarbete med stadsdelsnämnderna tar fram en metod för validering av kunskaper i syfte att korta utbildningstiden för dem med lång erfarenhet inom omsorgen.
5. Att äldrenämnden får i uppdrag att ta fram en modell för enhetschefers medarbetarsamtal som innehåller validering av yrkeskunskaper, inklusive mindre formella krav så som hur medarbetare möter och har kontakter med anhöriga, hur boende eller hemtjänsttagare stimuleras till social samvaro, inklusive aktiviteter med kulturinriktning, hur friskvård i förebyggande syfte genomförs, samt hur man säkerställer att de hjälpmedel som används av brukare, som till exempel hörselhjälpmedel, fungerar som avsett.

Arbetsmarknadsförvaltningen har sedan lång tid ett gott och väl etablerat samarbete med äldreförvaltningen i frågor om kompetensutveckling för medarbetare i äldreomsorgen. Samarbetet har hittills resulterat i bland annat förändringar i utformningen av kombinationsutbildningarna samt genomförande av en språksatsning inom stadens verksamheter. Samarbetet ger viktigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte för verksamheterna inom vuxenutbildningen och äldreomsorgen.

Arbetsmarknadsförvaltningen delar motionärens synpunkter i stort. I vissa av frågorna pågår redan ett utvecklingsarbete tillsammans med äldreförvaltningen som syftar till det som motionären efterfrågar.

Arbetsmarknadsförvaltningen välkomnar motionärens förslag om fortsatta budgetuppdrag som syftar till att fortsätta utveckla och stötta äldreomsorgens medarbetare till ökade språkkunskaper på jobbet. Sådana uppdrag finns med även i nämndens budget för innevarande år.

Under hösten 2023 startar ett projekt finansierat av Europeiska Socialfonden, ESF, med fokus på kompetenshöjning för medarbetare i stadens äldreomsorg. Via kompetensutvecklingsfonden har nämnden sökt medel för att bistå stadsdelsförvaltningarna att finansiera vikarieersättning för de medarbetare som deltar i insatserna. Projektet drivs av arbetsmarknadsförvaltningen, äldreförvaltningen och tre stadsdelsförvaltningar och kommer att belysa och arbeta med flera av de frågor som lyfts i motionen.

 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 230921.

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Kommunstyrelsen har remitterat delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24) till arbetsmarknadsnämnden för yttrande. Delbetänkandet är en del av utredningen Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor som regeringen tillsatte den 25 maj 2022. Utredningens förslag syftar till att fler utrikes födda kvinnor ska ges bättre förutsättningar att etablera sig i arbets- och samhällslivet och därmed bli självförsörjande och få ökad egenmakt.

Delbetänkandet avrapporterar den del av uppdraget som gäller anpassningar av etableringsprogrammet. Sammantaget ser utredningen att etableringsprogrammet behöver bli mer flexibelt och ge möjlighet till individuell anpassning.

Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer i utrednings förslag i sin helhet och delar bedömningen om att förslagen kan främja utrikes födda kvinnors etablering.

 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 230921.

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Ledamoten Per Rosencrantz (M) m.fl lämnade följande särskilda uttalande.

 

Delbetänkandet från den 25 maj 2022 undersöker arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor. Syftet är att förbättra deras chanser att bli självförsörjande i samhället. Den 29 juni 2023 tillkom tilläggsdirektiv från den borgerliga regeringen. Utredningen ska nu föreslå nya integrationspolitiska mål som betonar individens ansvar i integrationen och granska incitamenten i etableringsersättningarna. Oavsett analysens utfall ska förslag om avskaffande av vissa ersättningar presenteras.

 

Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer i utredningsförslag i sin helhet, vilket är glädjande.

 

Förvaltningen vill däremot lämna synpunkter gällande etableringsersättningen. Förvaltningen ställer sig frågande till är om ”den lägre ersättningsnivån om 168 kronor per dag för den utvidgade målgruppen är ett tillräckligt incitament för deltagande i etableringsprogrammet”.

 

Moderaterna önskar betona vikten av arbetslinjen. Etableringsersättningen är ett villkorat bidrag; om man inte deltar i programmet bör ersättningen inte ges. Incitamentet bör vara att genom utbildning och engagemang sträva efter självförsörjning. Därför är det avgörande att arbete alltid ska vara mer lönsamt än bidrag.

 

Sverige, och Stockholm, står inför utmaningar kring utanförskap och bristande integration. SOU 2023:24 markerar ett viktigt steg framåt, men omfattande reformer är nödvändiga. Dessa bör inkludera införandet av ett bidragstak, ytterligare skattelättnader på arbete samt att förenkla för arbetsgivare att anställa.

Arbetsmarknadsnämnden la sammanställningen av delegationsbeslut samt listan för inkomna och upprättade ärenden till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från arbetsmarknadsnämnden den 29 augusti 2023 till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från rådet för funktionshinderfrågor den 27 september 2023 till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från förvaltningsgruppen den 28 september 2023 till handlingarna.

Skrivelse

Ledamoten Christina Tufvesson (L) överlämnade nedan skrivelse till nämnden för beredning.

 

Skrivelse med frågor om Tertialrapport 2 jämförd med Tertialrapport 1
AMF 2023/261

 

Tertialrapport 2 visar att arbetsmarknadsnämnden trots osäkra omvärldsfaktorer på flera områden lyckas uppnå goda resultat. Det är tillfredsställande att flera av fullmäktiges mål nås även om Liberalerna hellre hade sett att fullmäktige arbetat efter Liberalernas budgetreservation.

 

Resultatet av Jobbtorg Stockholms verksamhet

 

I både Tertialrapport 1 och Tertialrapport 2 anges, vad gäller resultatet av Jobbtorg Stockholms verksamhet, att det föreligger oroande skillnader mellan män och kvinnor.

Totalt registreras bättre resultat för män än för kvinnor. Även om kvinnorna avslutas till studier i större utsträckning än män så är det betydligt fler män än kvinnor som kommer ut i jobb. Den förklaring som ges är att många av aspiranterna är kortutbildade och att arbetsmarknaden för kortutbildade är avgränsad till yrken med inga eller låga formella utbildningskrav. Arbetsmarknaden är könssegregerad och bland de yrken som kvinnor traditionellt söker finns det färre jobb utan krav på utbildning.

 

Därefter anges i T1 att: ”Förvaltningen ser behov av att fördjupa analysen av skillnader i resultat mellan män och kvinnor för att identifiera förslag till åtgärder i verksamheterna.” Denna mening ger ett proaktivt intryck, dvs. om det föreligger skillnader i resultat mellan män och kvinnor så ämnar förvaltningen ta fram förslag till åtgärder för att jämna ut dessa skillnader, något som Liberalerna anser är positivt.

 

Däremot anges följande i T2: ”Förvaltningen ser dock behov av att fortsatt analysera skillnader i resultat för män respektive kvinnor och vidta åtgärder om det finns skillnader i det stöd som ges till män respektive kvinnor.” Här verkar ansatsen vara en annan, dvs. det handlar inte om att försöka jämna ut skillnader i resultaten mellan män och kvinnor utan mer om att det stöd som ges till män och kvinnor ska vara könsneutralt.

 

Mot denna bakgrund har Liberalerna följande frågor.

 

- Finns det någon tanke bakom skillnaden i ordalydelsen i T1 jämfört med ordalydelsen i T2?

- I så fall vilken?

 

Skrivelse

Ledamoten Christina Tufvesson (L) överlämnade nedan skrivelse till nämnden för beredning.

 

Skrivelse angående samverkan med det lokala näringslivet
AMF 2023/620

 

Aktiviteter som syftar till självförsörjning riskerar att bli innehållslösa om de inte kopplas till det lokala näringslivet. En stor del av nämndens målgrupper tillhör kategorier av arbetslösa som har en utsatt position på arbetsmarknaden och behovet av att stärka deras konkurrensförmåga är därför stort. Det handlar om personer med kort utbildningsbakgrund, unga, nyanlända och utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning och personer med långvarigt behov av försörjningsstöd. För vuxna arbetslösa arbetar nämnden för att fler ska komma in på den reguljära arbetsmarknaden.

 

I tertialrapport 2 återrapporteras att över 72 procent av Jobbtorg Stockholms aspiranter har gått vidare till arbete och studier efter avslut, vilket är en högre andel än under motsvarande period 2022, då närmare 70 procent efter avslut gick vidare till arbete eller studier. Andelen som kommit ut i jobb har ökat med närmare två procentenheter och andelen som påbörjat studier med närmare en procentenhet jämfört med föregående år.

 

Samtidigt rapporteras att andelen som tre månader efter avslutat Stockholmsjobb har en icke-subventionerad anställning minskat från 32,6% till 29,2% (sid 24 T2) – det vill säga att de efter avslutad aktivitet verkar fått en sämre koppling till den reguljära arbetsmarknaden. Liberalerna har, tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet, påpekat vikten av att involvera näringslivet. Utformningen av praktik och andra insatser inom ramen för målet om ökad självförsörjning bör utformas i samråd med lokala arbetsgivare.

 

Mot bakgrund av detta vill vi ställa följande frågor:

 

- Hur arbetar arbetsnämnden med att involvera de lokala företagen i arbetsinsatser för personer som idag står utan jobb?

- Hur arbetar arbetsnämnden med att involvera de lokala företagen i arbetsinsatser specifikt för människor från Ukraina som idag står utan jobb?

- Vad kan nämnden göra tillsammans med det lokala näringslivet för att årets rapportering kring vad som händer efter avslutat Stockholmsjobb, där andelen som tre månader efter avslutat Stockholmsjobb erhållit en icke-subventionerad anställning minskat, inte ska bli en trend?

 

Skrivelse

Ledamoten Christina Tufvesson (L) överlämnade nedan skrivelse till nämnden för beredning.

 

Skrivelse om utvärdering av feriejobb
AMF 2023/622

 

Varje sommar ansöker många av stadens unga om att ta anställning under sommarlovet i någon av stadens erbjudna feriejobb. I tertialrapport 2 framförs att arbetsmarknadsnämnden samordnar stadens arbete för att erbjuda 11 000 feriejobb till stadens ungdomar. 9 000 unga har haft ett feriejobb hittills i år och kommunfullmäktiges årsmål om 11 000 feriejobb under sommar-, höst- och jullovet bedöms uppnås. Hittills har man tillhandahållit 121 ungdomar feriejobb i nämndens verksamheter under sommaren.

Även om feriejobben fyller en viktig funktion i att slussa in ungdomar i sommarjobb, är det naturligtvis viktigt att dessa ungdomar senare söker och får varaktiga och ”vanliga” arbeten antingen som extrajobb under studietiden eller på andra sätt knyts närmare arbetsmarknaden.

 

Mot bakgrund av detta önskar vi ställa ett par frågor:

 

- Kan nämnden se om något feriejobb lett till vidare arbete?

- Hur utvärderar vi nyttan av feriejobben kopplat till framtida arbetskraftsdeltagande?

- Hur många ungdomar återkommer i statistiken för feriejobb under sin gymnasietid?

 

Skrivelse

Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) överlämnade nedan skrivelse till nämnden för beredning.

 

Skrivelse om hot mot medarbetare på Jobbtorg
AMF 2023/623

 

På grund av det våld som numera förekommer  i samhället, uppkommer frågan om hur skyddet för den personal som arbetar med individer kopplade till kriminella nätverk är anpassat.

 

Vi vill ställa följande frågor:

 

- Finns det säkerhetsrutiner utarbetade för den personal som möter individer kopplade till gängkriminalitet eller andra individer som har band till kriminella nätverk.

 

- Har det förekommit incidenter under det senaste året kopplade till individer som är aktiva inom gängkriminalitet.

 

- Är organisationen förberedd på att ta hand om personal som riskerar komma i kontakt  med våldshandlingar?

 

Skrivelse

Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) överlämnade nedan skrivelse till nämnden för beredning.

 

Skrivelse angående insatser för unga i och efter kriminalitet
AMF 2023/624

 

Jobbtorg har idag insatser för att stävja kriminaliteten i samhället, de finns i form av ”avhopparverksamhet” och andra specialinriktade insatser. Mycket har efter pandemin förändrats i det personliga mötet som idag ofta sker digitalt och per telefon. Vi undrar därför om detta påverkar verksamheten samt över kostnaderna och utfallet av Jobbtorgs övriga aktiviteter.

 

Vi vill därför ställa följande frågor:

 

-  Hur många jobbcoacher/avhopparpersonal arbetar specifikt med denna målgrupp?

-  Hur länge har man haft dessa insatser?  

-  Vad är insatsens kostnad?

-  Hur många har de facto kommit ur det kriminella livet p g a Jobbtorgs insatser respektive avhopparverksamheten?

-  Kan man se att resultaten är grundat på evidensbaserade metoder.

-  Hur många personer besöker de öppna Jobbtorgen?

-  Kan man reducera antal ”öppna” timmar” och ändå verka effektivt ?

-  Om Jobbtorgs nuvarande  insatser ej är tillräckligt effektiva skulle man då kunna öka insatserna för t ex funktionshindrade personer?

Förvaltningschefen informerade kort om

• Upphandling vuxenutbildning
• Stadsrevisorernas kommande besök hos nämnden
• ESF-projekt