Hoppa över navigering
  • § 1

    Sammanträdets öppnande och godkännande av föredragningslista

  • § 2

    Val av protokolljusterare och tid för justering av protokollet

  • § 3

    Beslut om närvarorätt för personalföreträdare

  • Arbetsmarknadsnämnden har ombetts att yttra sig över kommunstyrelsens remiss med förslag om en gemensam visselblåsarfunktion för Stockholms stad. Funktionen ska införas för att uppfylla kraven i den nya lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

    Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till införandet av en stadsgemensam visselblåsarfunktion.

    Arbetsmarknadsnämnden föreslås hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

  • Kommunstyrelsen har remitterat ärendet ”Revidering av samverkansavtal med SISAB gällande utbildningslokaler” för yttrande. I ärendet framgår att revidera samverkansavtalet i huvudsakligt syfte att effektivisera byggprocesser och skapa incitament att minska kostnaderna.

    Samtliga schabloner omarbetas för att förenkla hanteringen och för att inte skapa oönskade styrningseffekter. Samtidigt ökar SISAB:s åtagande för ett antal ansvarsområden och tjänster, bland annat VA och infrastruktur för datakommunikation. Den nuvarande baskapitalhyran och de separata energischablonerna tas bort samt nyproduktionsrabatten upphör.

    I samband med revideringen föreslås ett antal andra justeringar för att förbättra och förtydliga hyresförhållandena mellan SISAB och inhyrande nämnder gällande de pedagogiska lokalerna.

    Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till förslaget och anser att det är bra med att effektivisera byggprocesser och skapa incitament för att minska kostnaderna. Förvaltningen ställer sig också positivt till att samtliga schabloner omarbetas och ersätts med en ny grundschablon samt att SISAB ökar sitt åtagande för ett antal tjänster.

    Förvaltningen konstaterar att nya grundschablonen innebär en minskning av hyreskostnaden på ca 1,3 mnkr per år.


    Genom SISAB:s ökade åtagande för ansvar och tjänster ges förvaltningen också minskade kostnader för vatten- och avloppsabonnemang VA.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

  • Kommunstyrelsen har remitterat Handlingsplan för främjande av psykisk hälsa genom fysisk aktivitet bland ungdomar i Stockholms stad – återrapportering efter kontorsremiss, (KS 2022/20) till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.

    Handlingsplan för främjande av psykisk hälsa genom fysisk aktivitet bland ungdomar i Stockholms stad är inriktad på samverkansinsatser mellan nämnderna för att genom fysisk aktivitet förbättra den psykiska hälsan hos ungdomar i staden.

    Arbetsmarknadsförvaltningen ser positivt på handlingsplanen i stort. Förvaltningen poängterar i detta yttrande att både stadens jobbtorg för unga och aktivitetshuset Transformator organiserar och genomför hälsofrämjande insatser för stadens unga.
    Arbetsmarknadsförvaltningen önskar se ett förtydligande av detta i handlingsplanen.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Särskilt uttalande

    Ledamoten Martin Westmont (SD) lämnade följande särskilda uttalande.

     

    Elevhälsan som innefattar skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens, finns i en mycket varierande mängd beroende på stadsdel och skola i Stockholms stad. Samtidigt ser vi att den psykiska ohälsan hos barn mellan 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år är ökningen närmare 70 procent enligt Socialstyrelsen. Psykisk ohälsa i tidig ålder kan påverka förmågan att tillgodogöra sig högre studier, vilket i sin tur försvårar möjligheterna till att få en bra start i livet. Den psykiska ohälsan är ett växande problem i samhället och en av de vanligaste orsakerna bakom långtidssjukskrivningar. Forskning visar att motion förebygger psykisk ohälsa och lindrigare fall av depression, här är det viktigt att skolidrotten fungerar som ett komplement till elevhälsan.

     

    En avhandling av Amanda Lahti visar på långtidseffekterna från det så kallade Bunkeflo-projektet. Bunkefloprojektet som startade år 1999–2000 på fyra grundskolor i Malmö, med målet att undersöka effekten av daglig skolidrott under tiden man som elev gick i grundskolan. Amanda Lahti forskade på huruvida barnen, i dag 25 år gamla, höll fast vid den fysiska aktivite­ten även tre år efter att de slutat grundskolan.

     

    Hon säger: ”Det vi kunde se var att den dagliga skolidrotten hade förlängda effekter på dessa elever. När de gick sista året på gymnasiet, alltså tre år efter att de slutat grundskolan och med daglig skolidrott, hade de fortfarande en högre grad av fysisk aktivitet jämfört med elever som gått på kontrollskolorna i Bunkefloprojektet.”

    Särskilt uttalande

    Vice ordföranden Salar Rashid m.fl. (S) och ledamoten Rashid Mohammed m.fl. (V) lämnade följande särskilda uttalande.

     

    Idrott och fysisk aktivitet är viktiga verktyg för att förebygga psykisk ohälsa. Vi välkomnar därför handlingsplanen som pekar på flera viktiga aspekter för staden att ha med i framtida arbete mot psykisk ohälsa. Inte minst är det viktigt att uppmärksamma skillnader i psykisk hälsa mellan könen och mellan olika socioekonomiska bakgrunder.

     

    Vi välkomnar att handlingsplanen pekar på möjligheten till att skapa regelbundna motionstillfällen inom Transformators verksamheter och föreslår därför att frågan ska utredas. Ökad fysisk aktivitet har visat sig vara en viktig komponent när det gäller att öka motivationen hos unga individer. Detta går i linje med insatser som främjar arbete och studier, och som leder till att unga får en aktiv fritid. Det är dock viktigt att poängtera att förebyggande arbete mot ungas psykiska ohälsa måste komma in i ett tidigare stadium. I de aktiviteter som erbjuds idag för att öka välmående och hälsa bör det även finnas tydliga jämställdhets- och socioekonomiska analyser. Gymträning kanske inte passar alla och därför bör man bredda utbudet till olika typer av träningsformer.

     

    Vidare bör det tilläggas att för att idrotten ska komma fler till del, samt vara ett brett hälsofrämjande verktyg, så behövs flera fysiska platser där idrott kan utövas. Tillgången till idrottsplatser, idrottshallar, simhallar och fotbollsplaner är mycket begränsade i Stockholm. Staden ligger långt efter i byggnationen av idrottsanläggningar och fyller inte behoven i Stockholm. Staden är i många fall sämst i klassen när det kommer till andel ytor att utöva idrott på per invånare. Majoriteten gör för lite för att komma till bukt med detta problem. Som exempel kan multihallen i Vårberg nämnas, enligt vår plan hade hallen stått färdig redan i år. Tyvärr har majoriteten i dagsläget inte ens påbörjat bygget. Anledningen är att man inte vill låta staden bygga anläggningar. Istället satsar man på dyra privatiseringar. De som drabbas är både stockholmare och idrottsföreningar som i framtiden kommer få stå för kostnaderna. Majoriteten måste därför inse att det inte duger att invänta privata aktörer för olika byggen, ansvaret måste tas av staden.

    Ersättaryttrande

    Ersättaren Lisa Palm (Fi) lämnade följande ersättaryttrande.

     

    Idrott och fysisk aktivitet är viktiga verktyg för att förebygga psykisk ohälsa. Vi välkomnar därför handlingsplanen som pekar på flera viktiga aspekter för staden att ha med i framtida arbete mot psykisk ohälsa. Inte minst är det viktigt att uppmärksamma skillnader i psykisk hälsa mellan könen och mellan olika socioekonomiska bakgrunder.

     

    Vi välkomnar att handlingsplanen pekar på möjligheten till att skapa regelbundna motionstillfällen inom Transformators verksamheter och föreslår därför att frågan ska utredas. Ökad fysisk aktivitet har visat sig vara en viktig komponent när det gäller att öka motivationen hos unga individer. Detta går i linje med insatser som främjar arbete och studier, och som leder till att unga får en aktiv fritid. Det är dock viktigt att poängtera att förebyggande arbete mot ungas psykiska ohälsa måste komma in i ett tidigare stadium. I de aktiviteter som erbjuds idag för att öka välmående och hälsa bör det även finnas tydliga jämställdhets- och socioekonomiska analyser. Gymträning kanske inte passar alla och därför bör man bredda utbudet till olika typer av träningsformer.

     

    Vidare bör det tilläggas att för att idrotten ska komma fler till del, samt vara ett brett hälsofrämjande verktyg, så behövs flera fysiska platser där idrott kan utövas. Tillgången till idrottsplatser, idrottshallar, simhallar och fotbollsplaner är mycket begränsade i Stockholm. Staden ligger långt efter i byggnationen av idrottsanläggningar och fyller inte behoven i Stockholm. Staden är i många fall sämst i klassen när det kommer till andel ytor att utöva idrott på per invånare. Majoriteten gör för lite för att komma till bukt med detta problem. Som exempel kan multihallen i Vårberg nämnas, enligt vår plan hade hallen stått färdig redan i år. Tyvärr har majoriteten i dagsläget inte ens påbörjat bygget. Anledningen är att man inte vill låta staden bygga anläggningar. Istället satsar man på dyra privatiseringar. De som drabbas är både stockholmare och idrottsföreningar som i framtiden kommer få stå för kostnaderna. Majoriteten måste därför inse att det inte duger att invänta privata aktörer för olika byggen, ansvaret måste tas av staden.

  • Arbetsmarknadsförvaltningen har från Salar Rashid (S), Rashid Mohammed (V) och Lisa Palm (Fi) mottagit en skrivelse där författarna lyfter ett antal frågor angående kvalitet inom den kommunala vuxenutbildningen. I skrivelsen lyfts även frågor om arbetsmarknadsförvaltningens möjligheter att häva avtal med upphandlade leverantörer som inte lever upp till förväntad kvalitet i undervisningen.

     

    Förvaltningen bedriver ett omfattande arbete med avtals- och verksamhetsuppföljning av den kommunala vuxenutbildningen som syftar till att bedöma verksamheternas kvalitet i förhållande till skolförfattning och avtalskrav. Det stora antalet elever som varje år studerar inom den kommunala vuxenutbildningen i kombination med många upphandlade leverantörer som tillhandahåller utbildning bidrar till behovet av att ha ett välutvecklat och systematiskt arbetssätt för att säkerställa utbildning av god kvalitet. Vissa ytterligare utvecklingsbehov har identifierats under det löpande utvecklingsarbetet under flera års tid, både under föregående avtalsperiod och under arbetet med upphandling och ikraftträdande av nuvarande avtalsperiod. Det handlar till exempel om att stärka organisation och arbetssätt i de fall där leverantörer inte åtgärdar brister som har påtalats av huvudmannen samt att förfina verktygen som används för att bedöma och prioritera bland de signaler och klagomål om felaktigheter som kommer in till förvaltningen.

     

    Det finns ett flertal kriterier för hävning som listas i nuvarande avtal om upphandling av kommunal vuxenutbildning. En del hävningsgrunder är knutna till specifika situationer, till exempel när en leverantör försätts i konkurs, medan andra faller inom ramen för den mera generella hävningsgrunden väsentligt avtalsbrott. Förvaltningen har inom ramen för den senaste upphandlingen av kommunal vuxenutbildning förstärkt huvudmannens möjligheter till åtgärder och sanktioner i de fall där brister uppdagas. Möjligheterna att häva ett avtal bör dock alltid ställas i relation till förvaltningens ansvar som såväl huvudman som beställare, och de konsekvenser som en hävning skulle få för berörda elever. När ett avtal hävs innebär det inte endast att avtalsrelationen upphör omedelbart, utan också att förvaltningen som huvudman är skyldig att erbjuda de studerande plats hos en alternativ utbildningsanordnare där de kan fullfölja sin utbildning.

     

    Arbetsmarknadsförvaltningen fick under hösten 2020 signaler om att det fanns brister i undervisningen på vissa utbildningar hos leverantören Bergstrands utbildningar. I dialog med leverantören upprättades en åtgärdsplan som dock inte ledde till tillräckliga förbättringar i verksamheten, och förvaltningen beslutade därför om intagningsstopp till utbildningen i juli 2021. Leverantören vidtog efter detta flera åtgärder för att rätta till de brister som förvaltningen hade påtalat och hösten 2021 gjorde arbetsmarknadsförvaltningen bedömningen att leverantören åter kunde tillhandahålla utbildning i enlighet med avtal. Löpande uppföljning har gjorts sedan dess för att säkerställa fortsatta leveranser av utbildning av god kvalitet.

     

    Förvaltningen har bedömt att de brister som upptäckts hos leverantören har varit resultat av organisatoriska och personella brister hos leverantören. Förvaltningen har inte befogenhet att utreda om de uppgifter som har framkommit i media gällande systematiska och avsiktliga fel har varit brottsliga handlingar eller inte. Utifrån allvarlighetsgraden bedömer förvaltningen att det är angeläget att detta utreds. Ärendet har därför lämnats till polisen för vidare utredning. Arbetsmarknadsförvaltningen följer den dialog som pågår mellan leverantören och drabbade elever. Eventuella krav på skadestånd kommer att hanteras om yrkande om sådant framställs. Varje ärende hanteras utifrån fakta i det enskilda fallet samt i enlighet med gällande lagstiftning.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Särskilt uttalande

    Vice ordföranden Salar Rashid m.fl (S) och ledamoten Rashid Mohammed m.fl (V) lämnade följande särskilda uttalande.

     

    Vi inom oppositionen vill börja med att tacka förvaltningen för ett grundligt svar på vår skrivelse i en mycket angelägen och viktig fråga som kan avgöra hur vi säkerställer kvalitén inom vuxenutbildningen, rätten till en god utbildning, samt stoppar oseriösa aktörer inom vuxenutbildningen. Vi inom oppositionen menar att det är dags att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Alltför länge har oseriösa aktörer kunnat sko sig på våra gemensamma resurser och samtidigt försummat elevers rätt till kunskap och utbildning.

     

    Hade arbetsmarknadsnämnden bifallit Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativs förslag till beslut gällande upphandlingen av vuxenutbildningen 2019, så hade vi på organisationsnivå kunnat förebygga många av de systemfel som finns inom vuxenutbildningen idag. Vi krävde då att kontrollen av upphandlad vuxenutbildning ska öka och att fler verktyg ska användas för att få bort oseriösa aktörer. Exempel på sådana insatser är användning av kvalitetsinriktade utvärderingskriterier och att staden ska använda sig av möjligheten att säga upp avtal, av viten, avstängningar och andra sanktioner mot aktörer som begår avtalsbrott. Därtill har vi krävt att en större andel av vuxenutbildningen ska bedrivas i kommunal regi för att säkerställa att staden inte blir utnyttjad av oseriösa vinstjagande privata aktörer.

     

    Idag kan vi konstatera att den borgerliga majoriteten inte är intresserad av att utöka stadens möjligheter till att stoppa oseriösa aktörer. Att skattemedel använts på felaktigt sätt under lång tid i det här fallet, är inte bara uppseendeväckande utan också mycket allvarligt. Kanske mest oroväckande är att vi fortfarande inte vet hur omfattande den här typen av fusk är inom nämndens ansvarsområde. Om inte vi korrigerar systemfelen som finns inom vuxenutbildningen så kommer detta inte bara bidra till försvagad kompetensförsörjning till t.ex. byggbranschen, utan det leder även till att färre kommer in i studier och arbete.

     

    Idag bedrivs ungefär 20 procent av vuxenutbildningen i egen regi och resterande 80 procent av upphandlade leverantörer. Detta gör att man omöjligen kan säga, som det står i tjänsteutlåtandet, att upphandlade leverantörer kompletterar utbildningsutbudet i egen regi. Utan idag är förhållandet snarare det omvända. Detta gör att kontroll, uppföljning och kvalitetssäkring blir en grannlaga uppgift för staden. Staden har idag inte tillräckliga resurser eller verktyg för att kunna genomföra tillräckligt omfattande kontroller, uppföljningar och kvalitetssäkringar av alla skolenheter hos alla leverantörer. Ett exempel på detta är de 46 klagomål som har inkommit, utan att man har kunnat lösa de aktuella problemen internt hos skolenheten. Det är precis som förvaltningen skriver att möjligheterna att utreda signaler och följa upp konstaterade brister hänger på resurser, vilket vi tolkar som att förvaltningen måste prioritera i sitt uppföljningsarbete. Det kan innebära att man endast får upp ögonen för de värsta avarterna i vårt utbildningssystem.

     

    På frågan om hur förvaltningen ska säkerställa att stadens rutiner inom kvalitetsgranskning och avtalsuppföljning hindrar oseriösa utbildningsanordnare från att fuska igen, är det en oroande att förvaltningen inte svarar mer ingående. I texten refereras inte till hur detta arbete ska utföras, mer än att man uppvisar en vilja och en insikt om att det finns behov av att stärka organisationen, dess resurser och dess arbetssätt. Det gäller i synnerhet i de fall där leverantören inte åtgärdar brister som påtalats av staden, i vissa fall underlåter att göra det vid upprepade tillfällen över tid.

     

    Idag verkar det näst intill omöjligt att häva avtal med leverantörer som både bryter mot rådande upphandlingsavtal och brister i kvalitén vad gäller utbildning. Vi har fortfarande inte fått begripliga och acceptabla argument till varför en aktör som till exempel Bergstrands utbildningar får fortsätta bedriva utbildningar inom vår kommunala vuxenutbildning? Frågan kvarstår, hur många chanser får en leverantör innan förvaltningen säger upp ett avtal, sätter in viten eller andra sanktioner mot leverantör som begår avtalsbrott? Den enda möjliga förklaring som går att finna är förvaltningens antydan om att staden som huvudman måste ställa en eventuell hävning av ett avtal i relation till den egna möjligheten att som huvudman kunna erbjuda studerande plats hos en alternativ utbildningsanordnare där de kan fullfölja sin utbildning. Med 20 procent av vuxenutbildningen i egen regi och resterande 80 procent i upphandlad regi, blir det svårt att på kort tid, utifrån egen förmåga kunna erbjuda studerande plats hos en alternativ utbildningsanordnare.

     

    Arbetsmarknadsnämndens har genom förvaltningen ansvar för att avtals- och verksamhetsuppföljning ska syfta till att säkerställa att det finns goda förutsättningar för att bedriva utbildning av god kvalitet. Vi inom oppositionen är mycket oroade över att majoriteten varken signalerat eller påvisat en vilja om försöka åtgärdar de systemfel som finns inom vuxenutbildningen inför avtalsförlängningen i juni 2022. Som vi tidigare har påpekat är Stockholm är i behov av utbildad arbetskraft. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, beräknas efterfrågan på arbetskraft öka med mer än 50 procent till 2050. I rapporten ”Behoven av gröna kompetenser – arbetsgivarnas, staden och utbildningssystemets roll”, som staden har beställt från Sweco, fastslås att den kommunala vuxenutbildningen måste ställas om för att matcha arbetsmarknadens behov och klara av klimatkrisen.

     

    Den kommunala vuxenutbildningen i Stockholm har stora möjligheter att bidra med att säkra stadens och regionens kompetensförsörjningsbehov inom bristyrken som t.ex. yrkeschaufförer, elektriker, undersköterskor och målare. Samtidigt kan vi stärka Stockholms attraktionskraft, öka sysselsättningen och minska arbetslösheten på sikt. För att klara detta krävs förbättrad planering, styrning och omställning av vuxenutbildningen gällande utbildningsplatser för att möta arbetsmarknadens samlade behov av arbetskraft. Något som upphandlingen 2019 hade kunnat tillföra genom tydligare ambitioner och mål. Det är av största vikt att kunskapssökande elever, medborgare och näringsliv kan vara trygga i att stadens vuxenutbildning håller högsta kvalitet oavsett utförare, och att avtalsuppföljningen fungerar effektivt och ändamålsenligt.

    Ersättaryttrande

    Ersättaren Lisa Palm (Fi) lämnade följande ersättaryttrande.

     

    Vi inom oppositionen vill börja med att tacka förvaltningen för ett grundligt svar på vår skrivelse i en mycket angelägen och viktig fråga som kan avgöra hur vi säkerställer kvalitén inom vuxenutbildningen, rätten till en god utbildning, samt stoppar oseriösa aktörer inom vuxenutbildningen. Vi inom oppositionen menar att det är dags att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Alltför länge har oseriösa aktörer kunnat sko sig på våra gemensamma resurser och samtidigt försummat elevers rätt till kunskap och utbildning.

     

    Hade arbetsmarknadsnämnden bifallit Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativs förslag till beslut gällande upphandlingen av vuxenutbildningen 2019, så hade vi på organisationsnivå kunnat förebygga många av de systemfel som finns inom vuxenutbildningen idag. Vi krävde då att kontrollen av upphandlad vuxenutbildning ska öka och att fler verktyg ska användas för att få bort oseriösa aktörer. Exempel på sådana insatser är användning av kvalitetsinriktade utvärderingskriterier och att staden ska använda sig av möjligheten att säga upp avtal, av viten, avstängningar och andra sanktioner mot aktörer som begår avtalsbrott. Därtill har vi krävt att en större andel av vuxenutbildningen ska bedrivas i kommunal regi för att säkerställa att staden inte blir utnyttjad av oseriösa vinstjagande privata aktörer.

     

    Idag kan vi konstatera att den borgerliga majoriteten inte är intresserad av att utöka stadens möjligheter till att stoppa oseriösa aktörer. Att skattemedel använts på felaktigt sätt under lång tid i det här fallet, är inte bara uppseendeväckande utan också mycket allvarligt. Kanske mest oroväckande är att vi fortfarande inte vet hur omfattande den här typen av fusk är inom nämndens ansvarsområde. Om inte vi korrigerar systemfelen som finns inom vuxenutbildningen så kommer detta inte bara bidra till försvagad kompetensförsörjning till t.ex. byggbranschen, utan det leder även till att färre kommer in i studier och arbete.

     

    Idag bedrivs ungefär 20 procent av vuxenutbildningen i egen regi och resterande 80 procent av upphandlade leverantörer. Detta gör att man omöjligen kan säga, som det står i tjänsteutlåtandet, att upphandlade leverantörer kompletterar utbildningsutbudet i egen regi. Utan idag är förhållandet snarare det omvända. Detta gör att kontroll, uppföljning och kvalitetssäkring blir en grannlaga uppgift för staden. Staden har idag inte tillräckliga resurser eller verktyg för att kunna genomföra tillräckligt omfattande kontroller, uppföljningar och kvalitetssäkringar av alla skolenheter hos alla leverantörer. Ett exempel på detta är de 46 klagomål som har inkommit, utan att man har kunnat lösa de aktuella problemen internt hos skolenheten. Det är precis som förvaltningen skriver att möjligheterna att utreda signaler och följa upp konstaterade brister hänger på resurser, vilket vi tolkar som att förvaltningen måste prioritera i sitt uppföljningsarbete. Det kan innebära att man endast får upp ögonen för de värsta avarterna i vårt utbildningssystem.

     

    På frågan om hur förvaltningen ska säkerställa att stadens rutiner inom kvalitetsgranskning och avtalsuppföljning hindrar oseriösa utbildningsanordnare från att fuska igen, är det en oroande att förvaltningen inte svarar mer ingående. I texten refereras inte till hur detta arbete ska utföras, mer än att man uppvisar en vilja och en insikt om att det finns behov av att stärka organisationen, dess resurser och dess arbetssätt. Det gäller i synnerhet i de fall där leverantören inte åtgärdar brister som påtalats av staden, i vissa fall underlåter att göra det vid upprepade tillfällen över tid.

     

    Idag verkar det näst intill omöjligt att häva avtal med leverantörer som både bryter mot rådande upphandlingsavtal och brister i kvalitén vad gäller utbildning. Vi har fortfarande inte fått begripliga och acceptabla argument till varför en aktör som till exempel Bergstrands utbildningar får fortsätta bedriva utbildningar inom vår kommunala vuxenutbildning? Frågan kvarstår, hur många chanser får en leverantör innan förvaltningen säger upp ett avtal, sätter in viten eller andra sanktioner mot leverantör som begår avtalsbrott? Den enda möjliga förklaring som går att finna är förvaltningens antydan om att staden som huvudman måste ställa en eventuell hävning av ett avtal i relation till den egna möjligheten att som huvudman kunna erbjuda studerande plats hos en alternativ utbildningsanordnare där de kan fullfölja sin utbildning. Med 20 procent av vuxenutbildningen i egen regi och resterande 80 procent i upphandlad regi, blir det svårt att på kort tid, utifrån egen förmåga kunna erbjuda studerande plats hos en alternativ utbildningsanordnare.

     

    Arbetsmarknadsnämndens har genom förvaltningen ansvar för att avtals- och verksamhetsuppföljning ska syfta till att säkerställa att det finns goda förutsättningar för att bedriva utbildning av god kvalitet. Vi inom oppositionen är mycket oroade över att majoriteten varken signalerat eller påvisat en vilja om försöka åtgärdar de systemfel som finns inom vuxenutbildningen inför avtalsförlängningen i juni 2022. Som vi tidigare har påpekat är Stockholm är i behov av utbildad arbetskraft. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, beräknas efterfrågan på arbetskraft öka med mer än 50 procent till 2050. I rapporten ”Behoven av gröna kompetenser – arbetsgivarnas, staden och utbildningssystemets roll”, som staden har beställt från Sweco, fastslås att den kommunala vuxenutbildningen måste ställas om för att matcha arbetsmarknadens behov och klara av klimatkrisen.

     

    Den kommunala vuxenutbildningen i Stockholm har stora möjligheter att bidra med att säkra stadens och regionens kompetensförsörjningsbehov inom bristyrken som t.ex. yrkeschaufförer, elektriker, undersköterskor och målare. Samtidigt kan vi stärka Stockholms attraktionskraft, öka sysselsättningen och minska arbetslösheten på sikt. För att klara detta krävs förbättrad planering, styrning och omställning av vuxenutbildningen gällande utbildningsplatser för att möta arbetsmarknadens samlade behov av arbetskraft. Något som upphandlingen 2019 hade kunnat tillföra genom tydligare ambitioner och mål. Det är av största vikt att kunskapssökande elever, medborgare och näringsliv kan vara trygga i att stadens vuxenutbildning håller högsta kvalitet oavsett utförare, och att avtalsuppföljningen fungerar effektivt och ändamålsenligt.

  • I en skrivelse till arbetsmarknadsnämnden daterad den 14 december 2021 efterfrågar Martin Westmont och Ann-Christine Carlberg, båda SD, svar på frågan om det finns en tystnadskultur inom arbetsmarknadsförvaltningen.

    I arbetsmarknadsförvaltningens svar beskrivs att de riskfaktorer som lyfts i rapporten ”Finns det en tystnadskultur i Göteborgs stad” inte direkt kan hänföras till de grunduppdrag som arbetsmarknadsförvaltningen har. Förvaltningen har viss myndighetsutövning, men inte av den karaktär som beskrivs som riskfaktor i rapporten. Personalomsättningen på förvaltningen är låg och oftast har våra medarbetare viss eller stor erfarenhet av sitt yrke då de anställs.

    Årligen genomför förvaltningen en medarbetarenkät som visar på goda resultat, där medarbetarindex är 83 och förtroendet till förvaltningsledningen är hög. Arbetsmarknadsförvaltningen har ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med etablerade och kända rutiner.

    Sammantaget anser förvaltningen att det inte finns några indikationer på att en tystnadskultur existerar inom arbetsmarknadsförvaltningen, men att det är viktigt att fortsatt ha uppmärksamhet på frågan och motverka att otillåten påverkan sker.

    Arbetsmarknadsnämnden föreslås hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på skrivelsen.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

  • Syftet med arbetsmarknadsrapporten är att beskriva tillståndet inom arbetsmarknadsområdet i Stockholms stad, hur den utvecklas över tid och i viss mån analysera utvecklingen. Arbetsmarknadsförvaltningen har samlat in och sammanställt statistikuppgifter, undersökt omvärldsförändringar som påverkar arbetet samt sammanställt en nulägesanalys av arbetet inom arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsnämndernas arbetsmarknadsverksamhet för att ge en heltäckande bild av stadens arbete.

    Arbetsmarknadsnämnden föreslås godkänna arbetsmarknadsrapport 2021.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Särskilt uttalande

    Vice ordföranden Salar Rashid m.fl. (V) och ledamoten Rashid Mohammed m.fl (V) lämnade följande särskilda uttalande.

     

    Arbetsmarknadsrapporten för 2021 visar pandemins effekter på arbetslösheten, sysselsättningsgraden och arbetsmarknadsförvaltningens olika verksamheter. Vi kan nu konstatera att arbetsmarknaden har förändrats och till viss del återhämtat sig. Läget och prognosen framåt är dock fortfarande osäkra i takt med en snabbt föränderlig omvärld.
     

    Rapporten visar att staden nu behöver fortsätta sitt arbete och öka resurserna för att bekämpa arbetslösheten. Stockholm behöver en återstart värd namnet. Långtidsarbetslösheten (individer som har varit arbetslösa mer än 12 månader) måste prioriteras. Antalet långtidsarbetslösa har ökat från 12 600 till 17700 personer. Det samma gäller för andelen långtidsarbetslösa, där långtidsarbetslösa har ökat från 40 till 50 procent. Vi har varken tid eller råd att vara passiva, i ett läge där långtidsarbetslösheten har bitit sig fast och ökat efter pandemin. Siffrorna i rapporten visar att stadens styre har stått passivt inför den ökande långtidsarbetslösheten.

     

    I december 2021 var arbetslösheten i staden bland kvinnor 6,5 procent och bland män var den 6,7 procent. Sysselsättningsgraden var dock högre bland män än bland kvinnor. Arbetslösheten är fortsatt hög i vår ytterstad och skillnaderna är markanta inom staden.

    I Kungsholmen, Hägersten-Älvsjö och Bromma ligger arbetslösheten strax under tre procent.

    I Skärholmen och Spånga-Tensta på ligger arbetslösheten på 10,5 respektive 13,5 procent i Rinkeby-Kista. Här behöver stadens närvaro i form av insatser öka än mer. Stockholm har inte råd med ytterligare ett bortkastat år. Även om arbetsmarknaden i stort efter pandemin har återhämta sig på ett positivt sätt så gäller detta inte för hela Stockholm och för alla grupper.

     

    SCB uppskattar att drygt 40 procent av de arbetslösa i åldern 20-24 inte är inskrivna hos arbetsförmedlingen. Det försvårar inte bara samhällets möjlighet att kunna hjälpa dessa individer, utan det kan leda till att ungdomar hamnar i utanförskap och i värsta fall kriminalitet. Dessa siffror hade var intressanta att kunna bryta ner inom staden.
     

    Majoriteten behöver här nu visa en tydligare politisk vilja samt stärka insatserna och investeringarna för att sysselsättningen ska öka och behoven av ekonomiskt bistånd minska i hela staden. Arbetsmarknaden har förändrats och återigen är efterfrågan på arbetskraft inom olika bristyrken hög. Här kan och bör den blågröna majoriteten göra betydligt mer.

    Ersättaryttrande

    Ersättaren Lisa Palm (Fi) lämnade följande ersättaryttrande.

     

    Arbetsmarknadsrapporten för 2021 visar pandemins effekter på arbetslösheten, sysselsättningsgraden och arbetsmarknadsförvaltningens olika verksamheter. Vi kan nu konstatera att arbetsmarknaden har förändrats och till viss del återhämtat sig. Läget och prognosen framåt är dock fortfarande osäkra i takt med en snabbt föränderlig omvärld.
     

    Rapporten visar att staden nu behöver fortsätta sitt arbete och öka resurserna för att bekämpa arbetslösheten. Stockholm behöver en återstart värd namnet. Långtidsarbetslösheten (individer som har varit arbetslösa mer än 12 månader) måste prioriteras. Antalet långtidsarbetslösa har ökat från 12 600 till 17700 personer. Det samma gäller för andelen långtidsarbetslösa, där långtidsarbetslösa har ökat från 40 till 50 procent. Vi har varken tid eller råd att vara passiva, i ett läge där långtidsarbetslösheten har bitit sig fast och ökat efter pandemin. Siffrorna i rapporten visar att stadens styre har stått passivt inför den ökande långtidsarbetslösheten.

     

    I december 2021 var arbetslösheten i staden bland kvinnor 6,5 procent och bland män var den 6,7 procent. Sysselsättningsgraden var dock högre bland män än bland kvinnor. Arbetslösheten är fortsatt hög i vår ytterstad och skillnaderna är markanta inom staden.

    I Kungsholmen, Hägersten-Älvsjö och Bromma ligger arbetslösheten strax under tre procent.

    I Skärholmen och Spånga-Tensta på ligger arbetslösheten på 10,5 respektive 13,5 procent i Rinkeby-Kista. Här behöver stadens närvaro i form av insatser öka än mer. Stockholm har inte råd med ytterligare ett bortkastat år. Även om arbetsmarknaden i stort efter pandemin har återhämta sig på ett positivt sätt så gäller detta inte för hela Stockholm och för alla grupper.

     

    SCB uppskattar att drygt 40 procent av de arbetslösa i åldern 20-24 inte är inskrivna hos arbetsförmedlingen. Det försvårar inte bara samhällets möjlighet att kunna hjälpa dessa individer, utan det kan leda till att ungdomar hamnar i utanförskap och i värsta fall kriminalitet. Dessa siffror hade var intressanta att kunna bryta ner inom staden.
     

    Majoriteten behöver här nu visa en tydligare politisk vilja samt stärka insatserna och investeringarna för att sysselsättningen ska öka och behoven av ekonomiskt bistånd minska i hela staden. Arbetsmarknaden har förändrats och återigen är efterfrågan på arbetskraft inom olika bristyrken hög. Här kan och bör den blågröna majoriteten göra betydligt mer.

  • Den 1 juli 2011 infördes nya bestämmelser om lex Sarah i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De nya bestämmelserna innebar att lagen utvidgades till att gälla hela socialtjänsten och omfattade därmed Jobbtorg Stockholm eftersom nämnden inom detta verksamhetsområde fullgör socialtjänstuppgifter. Den 10 juni 2013 godkände kommunfullmäktige gemensamma riktlinjer för staden för lex Sarah. Arbetsmarknadsnämnden antog nu gällande rutiner för lex Sarah inom nämndens ansvarsområde den 25 augusti 2015.

    I enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer ska nämnden utse lex Sarah-ansvariga med uppgift att ta emot lex Sarah-rapporter och utreda vad som inträffat. För att minska sårbarheten behövs ett nytt beslut om rapportmottagare för arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde där ytterligare en person utses. För att ha god beredskap att hantera lex Sarah-rapporter föreslår förvaltningen att Jennie Oukbir utses till ny lex Sarah-ansvarig tillsammans med de tidigare utsedda Cajsa Augustsson-Werr, Marie Björklöf, Elizabeth Castaneda-Lindahl och Linda Truvered.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

  • § 11

    Upphandling av nytt verksamhetssystem för hantering av statsbidrag

  • Kommunfullmäktige antog Stockholms stads strategi för arbetsmarknadsinsatser 2021. Där framgår att målgrupper inom socialtjänsten som inte har försörjningsstöd men har kontakt med enheter inom stadens stadsdelsförvaltningar, så som socialpsykiatri och LSS, kan ta del av stadens arbetsmarknadsinsatser under vissa förutsättningar. En av dessa förutsättningar är att biståndsbeslut har fattats om insats enligt socialtjänstlagen (SoL).

    Som en del i att implementera stadens strategi för arbetsmarknadsinsatser har socialförvaltningen tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen och juridiska avdelningen tagit fram förslag till kriterier för när en särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete och studier ska kunna erbjudas personer ur socialpsykiatrins målgrupp och personer med personkretstillhörighet 1 eller 2 enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

    Förslag till kriterier för beslut om särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier enligt 4 kap. 2 § SoL redovisas av socialförvaltningen i ett särskilt ärende (dnr 3.1.170/2022). Ärendet kommer att tas upp för beslut i socialnämnden 22 mars 2022 och kommer därefter att överlämnas till kommunstyrelsen.

    Socialförvaltningen föreslår i sitt ärende, i samråd med arbetsmarknadsförvaltningen och juridiska avdelningen, att insats i form av särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier, som i nuläget erbjuds genom arbetsmarknadsnämndens verksamheter Alfa och Iwork, ska föregås av ett biståndsbeslut enligt 4 kap. 2 § SoL. Biståndsbeslutet fattas av berörd stadsdelsförvaltning. Socialförvaltningen lämnar detta förslag mot bakgrund av gällande lagstiftning som föreskriver att individuella åtgärder av den typen ska föregås av ett biståndsbeslut. Socialförvaltningen föreslår i sitt tjänsteutlåtande kriterier för när den enskilde har rätt till sådan insats efter individuellt beslut.

    Arbetsmarknadsförvaltningen anser att beslut enligt förslagen i socialförvaltningens tjänsteutlåtande skulle medföra positiva följder för målgrupper inom socialpsykiatrin och LSS som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär också att insatser inom jobbtorg riktade till målgrupperna ingår i etablerade uppföljningsstrukturer och att dokumentationsskyldighet föreligger med ökad rättssäkerhet för den enskilde. Målsättningen är även att fler personer får tillgång till arbetsmarknadsinsatser och en större likställighet i staden.

    Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår; att arbetsmarknadsnämnden, i enlighet med stadens strategi för arbetsmarknadsinsatser, beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att erbjuda insatser inom Jobbtorg Stockholm till individer inom socialpsykiatrins målgrupp och personer tillhörande personkrets 1 eller 2 enligt LSS, utifrån de förslag till kriterier som redovisats i ärendet. Förvaltningen föreslås även ges i uppdrag att utveckla verksamheterna utifrån de förutsättningar som ett biståndsbeslut enligt 4 kap. § 2 SoL för målgrupperna kräver och i samverkan med socialförvaltningen.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

  • Arbetsmarknadsnämndens underlag för budget 2023 med inriktning för 2024 och 2025 tar upp strategiskt viktiga frågor som berör verksamheten, med fokus på de frågor och faktorer som har störst påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden 2023-2025. Detta utifrån förändringar i omvärlden och i den egna verksamheten.

     

    I ärendet redovisas verksamhetens utveckling de senaste åren, analyser gällande de kommande årens utveckling samt konsekvenser för staden. Ärendet redovisar också strategiska satsningar som bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål under den kommande treårsperioden samt prioriteringar, som bedöms behöver göras de kommande åren. Nämndens analys av den kommande utvecklingen inom sina verksamhetsområden utgör underlag i stadens budgetarbete.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Förslag till beslut

    Ordföranden Karin Ernlund (C), ledamoten Andrea Hedin m.fl. (M), ledamoten Peter Öberg (L), samt ledamoten Magnus Runsten (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

     

    Vice ordföranden Salar Rashid m.fl. (S) och ledamoten Rashid Mohammed m.fl. (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

    Beslutsgång

    Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.

     

    Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Karin Ernlund (C), ledamoten Andrea Hedin m.fl. (M), ledamoten Peter Öberg (L), samt ledamoten Magnus Runsten (MP) förslag till beslut.

    Reservation

    Vice ordföranden Salar Rashid m.fl. (S) och ledamoten Rashid Mohammed m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.

     

    Förslag till beslut

    1. Delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut

    2. Därefter anföra följande

     

    Budgetunderlaget är ett dokument som ska förutspå och tyda prognoser, trender och utmaningar som staden ska möta de kommande tre åren. Detta görs utifrån både givna politiska förutsättningar samt utifrån en föränderlig omvärld. Även om läget i vår omvärld är fortsatt osäkert behöver politiken rusta förvaltningen med verktyg och resurser för att kunna möta de utmaningar som handlar om stockholmarnas sysselsättning, arbete och studier.

     

    Inom arbetsmarknadsnämnden har arbetsmarknadsförvaltningen under en längre tid bedrivit ett gott arbete, trots lägre tilldelningen av budget från de borgerliga partierna. Underlaget för budget 2023, med inriktning för 2024 och 2025, visar tydligt att det behövs förstärkta resurser för att komma till bukt med arbetslösheten. Även om arbetsmarknaden till viss del har kommit att återhämta sig efter pandemin behöver staden intensifiera sitt arbete med exempelvis att sänka långtidsarbetslösheten. Funktionshindersombudsmannens rapport bekräftar också att pandemin slagit mot redan utsatta grupper och snarare fördjupat skillnaderna i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt. 

     

    Inför 2023 måste arbetsmarknadsnämndens budget utökas för att insatser och verksamheter som exempelvis Jobbtorg, ungdomsinsatser och Stockholmsjobb ska kunna tillhandahållas efter behov. Staden behöver växla upp. En av de viktigaste uppgifterna nämnden har för öka sysselsättningsgraden hos invånarna är att säkra att den kompetens som efterfrågas av arbetsmarknaden också finns hos de arbetssökande. Satsningar på en utökad vuxenutbildning för att hjälpa företag som återstartar sammanfaller med behovet av att stärka de som söker arbete. För att bättre matcha utbudet av utbildningar med arbetsmarknadens behov behöver staden ökad samverkan med aktörer på arbetsmarknaden, fackförbunden och arbetsförmedlingen. En annan åtgärd är att etablera ett snabbspår inom yrkesutbildningar till de som har gymnasial utbildning, och satsa på snabbspårsutbildningar inom vård- och omsorgsyrken. Som ett led i att stärka stadens egen kompetensförsörjning bör mer resurser satsas på vuxenutbildningar i egen regi inom kommunala verksamhetsområden. Efter avklarad utbildning ska vägen till anställning vara kort, och därför föreslår vi att en jobbgaranti kopplas till dessa utbildningar.

     

    För att nå fler är det angeläget att utbudet av vuxenutbildningen tar större hänsyn till geografisk placering och tillgänglighet för invånarna. För att staden bättre ska kunna matcha, styra och planera vuxenutbildning mot arbetsmarknadens behov bör egenregin utökas.

     

    Staden bör även sträva efter att få fler idéburna aktörer som leverantörer inom vuxenutbildningen. Möjligheten att kombinera SFI och yrkeskurser inom kombinationsutbildningar har gett goda resultat och därför behöver metoden utvecklas och tillämpas på fler yrkesutbildningar. Nämnden bör tilldelades ytterligare medel för att möjliggöra det.

     

    Ungdomar har drabbats extra hårt under pandemin både sett till jobb, skola och sysselsättning. Staden får inte svika de som vill få en första kontakt med arbetsmarknaden och få en meningsfull sysselsättning under sommaren. Stockholm bör därför öka antalet sommarjobb och för att tillskapa fler platser föreslår vi flera insatser. Fler sommarjobb kan t.ex. skapas hos stadens förvaltning och kommunala bostadsbolagen samt i samverkan med civilsamhället för att unga ska kunna få feriejobb.

     

    Utrikesfödda kvinnor var redan innan pandemin en sårbar grupp när det gäller försörjning och många i målgruppen har visat sig svåra att nå med traditionella metoder. Under det rödgrönrosa styret gjordes satsningar på det uppsökande arbetet gentemot gruppen och verksamheten med stadsdelsmammor startades upp. Dessa satsningar behöver förstärkas och byggas ut för att möta utvecklingen efter pandemin. Här saknar vi tydligare skrivningar och mål som visar hur arbetsmarknadsnämnden ska arbeta vidare med att nå kvinnor och hur man kan bistå staden med dessa utmaningar.

     

    Vi i den rödrosa oppositionen vill höja ambitionsnivån ytterligare. I budgetunderlaget för arbetsmarknadsnämndens inriktning den kommande treårsperioden vill därför se reella satsningar på bland annat:

     

    • Fler Stockholmsjobb för att kunna möta behoven hos långtidsarbetslösa.
    • Egenregin av vuxenutbildning ska stärkas för att öka rådigheten och för att snabbt kunna anpassa utbudet till behovet. Vuxenutbildningen ska finnas tillgänglig i hela staden och för alla invånare.
    • Sociala krav ska ställas vid upphandlingar för att skapa etablering för fler.
    • Fler sommarjobb för unga. När söktrycket är högt är det viktigt att staden verkar för att fler ska få en första kontakt med arbetslivet.

     

    Stockholm återstartar nu efter pandemin. Här spelar vuxenutbildning, arbetet mot långtids- och ungdomsarbetslöshet samt arbetet för fler sommarjobb en viktig roll. Det gör även de sociala krav som staden ställer i upphandlingar. Vi menar att social hänsyn ska tillämpas som ska-krav när stadens nämnder och bolagsstyrelser upphandlar inom städ-, transport- och byggentreprenader. På så sätt kan fler stockholmare få möjlighet att etablera sig och komma närmare arbetsmarknaden genom praktik och anställningar. Ska återstarten ske med full styrka behövs också insatser på områden utanför näringslivs- och arbetsmarknadspolitiken. Vi menar att mer verksamhet i egen regi, investeringar i bostadsbyggande och klimatomställning samt insatser för fler trygga jobb i välfärden är några exempel som har en stark sysselsättningseffekt. Det är inte läge att passivt vänta och hoppas på konjunkturen ska lösa allt. Stockholm måste vara en stad i utveckling där fler jobb skapas, tillväxten ökar och stockholmarna känner en framtidstro.

    Särskilt uttalande

    Ledamoten Martin Westmont (SD) lämnade följande särskilda uttalande.

     

    Arbetsförmedlingen har identifierat tre tydliga utmaningar för Stockholms arbetsmarknad de kommande tre åren. Den främsta är att utrikesföddas kommer in på arbetsmarknaden. Olika rapporter försöker lyfta fram en ökad sysselsättningsgrader, dock är det vanskligt att jämföra så, då statistiken visar att dessa sysselsättningar inte leder till fast jobb i den utsträckning som behövs, samtidigt som Jobbtorget utför mer av socialt inriktade arbetsmarknadsinsatser i syfte att bland annat stärka grundläggande kompetenser. Jobbtorg arbetar också med olika inkluderande projekt och andra insatser som i slutändan i många fall ej leder till arbete. Det är inte fel att samhället behöver inspirera människor långt bort från arbetsmarknaden till studier och att hjälpa dem till olika insatser för att introducera dem till arbeten. Människors självkänsla höjs när de får vara med och bidra till samhället oavsett vilka jobb de hoppar in på. De som ej arbetat på många år har generellt väldigt svårt att komma tillbaka till något slags arbete. Men Jobbtorgs syfte måste här ändå klargöras. Vilket resultat vill den styrande majoriteten med Jobbtorg Stockholm ha? Hur kan Jobbtorg användas på bästa sätt nu när vi har en ny stor flyktingvåg på väg in? Eller är det bättre att jobbtorgs verksamheter läggs ner och resurserna läggs på mer effektiva arbetsmarknadsåtgärder?

     

    Sverigedemokraterna eftersöker fortfarande överlag en mer konkret handlingsplan om vad man gör från förvaltningens sida för att bistå våra företagare. Ska vi kunna uppfylla måluppfyllelsen om att vara en växande stad med en positiv tillväxt så måste staden vara beredd att skapa incitament för våra företag att verka och utveckla sina verksamheter efter pandemin. För att ta del av våra inriktningar i sin helhet för arbetsmarknadsnämnden hänvisar vi till vår reservationsbudget för 2022.

    Ersättaryttrande

    Ersättaren Lisa Palm (Fi) lämnade följande ersättaryttrande.

     

    Förslag till beslut

    1. Delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut

    2. Därefter anföra följande

     

    Budgetunderlaget är ett dokument som ska förutspå och tyda prognoser, trender och utmaningar som staden ska möta de kommande tre åren. Detta görs utifrån både givna politiska förutsättningar samt utifrån en föränderlig omvärld. Även om läget i vår omvärld är fortsatt osäkert behöver politiken rusta förvaltningen med verktyg och resurser för att kunna möta de utmaningar som handlar om stockholmarnas sysselsättning, arbete och studier.

     

    Inom arbetsmarknadsnämnden har arbetsmarknadsförvaltningen under en längre tid bedrivit ett gott arbete, trots lägre tilldelningen av budget från de borgerliga partierna. Underlaget för budget 2023, med inriktning för 2024 och 2025, visar tydligt att det behövs förstärkta resurser för att komma till bukt med arbetslösheten. Även om arbetsmarknaden till viss del har kommit att återhämta sig efter pandemin behöver staden intensifiera sitt arbete med exempelvis att sänka långtidsarbetslösheten. Funktionshindersombudsmannens rapport bekräftar också att pandemin slagit mot redan utsatta grupper och snarare fördjupat skillnaderna i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt. 

     

    Inför 2023 måste arbetsmarknadsnämndens budget utökas för att insatser och verksamheter som exempelvis Jobbtorg, ungdomsinsatser och Stockholmsjobb ska kunna tillhandahållas efter behov. Staden behöver växla upp. En av de viktigaste uppgifterna nämnden har för öka sysselsättningsgraden hos invånarna är att säkra att den kompetens som efterfrågas av arbetsmarknaden också finns hos de arbetssökande. Satsningar på en utökad vuxenutbildning för att hjälpa företag som återstartar sammanfaller med behovet av att stärka de som söker arbete. För att bättre matcha utbudet av utbildningar med arbetsmarknadens behov behöver staden ökad samverkan med aktörer på arbetsmarknaden, fackförbunden och arbetsförmedlingen. En annan åtgärd är att etablera ett snabbspår inom yrkesutbildningar till de som har gymnasial utbildning, och satsa på snabbspårsutbildningar inom vård- och omsorgsyrken. Som ett led i att stärka stadens egen kompetensförsörjning bör mer resurser satsas på vuxenutbildningar i egen regi inom kommunala verksamhetsområden. Efter avklarad utbildning ska vägen till anställning vara kort, och därför föreslår vi att en jobbgaranti kopplas till dessa utbildningar.

     

    För att nå fler är det angeläget att utbudet av vuxenutbildningen tar större hänsyn till geografisk placering och tillgänglighet för invånarna. För att staden bättre ska kunna matcha, styra och planera vuxenutbildning mot arbetsmarknadens behov bör egenregin utökas.

    Staden bör även sträva efter att få fler idéburna aktörer som leverantörer inom vuxenutbildningen. Möjligheten att kombinera SFI och yrkeskurser inom kombinationsutbildningar har gett goda resultat och därför behöver metoden utvecklas och tillämpas på fler yrkesutbildningar. Nämnden bör tilldelades ytterligare medel för att möjliggöra det.

     

    Ungdomar har drabbats extra hårt under pandemin både sett till jobb, skola och sysselsättning. Staden får inte svika de som vill få en första kontakt med arbetsmarknaden och få en meningsfull sysselsättning under sommaren. Stockholm bör därför öka antalet sommarjobb och för att tillskapa fler platser föreslår vi flera insatser. Fler sommarjobb kan t.ex. skapas hos stadens förvaltning och kommunala bostadsbolagen samt i samverkan med civilsamhället för att unga ska kunna få feriejobb.

     

    Utrikesfödda kvinnor var redan innan pandemin en sårbar grupp när det gäller försörjning och många i målgruppen har visat sig svåra att nå med traditionella metoder. Under det rödgrönrosa styret gjordes satsningar på det uppsökande arbetet gentemot gruppen och verksamheten med stadsdelsmammor startades upp. Dessa satsningar behöver förstärkas och byggas ut för att möta utvecklingen efter pandemin. Här saknar vi tydligare skrivningar och mål som visar hur arbetsmarknadsnämnden ska arbeta vidare med att nå kvinnor och hur man kan bistå staden med dessa utmaningar.

     

    Vi i den rödrosa oppositionen vill höja ambitionsnivån ytterligare. I budgetunderlaget för arbetsmarknadsnämndens inriktning den kommande treårsperioden vill därför se reella satsningar på bland annat:

     

    • Fler Stockholmsjobb för att kunna möta behoven hos långtidsarbetslösa.
    • Egenregin av vuxenutbildning ska stärkas för att öka rådigheten och för att snabbt kunna anpassa utbudet till behovet. Vuxenutbildningen ska finnas tillgänglig i hela staden och för alla invånare.
    • Sociala krav ska ställas vid upphandlingar för att skapa etablering för fler.
    • Fler sommarjobb för unga. När söktrycket är högt är det viktigt att staden verkar för att fler ska få en första kontakt med arbetslivet.

     

    Stockholm återstartar nu efter pandemin. Här spelar vuxenutbildning, arbetet mot långtids- och ungdomsarbetslöshet samt arbetet för fler sommarjobb en viktig roll. Det gör även de sociala krav som staden ställer i upphandlingar. Vi menar att social hänsyn ska tillämpas som ska-krav när stadens nämnder och bolagsstyrelser upphandlar inom städ-, transport- och byggentreprenader. På så sätt kan fler stockholmare få möjlighet att etablera sig och komma närmare arbetsmarknaden genom praktik och anställningar. Ska återstarten ske med full styrka behövs också insatser på områden utanför näringslivs- och arbetsmarknadspolitiken. Vi menar att mer verksamhet i egen regi, investeringar i bostadsbyggande och klimatomställning samt insatser för fler trygga jobb i välfärden är några exempel som har en stark sysselsättningseffekt. Det är inte läge att passivt vänta och hoppas på konjunkturen ska lösa allt. Stockholm måste vara en stad i utveckling där fler jobb skapas, tillväxten ökar och stockholmarna känner en framtidstro.

  • Stadens Nelson Mandela-pris instiftades 1998. I en skrivelse från arbetsmarknadsnämnden gavs arbetsmarknadsförvaltningen i oktober 2020 i uppdrag att ta fram ett förslag på nomineringsförfarande och urvalsgrunder för ett pris som tydligare syftar till att uppmärksamma aktörer som jobbar för att främja integration, inkludering och möten mellan stockholmare i linje med Stockholms stads vision och mål.

    Under 2021 beslutades att uppdatera processen för utnämnande av vinnare av priset genom att tillsätta en jury. En jury tar del av samtliga nominerade som uppfyller kriterierna och utser slutlig vinnare. Arbetsmarknadsnämnden utser medlemmar till juryn efter förslag på representanter från arbetsmarknadsförvaltningen. Representanterna är personer som företräder organisationer som arbetar aktivt med ett inkluderingsperspektiv. Representanterna fördelas på två personer som företräder näringsliv, två personer från organisationer inom civilsamhället samt föregående års pristagare.

    Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att ordförande och vice ordförande i arbetsmarknadsnämnden tillsammans med representanter från följande organisationer ingår i juryn år 2022,
    men möjlighet att delta i upp till två år:

    - Nina Thoren Forsanker, kompetens- och mångfaldsstrateg Ambea
    - Sertac Celepli, hållbarhetsspecialist Stockholm Exergi
    - Philip Robertsson, verksamhetschef Nema Problema
    - Mårten Westberg, grundare Rinkeby Run
    - Åke Andersson, ordförande Hammarby IF Boxning

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

  • Arbetsmarknadsnämnden prognostiserar en budget i balans för

    nämndens verksamheter och ett överskott på totalt 72,9 mnkr

    om intäktskravet inkluderas.

     

    Årets investeringsutgifter beräknas uppgå till 7,0 mnkr, vilket

    överstiger budget med 3,0 mnkr. Nämnden har sedan förra året

    signalerat att investeringbudgeten kommer att överskridas

    under 2022. Det beror främst på investeringskostnader för nytt

    larmsystem på Campus Åsö, flytt av huvudkontoret samt

    planerade investeringar för 2021 som fakturerats 2022.

     

    Nämnden avser att att söka budgetjustering för differensen i

    samband med tertialrapport 1.

     

    Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2022.

    Beslutsgång

    Ordföranden Karin Ernlund (C) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

  • § 16

    Anmälan av delegationsbeslut samt inkomna och upprättade ärenden

  • § 17

    Anmälan av föregående protokoll från arbetsmarknadsnämnden

  • § 18

    Anmälan av protokoll från rådet för funktionshinderfrågor

  • § 19

    Anmälan av protokoll från förvaltningsgruppen

  • § 20

    Nämndens frågor

  • § 21

    Förvaltningsinformation

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.