Möte 2023-03-28

Kommunstyrelsen har remitterat Revidering av Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) med tillhörande tillämpningsanvisningar, KS 2022/1171, till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.

En utvecklad samverkan med idéburna organisationer ökar chanserna att lyckas med komplexa samhällsutmaningar och bidrar till mångfalden av aktörer samt till valfrihet för brukarna. Förslaget till Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap syftar till att stödja stadens nämnder och bolag vid ingående av idéburna offentliga partnerskap. Förslag till tillämpningsanvisningar syftar till att ge fördjupad kunskap om samverkansmodellen IOP och under vilka juridiska förutsättningar IOP kan ingås, vilken aktör IOP kan ingås med samt bedömning av IOP som en lämplig samverkansmodell.

Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till att staden uppdaterat stadsövergripande riktlinjer för IOP för att säkerställa samsyn och tillämpning. Arbetsmarknadsnämnden har erfarenhet av samverkan inom ramen för IOP sedan 2015. Utifrån nämndens erfarenheter är det viktigt att klargöra att IOP inte ska betraktas som en universell lösning på samverkan med idéburen sektor, utan ska ses som ett av flera verktyg.

Det kan det finnas anledning att beakta den pedagogiska aspekten i hur riktlinjerna med tillhörande tillämpningsanvisningar är formulerade, för att främja riktlinjernas syfte. Arbetsmarknadsförvaltningen vill även framhålla att det som skulle kunna utvecklas i underlaget är IOP ställt till regler utifrån Lagen om offentlig upphandling (LOU) om reserverade kontrakt.

Genom att förtydliga förutsättningar för samverkan inom IOP och tydliggöra process i att ta fram en överenskommelse ges möjlighet till samsyn och erfarenhetsutbyte mellan nämnder, där det för att främja implementering och förvaltning av riktlinjerna skulle vara av nytta att samordna ett stadsövergripande nätverk.

Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2023.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Vice ordföranden Johan Kling (C)  lämnade följande särskilda uttalande.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är ett viktigt sätt att öppna upp verksamheterna för fler aktörer, bredda verksamheten och skapa en större palett av verksamhet. Samtidigt kan konstateras att regelverken med IOP, LOU, kommunallag mm är en djungel där det är lätt att trampa fel, uppföljningen av verksamheten är inte alltid enkel och ibland kan det vara svårt att konstatera att pengarna gått till den del av varsamheten som åsyftas i avtalet.

Därför välkomnar Centerpartiet det arbete som nu genomförs i att utveckla riktlinjerna för idéburet offentligt partnerskap (IOP) är oerhört viktigt och Centerpartiets förhoppning är att tillämpningsanvisningarna blir tydliga och överskådliga. Civilsamhället spelar en avgörande roll för vissa verksamheter och för att nå vissa målgrupper. Exempelvis har arbetsmarknadsnämnden ett antal värdefulla samarbeten med Hammarby Fotboll, för att nå och lotsa unga i söderort till arbete, Svenska med baby, bland annat för att erbjuda insatser på Welcome House, och Fryshuset, för att nå fler unga på Järva, med flera. Under förra mandatperioden utvecklades också samarbetet på vårt initiativ med ideell sektor för att erbjuda arbetsträning för kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden, då i form av upphandling, men även IOP kan vara lämpligt i vissa fall.

Det är samtidigt viktigt att de nya riktlinjerna och tillämpningsanvisningarna ger klarhet i när det är möjligt att teckna en IOP eller när en upphandling är att föredra. Det behöver finnas möjlighet att följa upp den avtalade verksamheten, samt riktlinjer i hur staden kan hjälpa aktörer in på rätt kurs om syftet och kursen börjar slira. I de fall där en utvärdering visar att en verksamhet inte uppfyller stadens värdegrund, arbete för demokrati, icke-diskriminering, jämställdhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter samt uppfyller demokrativillkor, efterlyser vi också att riktlinjerna hanterar ett avslut på avtalet i förtid, samt hur Stockholms skattebetalare går så skadefria som möjligt.

Särskilt uttalande

Ledamoten Christina Tufvesson (L) lämnade följande särskilda uttalande.

En vanlig uppfattning är att civilsamhället är ett komplement till den offentliga sektorn. Liberalerna har en annan syn. Grunden för välfärdssamhället är civilsamhället. Det är de av individer skapade gemenskaperna som lägger grunden för såväl privat som offentlig sektor. Den offentliga sektorns välfärdstjänster kompletterar civilsamhället inom av medborgarna beslutade ramar.

Civilsamhället spelar således en avgörande roll för samhället och ger även stora möjligheter till utveckling också för det offentliga.

Ett viktigt exempel på detta är avtal om Idéburet offentligt partnerskap (IOP) där staden och idéburna aktörer tillsammans arbetar mot gemensamma mål. Formen för IOP fungerar bra som ett konstruktivt komplement till stadens egna verksamheter då staden inte kan göra allt och Liberalerna ser gärna att verksamheten med IOP utvidgas.

Det är därför positivt med ett förtydligande kring vad IOP innebär, vilket de reviderade riktlinjerna bidrar till. Tillämpningsanvisningarna ger vägledning till hur respektive nämnd eller bolag ska kunna utforma samverkansöverenskommelser. Liberalerna kan dock konstatera att riktlinjerna och tillämpningsanvisningarna i vissa delar är formulerade utifrån ett juridiskt språkbruk som är svårtillgängligt för de flesta som inte själva är jurister. Detta försvårar en korrekt tillämpning av riktlinjerna av såväl stadens handläggare som representanter från civilsamhället eftersom riktlinjerna kan vara svåra att förstå och tolka. Mer användarvänliga tillämpningsanvisningar skulle göra det lättare för små och mindre organisationer som också kan erbjuda bra verksamheter att komma med initiativ till staden.

Viktigt är att riktlinjerna anger att partnerskap inte ska ingås med aktörer som inte uppfyller stadens värdegrund och demokrativillkor. Det vore bra om riktlinjerna också kunde ange vad som gäller i fall det, efter att partnerskap ingåtts, framkommer att en IOP inte följer stadens värdegrund och demokrativillkor; i en sådan situation bör det avtal som sluts med IOP:en  ange att det kan sägas upp i förtid utan att detta medför onödiga kostnader för staden och dess skattebetalare.

Stadsrevisionen har granskat om staden bedriver ett strukturerat och samordnat arbete för att bryta socialt utanförskap bland unga i åldrarna 16-29 år som varken arbetar eller studerar. Enligt revisionsrapporten lever staden i huvudsak upp till förväntningarna i uppdraget, men Stadsrevisionen konstaterar även att arbetet inte når upp till kommunfullmäktiges målsättning om att kraftigt reducera antalet unga som varken arbetar eller studerar (UVAS).

Målgruppen UVAS är heterogen och vissa individer har behov av mera hjälp och stöd än andra. Ett strategiskt vägval är enligt rapporten att besluta om resurser ska riktas till vissa grupper som anses särskilt utsatta, eller om arbetet ska riktas till alla unga i målgruppen. Ett utvecklingsområde är också att nå och upprätthålla kontakten med unga med neuropsykiatrisk problematik och psykisk ohälsa, samt att stärka samverkan med externa aktörer. Även arbetet med dokumentation av uppföljning och progression är ett utvecklingsområde enligt revisionsrapporten.

Stadsrevisionen lämnar följande rekommendationer till arbetsmarknadsnämnden:

• Tydliggöra strategier och arbetsformer för hur kontakt ska skapas med individer med olika riskfaktorer för utanförskap och hur resurser ska prioriteras mellan olika grupper inom gruppen UVAS.
• Fortsätta arbetet med att vidareutveckla metoder för uppföljning av arbetsmarknadsinsatser för att löpande följa individers progression.

Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer i de rekommendationer som Stadsrevisionen lämnar i sin rapport och kommer att återkomma i frågan om hur rekommendationerna tas vidare för att ytterligare utveckla stödet till unga som riskerar att hamna i socialt utanförskap. Förvaltningen bedömer, liksom Stadsrevisionen, att det kan finnas behov av att utveckla arbetet med uppföljning för att bättre kunna följa individens progression som en följd av deltagandet i insatser som är av förebyggande karaktär och som erbjuds parallellt med andra insatser. Arbetsmarknadsförvaltningen anser även att det finns behov av att tydliggöra vad stadens målsättning om att halvera antalet UVAS innebär och hur en sådan målsättning ska mätas och följas upp.

Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer även i Stadsrevisionens resonemang gällande prioriteringar i det uppsökande arbete. Detta är, som Stadsrevisionen lyfter, i hög grad en fråga om strategisk inriktning och resurser. Samverkan med andra förvaltningar inom staden och med statliga myndigheter är viktigt för att erbjuda ett gott stöd till unga i målgruppen UVAS samt i det förebyggande arbetet. En viktig samverkanspart är utbildningsförvaltningen och arbete pågår för att tillsammans med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen kartlägga utbudet av insatser för UVAS under 20 år. Även Arbetsförmedlingen är en viktig samverkanspart och under 2023 kommer staden och Arbetsförmedlingen att förstärka arbetet med skolsamverkan genom ett gemensamt projekt.

Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2023.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S), ledamoten Kristina Mattsson (MP) och ledamoten Maria Ljuslin (V) lämnade gemensamt följande särskilda uttalande.

Vi välkomnar Stadsrevisionens rapport om stadens arbete kring att bryta socialt utanförskap hos unga, mer specifikt för åldersgruppen 16 till 29 år som varken arbetar eller studerar (Uvas). Utifrån den samlade bedömningen driver staden i huvudsak ett strukturerat och samordnat arbete för att bryta det sociala utanförskapet för målgruppen, vilket givetvis är ett glädjande besked.  Rapporten slår dock fast att arbetet kring målgruppen inte når kommunfullmäktiges målsättning om att halvera antalet unga som varken arbetar eller studerar fram till 2025, vilket ger en tydlig indikation på att arbetet behöver utvecklas.

Uppsökande arbetet mot målgruppen bedrivs idag, dock kommer rapporten fram till att det finns ett behov av att vidareutveckla stadens arbete – detta är ett strategiskt vägval och en resursfråga. Målet om att halvera antalet Uvas till 2025 har varit ett mål sedan 2019, samtidigt visar statistiken från rapporten att det skett en relativt liten minskning av gruppen under de senaste åren. Revisorerna poängterar även problematiken med att insyn och påverkansmöjligheter är begränsade i de fristående skolorna, vilket leder till att eleverna som vi behöver fånga upp riskerar att falla mellan stolarna.

För det rödgröna styret är det helt centralt att Uvas ska ges goda möjligheter och förutsättningar att få en sysselsättning, därför har vi tillfört riktade medel i årets budget för fler Stockholmsjobb, höjda schabloner inom vuxenutbildningen, införandet av en ungdomsgaranti och ett nytt elevteam riktat mot Uvas. Vi lägger ett tydligt fokus på att arbeta mer uppsökande för att nå personer i särskilt prioriterade grupper, däribland Uvas.

Stadsrevisionen kommer med två rekommendationer i sin rapport som vi, i det rödgröna styret, tar med oss i det kommande arbetet.

Särskilt uttalande

Vice ordförande Johan Kling (C)  lämnade följande särskilda uttalande.

Att bryta socialt utanförskap bland unga i åldrarna 16-29 år som varken arbetar eller studerar (UVAS) är en av de största utmaningarna nämnden har tillsammans med stadens övriga förvaltningar. Varje ung människa ska ges förutsättningar att utbilda sig eller skaffa ett jobb. Vägen till arbete måste vara kort och enkel. I rapporten konstateras att ungefär 13 000 UVAS finns i Stockholm stad. Vissa i denna grupp har en kort väg till sysselsättning andra en längre. Centerpartiet tror att en aktiv arbetsmarknadspolitik, ett uppsökande arbete, tillgänglighet och individuella handlingsplaner är viktiga delar i pusslet med att antalet unga i utanförskap ska minskas. Vi tror också på ett fördjupat samarbete och ökat informationsutbyte mellan stadens ansvariga nämnder, privata aktörer och civilsamhället är ytterligare en pusselbit i att fler i målgruppen ska få hjälp att bryta sitt utanförskap.

Särskilt uttalande

Ledamoten Christina Tufvesson (L) lämnade följande särskilda uttalande.

Det finns ett stort utbud av komvux och yrkesskolor i Stockholm stad. Således finns det goda möjligheter att utbilda sig för att kunna komma in på arbetsmarknaden för den som är ung. Gymnasieskolan står öppen för alla. Den som inte blivit behörig kan idag läsa programinriktat individuellt program och också få gymnasiebetyg. Staden har ett stort utbud av Komvux-utbildningar som kan ge jobb direkt. För den som behöver alternativa undervisningsmetoder står Folkhögskolorna öppna, vilket ofta passar unga med skoltrötthet och andra svårigheter bättre än traditionell undervisning. På Jobbtorgen finns numera studie- och yrkesvägledare, vilket infördes under Liberalernas tid vid makten, för att kunna länka personer till utbildning och inte bara praktik som ofta inte ger jobb.

Både utbildningsförvaltningens, arbetsmarknadsförvaltningens och socialtjänstens insatser för unga vuxna går i huvudsak ut på just att den enskilde ska hitta sin motivation och hamna på rätt plats. Det är viktigt att det här finns stöd på olika nivåer för olika åldersgrupper. Som revisorerna påpekar kan det uppsökande arbetet som staden bedriver förbättras.

För Liberalernas del är det en prioriterad fråga att arbeta med att stärka elevers kunskaper redan i grundskolan. Då behöver de inte hamna utanför gymnasiet. Här har skolorna just på Järva, tack vare arbetet som inleddes när Liberalerna styrde skolan, kommit mycket långt då gymnasiebehörigheten de senaste tre åren legat kring 80 % jämfört med flera årtionden med låga behörighetsnivåer på 40-60 %. När vi tittar på kunskapsresultaten nedåt i åldrarna i skolorna på Järva så ser den stigande trenden ut att hålla i sig långsiktigt. Resultaten i år för åk 9 ser ut att bli bättre än förra året och det gäller även elever i åk 6 och när det gäller lågstadieelevernas läsförmåga.

Staden måste också ha fokus på att ungdomar verkligen går på gymnasieskolorna. Att skaffa jobb kan vara svårt utan att ha gått ut gymnasiet då de flesta företag inom exempelvis servicenäringen kräver gymnasieexamen. Det finns idag arbetskraftsbrist inom just servicenäringen, men även inom fler sektorer. Att klara gymnasiet så bra som möjligt är därför ungdomars biljett till arbetsmarknaden och egen försörjning.

Revisionen kommer med synpunkten att stadens arbete är omfattande men att resultaten ändå inte riktigt når fram. Därför är uppmaningen att utveckla arbetet.

Liberalerna kan instämma med Revisionens synpunkt att arbetet för att bryta socialt utanförskap hos unga som varken studerar och arbetar bör utvecklas. Resultaten av detta arbete är dock inte enbart avhängigt stadens arbete utan de bygger också på den enskildes motivation och vilja till att delta i den verksamhet som erbjuds.

Det är viktigt att arbeta vidare med att motivera människor, då den egna ansträngningen  alltid är en viktig faktor för att den enskilde ska kunna lyckas. Oavsett insatser från samhället så ligger grunden för att nå framgång för de allra flesta individer i den egna ansträngningen (förutsatt att man inte har en funktionsnedsättning som omöjliggör det). Utan en egen motivation och en egen ansträngning så fungerar inget stöd eller behandlingsinsats, oavsett hur mycket samhället anstränger sig.

Arbetsmarknadsnämnden har den 21 februari mottagit en skrivelse från Anne-Christine Carlberg och Leif Söderström, båda (SD) avseende planeringen av ”Kommunhubben”. Skrivelsen ger förvaltningen i uppdrag att ge svar på:

1.) Vad/hur mycket kommer Stockholm stad att bidra med till denna Kommunhubb?

2.) Kommer någon ersättning att utgå till staden från Arbetsförmedlingen för delade kostnader såsom eventuella lokaler för Kommunhubben?

3.) Hur ser ansvarsfördelningen ut i Kommunhubben mellan staden och Arbetsförmedlingen?

4.) Har många fler förväntas man få ut i arbete genom Kommunhubben?

Arbetsförmedlingens reformering har inneburit att myndigheten i ökad utsträckning hänvisar till olika digitala kanaler. De behov av kommunikation som uppstått i Stockholms stads verksamheter i samband med förändringen, har lett fram till det nya arbetssättet ”Kommunhubben”. Denna kommunikationskanal kommer att börja fungera den 1 april 2023. Arbetsförmedlingen (AF) ansvarar för verksamheten.

En kontaktperson per jobbtorg och stadsdelsförvaltning kommer att sköta den största delen av kommunikationen med ”Kommunhubben”, även kallad hubben. Arbetssättet tros kunna bli effektivare än i dagsläget. Lösningen innebär inte någon samlokalisering och är inte förknippad med några kostnader för staden i form av lokaler eller utrustning.

Arbetssättet med kommunhubben beräknas korta och förenkla handläggningsprocesserna för exempelvis anställnings- och lönestöd. Den operativa styrgruppen för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stad följer kontinuerligt statistiken för övergångar till anställning- och lönestöd liksom för övergångar till reguljära studier. Således är det möjligt att över tid följa utvecklingen.

Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2023.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Arbetsmarknadsnämnden prognostiserar en budget i balans.

Nämndens investeringar förväntas uppgå till 4,0 mnkr, vilket är vad nämnden erhållit som investeringsbudget.

Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2023.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.