Möte 2025-01-21

Socialnämnden har mottagit en remiss om en motion från Jan Jönsson (L) om att motverka den rasideologiska miljön.

Utifrån att den rasideologiska miljön delvis ändrat karaktär och i dagsläget rekryterar på nya sätt till sina verksamheter menar motionären att stadens medarbetare inom skola och socialtjänst behöver skärpa sin uppmärksamhet vad gäller att identifiera rasideologiska tecken och symboler. Detta eftersom förmågan att känna igen den dessa tecken och symboler kan vara avgörande för att identifiera när ett barn eller ung person är på väg att radikaliseras.

Motionären yrkar därför att staden i samarbete med Centrum för våldsbejakande extremism (CVE) utvecklar en internutbildning för att öka kunskapen bland medarbetare inom skola och socialtjänst, samt att möjligheten att skapa en bredare utbildning riktad mot all personal i staden utreds parallellt.

Socialförvaltningen instämmer med motionären om vikten av att känna igen och kunna identifiera symboler kopplade till den rasideologiska miljön men svarar att utbildningar som de motionären yrkar på redan existerar och finns att tillgå på stadens intranät.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat (KS 2024/922) en motion av Andrea Hedin (M) angående träffpunkter som respekterar seniorers egna val.

Motionären refererar till en pågående äldrereform i Danmark som bland annat handlar om äldres autonomi. Motionären menar att möjligheterna att kunna servera alkohol vid stadens öppna träffpunkter för äldre bör utredas.

Förvaltningen är positiv till intentionen i motionen och att saken utreds mer. Samtidigt konstateras att gällande regler är strikta och det finns inget undantag för den verksamhet som beskrivs i nuläget. Reglerna behöver således ändras.

Vidare visar en undersökning utförd av äldreförvaltningen att den historiska serveringen som skett i staden inte har varit oproblematisk. Det har förekommit överservering och negativa konsekvenser av den servering som skett, vilket påverkat såväl arbetsmiljön för personalen som verksamheten i övrigt, negativt. Majoriteten av träffpunkterna anser i denna undersökning att alkoholserveringen skulle motverka grunduppdraget att bedriva hälsofrämjande verksamhet.

Förvaltningen är ändå positiv till att frågan utreds, men föreslår att utredningen i så fall breddas för att få ett helhetsperspektiv.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Linnea Vinge och Gabriel Kroon (SD) om oanmälda årliga besök hos bidragsmottagande föreningar. Motionärerna tar upp att alla föreningar som erhåller bidrag från staden ska vara tillgängliga och öppna för alla medborgare. De anser vidare att det finns behov av att säkerställa att bidragsmottagande föreningar efterlever stadens krav, genom att göra oanmälda besök minst en gång per år. Förvaltningen delar motionärernas syn om vikten av att följa upp föreningar som får bidrag av staden. Det motionärerna föreslår, det vill säga att staden ska göra årliga oanmälda besök i varje förening, anser förvaltningen inte vara nödvändigt för nämndens del, då det redan görs med regelbundenhet samt när behov uppstår. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på motionen.

Utredningen föreslår att en ny lag ska ersätta lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Den nya lagen föreslås betecknas Lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap (LKRB).

Utifrån det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och övriga Europa bedömer utredningen att det behöver ställas nya krav på kommuner och regioner avseende deras grundläggande verksamhetsförmåga. Dessa innefattar generella verksamhetskrav på förmåga att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter under fredstida krissituationer och höjd beredskap, samt specifika verksamhetskrav såsom ökad uthållighet utifrån egna resurser i måltidsverksamheter. Informationsansvar och hjälp avseende användning av skyddsrum och en ny modell för finansieringen av beredskap är andra förslag som läggs fram.

Socialnämnden delar utredningens åsikt gällande att det bör utvecklas ett målinriktat och långsiktigt arbete för att förstärka och utveckla kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kvalificerade fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Sammantaget föreslås omfattande åtgärder genomföras av kommunal socialtjänst vilket kommer att medföra betydande kostnader. För att socialtjänsten ska kunna genomföra ambitionshöjningarna utöver att upprätthålla nuvarande verksamhet behövs förutsättningar för långsiktig finansiell planering.

Handlingsplanen mot rasism syftar till att stärka och utveckla Stockholm stads arbete mot rasism och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen är kopplad till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen lyfter särskilt fem former av rasism: afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Stockholms stads verksamheter ska vara fria från alla former av rasism.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat Promemorian – Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet (Ds 2024:29) till socialnämnden för yttrande. I promemorian föreslås införandet av ett obligatoriskt krav på aktivitet för den som uppbär försörjningsstöd. Sådan aktivitet som avses ska utgöra ett komplement till befintliga insatser från bland annat Arbetsförmedlingen, eller andra åtaganden såsom arbete eller studier. Den erbjudna aktiviteten ska vara anpassad till den enskildes förmåga och övriga insatser, vilket innebär att i normalfallet ska aktiviteten tillsammans med andra insatser motsvara en sysselsättning på heltid. Kravet föreslås infalla efter att den enskilde haft försörjningsstöd i två månader och socialnämnden föreslås ansvara för planeringen av aktivitet och att dokumentera denna i en individuell plan. Den som inte deltar enligt plan i anvisad aktivitet, utan att redogöra för godtagbara skäl, kan få antingen nedsatt försörjningsstöd eller helt vägras försörjningsstöd.

Förvaltningen ställer sig på det stora hela positiv att införa tydligare krav på aktivitet för den som uppbär försörjningsstöd. De huvudsakliga invändningarna som förvaltningen i det här tjänstutlåtandet vill belysa handlar om syftet och svårigheterna med heltidsaktivering, den ökade administration som förslagen medför samt konsekvenser som kommer av vissa begränsningar som utredningen föreslår.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Socialnämnden har ombetts att svara på Remiss av Promemorian En snabbare utbyggnad av häkten och anstalter (Ds 2024:25). I promemorian lämnas förslag på ett antal ändringar som utredningen bedömer ska ge bättre förutsättningar för en snabbare, flexiblare och mer effektiv utbyggnad av fler häkten och anstalter på såväl kort som längre sikt. Förslagen innebär undantag från vissa krav i plan- och bygglagen, miljöbalken och fastighetsbildningslagen för att påskynda utbyggnadsprocessen. Utredningen föreslår nya, mer generösa regler för tidsbegränsade bygglov och om att flera avvikelser får godtas när permanenta bygglov ges. Utredningen ser vidare ett behov av ett expertråd för kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt att Boverket får i uppdrag att ta fram tydlig vägledning för att underlätta och snabba upp processerna. Inhämtade synpunkter i utredningen pekar på att de största hindren inte ligger i regelverken utan snarare i frågor om ägandeförhållanden och upphandlingar.

Socialnämnden välkomnar en översyn av möjliga åtgärder för en bättre samordning och samverkan mellan olika myndigheter och aktörer för att säkerställa en effektiv plan- och byggprocess. Nämnden är medveten om att förslaget om ytterligare planavvikelser är begränsat till anstalter och häkten utifrån utredningens uppdrag men anser att möjligheten att utvidga förslaget till att omfatta andra samhällsviktiga verksamheter bör tas. Statens institutionsstyrelse som har liknande problem är en av de verksamheter som socialnämnden anser bör inkluderas. Nämnden anser även att sådana samhällsviktiga verksamheter bör inkluderas i den utredning som föreslås gällande markförsörjning i det fall förslaget antas. Socialnämnden vill även framhäva vikten av att noggrant överväga lokalisering när det gäller etablering av häkten och anstalter samt att kommunerna är involverade i planeringen och beslutsprocessen. Det bör även finnas tydliga krav på att häkten och anstalter görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Förvaltningen bedömer att LIV har några fördelar, men att nackdelarna överväger. Socialtjänstens grunduppdrag är att ge barn och unga skydd och stöd, vilket bygger på tillit och förtroende. Samhällsutvecklingen, där barn och unga dras in i kriminella nätverk och grupperingar är en utmaning i socialtjänstens arbete som kräver nya metoder och arbetssätt. En ny socialtjänstlag träder i kraft 2025, vilken möjliggör fler förebyggande insatser utan biståndsbeslut. Något som förväntas få fler individer i behov av hjälp från socialtjänsten att tidigt söka och ta emot stöd.

Förvaltningen saknar en övergripande analys ur ett barnrättsperspektiv om hur LIV ska samverka med andra sekretessbrytande bestämmelser mellan myndigheter. Att tvinga vårdnadshavare att delta i möten via vite eller att i förebyggande syfte belägga en ungdom med elektronisk övervakning är förslag som går emot intentionerna med ny socialtjänstlag. Då det saknas forskningsstöd för denna typ av arbetsmetoder och det är svårt att se på vilket sätt detta kommer att leda till det syfte lagstiftaren vill uppnå ställer sig förvaltningen tveksamma till att införa dessa förslag.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat slutbetänkandet Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (SOU 2024:72) till socialnämnden.

Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att tillsätta en särskild utredare med uppdraget att analysera och lämna förslag som stärker kommunernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i kommunal hälso- och sjukvård. Syftet är att stärka den medicinska kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård (dir. 2023:98).

Utredningen föreslår bland annat att det ska införas ett krav på att kommunerna ska ha en särskild ledningsansvarig för kommunal hälso- och sjukvård. Ytterligare ett förslag är att det ska införas ett formellt lagkrav på tillgång till medicinsk bedömning dygnet runt i den kommunala hälso- och sjukvården.

Utredningen föreslår även att det ska införas en rätt för regeringen, och i förlängningen Socialstyrelsen, att utforma föreskrifter om avtalen om läkarmedverkan.

Vidare föreslår utredningen att det inte längre ska vara förbjudet för kommunerna att anställa, anlita eller finansiera läkare för patientnära kliniskt arbete i den egna kommunala hälso- och sjukvården.

Slutligen föreslår utredningen ett antal åtgärder i syfte att stärka kompetensförsörjningen i kommunal hälso- och sjukvård.

Förvaltningen instämmer i flera av utredningens förslag, bland annat lagkraven på stärkt medicinsk kompetens på ledningsnivå och tillgång till medicinsk bedömning dygnet runt. Förslaget att kommunen får anställa kliniskt behandlande läkare ser dock förvaltningen inte som lösningen på dagens problematik. Likaså hade förvaltningen gärna sett tydligare skrivningar och förslag på lagkrav gällande utpekad medicinsk kompetens och läkartillgång i kommunal hälso-och sjukvård.

Granskningen avser öppenvårdsinsatser gällande barn 0-12 år vid stadsdelsförvaltningarna Hässelby-Vällingby, Kungsholmen och Skarpnäck. Sammanlagt omfattades 36 insatsärenden.

Utifrån ett likställighetsperspektiv skilde det sig inte nämnvärt mellan stadsdelsförvaltningarna i vad brukarna kan få för slags stöd. Vid de granskade enheterna framkom flera bra arbetssätt som ökar tillgängligheten för brukarna.

Samtliga granskade enheter beskrev att insatser alltid utgår från barnets behov och ett barnperspektiv. För att utveckla detta till ett tydligare barnrättsperspektiv är det viktigt att fortsätta arbeta med barns delaktighet. Barnets röst behöver i högre utsträckning framträda i genomförandeplan, uppföljning och utvärdering av insatsens utfall.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner denna kvalitetsgranskning.

Socialförvaltningen samordnar ansökningar och rekvisitioner av statsbidrag inom socialtjänstens område. De statsbidrag som kan rekvireras fördelas inom staden. Förslag till fördelning tas fram av socialförvaltningen utifrån statsbidragets syfte och anvisningar samt i samråd med stadsledningskontoret och med stadsdelsnämnderna. För att processen från utlysning till utbetalning av statsbidrag ska gå snabbt, vilket underlättar för stadsdelsnämnderna, föreslås att socialnämnden även för år 2025 ger socialdirektören delegation att fördela de statsbidrag inom socialtjänstens verksamhetsområde som Stockholms stad får möjlighet att rekvirera under perioden.

Ärendet innehåller även en redogörelse för de statsbidrag som socialförvaltningen har samordnat ansökningar och rekvisitioner för under 2024, samt de statsbidrag som väntas återkomma under 2025.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden ger socialdirektören delegation att besluta om fördelning av de statsbidrag inom socialtjänstens verksamhetsområde som Stockholms stad får möjlighet att rekvirera under 2025.

Socialnämnden samarbetar med ett antal idéburna organisationer för att ge stöd till EU- och tredjelandsmedborgare som vistas tillfälligt i staden och som befinner sig i en utsatt situation. Stödet ges i form av härbärge nattetid och dagverksamheter. Uppföljning av partnerskapet sker i en gemensam verksamhetsrapport som upprättas två gånger per år. Detta ärende avser verksamhet som bedrivits inom partnerskapet under perioden 1 maj till och med 31 oktober 2024.

Nattverksamhet har bedrivits vid två härbärgen som sammanlagt har genomfört 6 847 övernattningar, varav cirka 30 procent avser kvinnor. Dagverksamhet har bedrivits vid sju olika verksamheter som sammanlagt tagit emot 38 468 besök, varav cirka 38 procent från kvinnor. De vanligaste nationaliteterna bland besökarna i så väl dag- som nattverksamheterna är personer från Rumänien och Polen.

Jämfört med motsvarande period förra året har antalet övernattningar i nattverksamheten minskat med cirka 43 procent. Antalet besök i dagverksamheterna har ökat med cirka 11 procent jämfört med motsvarande period förra året. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner uppföljningen av IOP-samarbetet med idéburna organisationer som ger stöd till EU- och tredjelands-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som befinner sig i en utsatt situation.

Kommunen ska enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till kommunens revisorer rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL och 9 § LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringsskyldigheten omfattar även gynnande beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag verkställigheten avbrutits. I Stockholms stad ansvarar varje stadsdelsnämnd för denna rapportering som görs varje kvartal enligt IVO:s anvisningar, antingen via traditionella blanketter eller via e-tjänst

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 3, 2024 till 160 stycken vilket är en minskning med 59 beslut jämfört med kvartal 3, 2023 och en minskning med 11 stycken jämfört med kvartal 2, 2024.

Antalet ej verkställda beslut enligt SoL uppgick kvartal 3, 2024 till 156 stycken. Det är en ökning med 11 beslut jämfört med kvartal 3, 2023 och en ökning med 34 stycken jämfört med kvartal 2, 2024.

Anledning till minskning av antalet ej verkställda beslut enligt LSS är en minskning av ej verkställda beslut för insatserna bostad för vuxna, daglig verksamhet, korttidsvistelse och personlig assistans. Avlösarservice, barnboende, kontaktperson, korttidstillsyn och ledsagarservice har ökat med två beslut.

Anledning till ökning av antalet ej verkställda beslut enligt SoL är en ökning av ej verkställda beslut i bostad (IFO), boendestöd, hemtjänst, kontaktfamilj, ledsagning, öppenvård samt annat bistånd. Sysselsättning, korttidsboende och stödboende har inte förändrats i antal sen senaste rapportering. Permanent bostad har minskat i antal.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 3, 2024 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.

Socialnämnden svarar för stadens jourverksamhet inom individ- och familjeomsorg. Den nämnd som svarar för denna verksamhet fattar ett särskilt beslut om vilka tjänstemän som ska ha rätt att begära polishandräckning enligt LVM, LVU och lag om placering av barn i skyddat boende. Detta beslut överlämnas sedan till stadsdelsnämnderna som fattar motsvarande beslut.

Stadsdelsnämnderna har tidigare haft ett ansvar för att öka antalet bostäder med särskild service (grupp- och servicebostäder) i staden. Från och med budgetåret 2022 övergick beställaransvaret för dessa bostäder till socialnämnden.

Detta inriktningsbeslut har som syfte att fastställa principer och mål som ska vägleda planering och uppförande av en servicebostad enligt LSS eller SoL. Beslutet baseras på stadens funktionsprogram för bostäder med särskild service enligt SoL och LSS samt för stödboenden.

I stadens boendeplan 2024 - 2034 noteras en brist på bostäder för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS och SoL, och behovet förväntas öka. Socialförvaltningen planerar att beställa en ny servicebostad i en del av fastigheten Primus 1, som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.

Servicebostaden omfattar tolv lägenheter samt en gemensamhetslokal för personal om totalt 553 kvadratmeter. Det kommunala bolaget AB Svenska Bostäder beräknar tillträde till servicebostaden år 2027.

Den totala årshyran för servicebostaden beräknas till 1,6 miljoner kronor och nettohyreskostnaden för servicebostaden uppgår till 24 kr per lägenhet per dygn.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning föreslår att:
Stadsdelsnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en ny servicebostad enligt LSS eller SoL i kvarteret Primus 1 på Lilla Essingen till en uppskattad hyreskostnad om 1, 6 miljoner kronor per år.

Socialförvaltningen föreslår att:

Socialnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en ny servicebostad enligt LSS eller SoL i kvarteret Primus 1 på Lilla Essingen.

Socialnämnden har fått en skrivelse från Andrea Hedin m.fl. (M) om att missbruket av lustgas tenderat att öka både i Stockholm och globalt. Skrivelsen tar upp risken med att få svåra skador till följd av upprepad användning av lustgas samt att unga som missbrukat lustgas i vissa fall har omhändertagits. Vidare nämns det kommande lagförslaget från regeringen som föreslår att all försäljning av lustgas till ungdomar under 18 år blir olaglig liksom att sälja lustgas till privatpersoner i berusningssyfte.

Förvaltningen delar oron för den ökande användningen av lustgas bland unga och de skador som kan fås till följd av upprepad användning. Förvaltningen ser även positivt på den kommande lagen och förordningen om lustgas som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och som innebär att all försäljning av lustgas till ungdomar under 18 år blir olaglig liksom att sälja lustgas till privatpersoner i berusningssyfte.

Lustgasförsäljning har förbjudits på vissa centrala platser i staden via de lokala ordningsföreskrifterna ”förbud mot ambulerande försäljning”. Under 2023 utökades platserna på centrala Södermalm vid vissa tider på dygnet där det var stora problem med öppen försäljning av lustgas. Utökningen av platser resulterade i att den synliga försäljningen av lustgas minskade avsevärt. Under 2025 ska kommunstyrelsen utreda ett förbud mot användningen av lustgas på offentliga platser.

Vidare genomför socialnämnden riktade kommunikationsinsatser till alla föräldrar i staden för att uppmärksamma fenomenet och stadsdelsförvaltningarna arrangerar föräldrakvällar tillsammans med polisen där lustgas tas upp, samarbetar med Mini Maria Stockholm/prevention/fältassistenter och polis vid gemensamma öppna föreläsningar. Dessutom sprids affischer med information om lustgas till fritidsgårdar, stadens ungdomsmottagningar och fältassistenter för att affischera på lämpliga platser samt lägga ut på sociala medier.

Utifrån budget 2025 har stadsdelsförvaltningarna i uppdrag att motverka öppen narkotika – och lustgasförsäljning samt att utveckla det uppsökande arbetet för att nå ungdomar som brukar preparaten.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Vissa beslut enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om placering av barn i skyddat boende är ibland så brådskande att beslut av nämnden eller individutskottet inte kan avvaktas.

Den 2 januari 2025 utsåg nämnden ledamöterna Hanna Egeltoft (V), Annika Elmlund (M), Sebastian Wiklund (S), Felix König (MP), Anne-Lie Elvén (L) och Jan Jönsson (L) att kunna fatta dessa beslut.

En justering behöver dock genomföras då 45 § p 1 och 2 redan finns i socialnämndens delegationsordning under punkt 30.12.

Nämnden fastställde den 20 november 2024 sammanträdesplan och arbetsordning för nämndens arbete. Förslag till sammanträdesplan är anpassad efter kommunstyrelsens tidsplan för nämndens arbete med bokslut och verksamhetsberättelse, uppföljning av budget, underlag till budget 2026 med inriktning för 2027-2028, samt verksamhetsplan för 2026.

Ordförande och vice ordförande i socialnämnden är på studieresa tisdagen den 18 mars varför förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förslag att ändra sammanträdesdatum för socialnämnden från tisdag den 18 mars till måndag den 17 mars år 2025