Möte 2023-08-29

I budget 2022 fick kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden göra en översyn av ersättning och utformning av insatsen daglig verksamhet för att i högre omfattning kunna uppnå önskade effekter när det kommer till att bland annat få den enskilde att närma sig arbetsmarknaden.

Som en följd av översynen fick kommunstyrelsen i budget 2023 i uppdrag att i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram ett förslag på nya ersättningsnivåer inom daglig verksamhet (LSS) med målet att minska antalet nivåer och för att på ett bättre sätt balansera den enskildes behov.

I framtaget förslag har antalet nivåer minskats, ersättningen i de lägsta nivåerna har ökat och i de högsta nivåerna föreslås ersättningen minska. De föreslagna ersättningsnivåerna är fem till antalet med tre spann av deltagandetimmar. Stadens nuvarande ersättning för deltagandetimmar om hel- och deltid är inte optimala. Det är en stor diskrepans vid den enskildes närvaro om fyra timmar per vecka och vid en närvaro om 24 timmar per vecka med samma ersättning till utförarna. I förslaget föreslås tre olika ersättningsnivåer av timintervall för deltagandetimmar per vecka. Föreslagna timintervall är 1-10 timmar, 11-24 timmar samt 25 timmar upp till heltid (40 timmar). Det finns ingen nedre gräns för hur många timmar den enskilde måste delta i daglig verksamhet för att ha rätt till insatsen, en individuell bedömning får göras i varje enskilt fall. Med anledning av detta föreslås att den nedre gränsen för att kunna erhålla ersättningsnivå ändras från fyra timmar till en timme. Vidare föreslås att ersättning utgår i upp till sex månader efter att den enskilde har börjat arbetet på den ordinarie arbetsmarknaden, och att verksamheten i övergången ska ge fortsatt stöd.

Förvaltningen ställer sig positiv till de förslag på ändringar av ersättningssystemet för daglig verksamhet som föreslås i remissen.

De föreslagna ändringarna bedöms leda till att brukarnas stödbehov bättre fångas upp samt att de möjliggör att brukarna får fortsatt stöd under en övergångsperiod från daglig verksamhet till arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden hänvisar till detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en remiss avseende ersättningsnivåer bostad med särskild service (LSS) för besvarande.

Bostad med särskild service enligt LSS är en insats som bedrivs i två huvudformer, gruppbostad eller servicebostad. Utbyggnadstakten av nya bostäder med särskild service har historiskt varit för låg och privata leverantörer har avstått från att ansluta sig till valfrihetssystemet. Ett förslag till nya ersättningsnivåer inom bostad med särskild service enligt LSS har tagits fram under ledning av kommunstyrelsen. I förslaget har antalet nivåer minskats, ersättningen i de lägsta nivåerna har ökat och i de högsta nivåerna föreslås ersättningen minska. De föreslagna ersättningsnivåerna är fem till antalet. Förslaget är beräknat utifrån att stadens kostnader ska vara kostnadsneutrala.

Förvaltningen ställer sig positiv till kommunstyrelsens förslag om nya ersättningsnivåer för bostad med särskild service enligt LSS och bedömer att de nya ersättningsnivåerna kan gynna personer med behov av motiverande personalstöd samt motsvarar grundbemanningen på ett bättre sätt. Utförare oavsett regiform anses få bättre förutsättningar att ge berättigat stöd utifrån de förslag som framförs.

Förvaltningens bedömning är vidare att de personer som befinner sig i de högsta nivåerna och har behov av ett mer praktiskt stöd kan få det inom ramen för förslaget.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Dennis Wedin (M) om att ändra i stadens lokala ordningsföreskrifter och införa tillståndsplikt för försäljning över hela staden från kl. 21.00 i syfte att motverka försäljning av lustgas på allmän plats.

Södermalms stadsdelsnämnd fick i mars 2023 utifrån Polismyndighetens inrådan beslut från Kommunfullmäktige om ett utökat tillståndskrav för tillfällig försäljning på delar av Södermalm nattetid från 21.00. Avsikten var att ge polisen verktyg att agera mot lustgasförsäljning utifrån bestämmelser i ordningslagen på platser där det varit ett utbrett problem. Motionens författare föreslår att hela staden ska följa detta exempel. I stora delar av stadens centrala delar och i flera ytterstadscentrum finns, i stadens lokala allmänna ordningsföreskrifter, redan ett krav på tillstånd från polismyndigheten för att få bedriva tillfällig försäljning, oavsett tid på dygnet.

Ett problem med exakta gränsdragningar för var ordnings-föreskrifterna gäller är precis som motionens författare skriver, att försäljningen kan flytta direkt utanför gränsen vilket också kan uppstå med ett exakt klockslag för regelverket. Samtidigt ska förbud eller tillståndskrav vara motiverade av en problembild vilket inte tycks vara fallet för alla områden i staden. Möjligheterna att införa en utökad tillståndsplikt för platser där det finns ett uttalat problem med lustgasförsäljning bör däremot vara möjligt och hanteras av stadsdelsförvaltningarna lokalt i samråd med polisen.

I övrigt behöver frågan om regelverket kring lustgas ses över nationellt, och en statlig utredning pågår.

 Förvaltningen överlämnar detta tjänsteutlåtande till socialnämnden som svar på remissen.

Jonas Naddebo (C) har skrivit en motion om att sänka åldern i Stockholms stads anvisningar för feriejobb inom stadens verksamheter till 13 år. Motionären framhåller att allt yngre barn och ungdomar dras in i gängkriminalitet och att risken att rekryteras till kriminalitet ökar under sommaren. Ett första jobb kan enligt motionären fungera som en förebyggande insats genom att ge ungdomar meningsfulla uppgifter och lön. Motionären föreslår att genomföra ett pilotprojekt med feriejobb till åldersgruppen 13-15 år i ytterstadsdelarna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hässelby-Vällingby, Järva, Skarpnäck och Skärholmen stadsdelsförvaltning och att anställa handledare för detta med stadens tidigare avsatta medel för sociala investeringar.

Förvaltningen välkomnar motionärens engagemang till att erbjuda ungdomar i staden meningsfulla uppgifter och arbete. Förvaltningen menar dock att bredda målgruppen utan att öka antalet feriejobb skulle kunna innebära en konkurrens om befintliga arbetstillfällen och risk för att nuvarande åldersgrupps möjligheter att få ett arbete trängs undan. Sänkt åldersgräns för feriejobb skulle även innebära behov av åldersanpassade arbetsuppgifter samt ett större behov av handledning. Förvaltningen menar att förslaget om pilotprojekt är klokt då det möjliggör utvärdering innan eventuell implementering i större skala. Förvaltningen menar att det kan finnas skäl att se över om grunderna för prioriteringar gällande ungdomar med sociala skäl som erhåller feriejobb behöver ses över för att på ett tydligare sätt visa att ungdomar som riskerar att falla i kriminalitet omfattas.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar till kommunstyrelsen.

Socialnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara en remiss av Riktlinje för chefsstruktur i Stockholms stad.

Kommunstyrelsen har i uppdrag att ansvara för att staden har ett gemensamt förhållningssätt i arbetsgivar- och utvecklingsfrågor. Förslag till riktlinjen ska ses som en stadsgemensam ram och ett stöd i analys- och utvecklingsarbete inom respektive förvaltning och bolag. Detta i syfte att forma en ändamålsenlig, attraktiv och hållbar organisation.

Socialförvaltningen ställer sig positiv till förslaget av ny riktlinje för chefsstruktur, då en stadsgemensam tydlighet och samstämmighet kring organisatoriska och strukturella förutsättningar för ledarskap sannolikt stärker Stockholms stads arbete som arbetsgivare.

En remiss av motion från Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) om socialsekreterare på fältet och en tillgänglig socialtjänst, har inkommit från kommunstyrelsen till socialnämnden.

Motionen handlar om behovet av att utöka socialtjänstens uppsökande arbete för att säkerställa att de som har behov av stödinsatser också erbjuds det.

Utifrån socialnämndens pågående budgetuppdrag om att i samråd med kommunstyrelsen utreda hur socialtjänsten kan bevilja fler insatser utan att de föregås av individuell behovsprövning i syfte att säkerställa likställighet i tillgång till insatser inom staden, görs ett arbete med att planera stödet till stadsdelsförvaltningarna för att förbereda omställningen till en mer hållbar socialtjänst. I linje med slutbetänkandet av Utredningen Framtidens socialtjänst (SOU 2020:47) utgår socialförvaltningen från målområdena: förebyggande och lättillgänglig socialtjänst, övergripande planering och planering av insatser, kunskapsbaserad socialtjänst och möjligheten att tillhandahålla insatser utan föregående behovsprövning. Socialförvaltningens pågående arbete ligger i linje med motionens förslag om socialsekreterare på fältet och en tillgänglig socialtjänst.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén, bägge (L), har lämnat med en motion till kommunstyrelsen om att återinföra Vällingbyteamet.

Motionen beskriver att forskning visar att tidiga sociala insatser för barn i riskzon ger bättre och mer långsiktiga effekter. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning bedrev under perioden september 2020 till augusti 2022 ett utvecklingsarbete i projektform för ett utökat tidigt stöd till barn och unga, det så kallade Vällingbyteamet. Projektmedarbetarna arbetade på med goda resultat men projektet var tidsbestämt och avslutades i augusti 2022. Research Institut of Sweden (RISE) som är ett statligt forskningsinstitut arbetar nu med att utvärdera projektet och socialförvaltningen följer utvärderingen med intresse.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion avseende lämna-program för individer i våldsamma relationer, från Kristin Jacobsson (C). Motionens författare vill stärka stadens arbete både mot hedersvåld- och beteenden, liksom mot våld i nära relationer. Vidare lyfter författarna att de vill att staden ska ha nolltolerans mot hedersbrott och att kunskapen om hedersvåld och förtryck måste öka i Stockholms stad. För ökad kunskap krävs utbildning till all personal som jobbar med barn och unga så att de kan upptäcka personer som lever i hedersrelaterat förtryck. I motionen föreslås att kommunfullmäktige bland annat ska ta beslut om att erbjuda föräldrastödsprogram i förebyggande syfte, inklusive föräldrastöd med fokus att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt utveckla föräldrastödsprogram som riktar sig till föräldrar vars barn är på väg in i kriminalitet.

Förvaltningen delar motionärens synpunkter om att det är angeläget att fortsatt utveckla arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Förvaltningen lyfter att det i Stockholms stad pågår mycket arbete både på lokal och stadsövergripande nivå. Till exempel ger Origo, Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, stöd och rådgivning till unga personer mellan 13-26 år utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt utbildar personal inom skola och socialtjänst och PLUS Föräldraskapsstöd vid socialnämnden utvecklar, utbildar och förvaltar föräldraprogram.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.

Europakommissionen har föreslagit en översyn av den europeiska läkemedelslagstiftningen för humanläkemedel. Det är den största reformen på över 20 år och syftar till att göra den rättsliga ramen för mediciner till människa i EU mer smidig, flexibel och anpassad till behoven hos medborgare och företag i hela EU.

EU-kommissionen föreslår att fem huvudmål ska uppnås.

1. Säkerställa att alla patienter i EU får snabb och rättvis tillgång till säkra och effektiva läkemedel till rimligt pris.
2. Förbättra försörjningstryggheten och säkerställa att patienter alltid har tillgång till läkemedel, oavsett var i EU de bor.
3. Erbjuda en attraktiv, innovations- och konkurrenskraftsvänlig miljö för forskning, utveckling och produktion av läkemedel i Europa.
4. Göra läkemedel mer miljömässigt hållbara.
5. Motverka antimikrobiell resistens genom en modell som omfattar människors och djurs hälsa och miljön.

Läkemedel som godkänns i EU i dag når inte patienterna tillräckligt snabbt och är inte lika tillgängliga i alla EU-länder. Det råder stora skillnader när det gäller hanteringen av icke tillgodosedda medicinska behov, sällsynta sjukdomar och utvecklingen av nya antimikrobiella medel för att motverka det växande problemet med antimikrobiell resistens. Höga priser för innovativa behandlingar är en utmaning när det gäller att säkerställa snabb och prisöverkomlig tillgång till läkemedel, och läkemedelsbrist är ett växande problem som kan få allvarliga konsekvenser för patienterna.

Förvaltningens förslag till beslut är att Socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

En remiss av delbetänkandet av Skolsäkerhetsutredningen – Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28) har inkommit till socialnämnden från kommunstyrelsen.

Ett antal fall av grövre våld har inträffat i grund- och gymnasieskolor under senare tid, i vissa fall med dödlig utgång. Med anledning av detta har en utredning tillsatts av regeringen med syftet att barn, elever, lärare, rektorer och annan personal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Utredningen föreslår att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska utgöra en central stödfunktion med uppdrag att bidra med kunskapsstöd i individärenden till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar oro för att en eller flera individer ska genomföra en skolattack.

Utredningen framhåller att samverkan är en viktig komponent i såväl det bredare brottsförebyggande arbetet som i arbetet med att förhindra och försvåra skolattacker. Vidare redogör utredningen även för erfarenheter och lärdomar efter inträffade skolattacker i Sverige och andra länder. Utifrån dessa erfarenheter och lärdomar föreslår utredningen att CVE tillsammans med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska få i uppdrag att ta fram ett metodstöd för skolväsendets förebyggande arbete mot skolattacker. CVE föreslås få en samordnande roll för uppdraget.

Socialförvaltningen ser positivt på att arbetet med att förebygga skolattacker inkorporeras som en del i ett övergripande och samordnat arbete, där flera aktörer i samhället samarbetar för en ökad trygghet i skolmiljön. Både skolans och socialtjänstens roller i detta arbete är viktigt utifrån dessa myndigheters långtgående kunskaper om och särskilda ansvar för barn och unga, men också utifrån kommunens lagstadgade ansvar för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i kommunen. Det föreslagna metodstödet bedöms kunna bidra till ökad likställighet i kommunernas arbete mot skolattacker med fokus på enhetlig styrning, struktur och samsyn i samarbetet.

Utredningen föreslår också en ny sekretessreglering för uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden samt ny personuppgiftsreglering, med koppling till CVE:s hantering av det föreslagna uppdraget att CVE ska kunna ge stöd i individärenden vid oro för en skolattack och därmed hantera personuppgifter. Förvaltningen förstår behovet av ett ändamålsenligt och effektivt stöd i arbetet för att förebygga och förhindra skolattacker och andra våldsdåd och CVE utgör en viktig instans och kunskapskälla i detta, men vill samtidigt tydliggöra att det åligger andra huvudmän såsom exempelvis skola, socialtjänst, polis, kriminalvård, frivård och psykiatri att vid behov agera och fatta nödvändiga beslut om åtgärder eller stödinsatser för enskilda vid oro eller händelse för att förhindra och förebygga skolattacker.

Utredningens bedömning är att förslagen inte innebär ökade kostnader eller minskade intäkter för kommunerna samt att de inte heller påverkar det kommunala självstyret. Förvaltningen anser emellertid att en bedömning av eventuella konsekvenser av utredningens förslag för kommunernas vidkommande, behöver göras på nytt längre fram inom ramen för arbetet med slutbetänkandet och framtagande av det föreslagna metodstödet, då det behöver bli tydligare och mer konkret vem som ska ansvara för vad och dess konsekvenser, innan bedömningen görs.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till socialnämnden för besvarande.

En del av förordningens förslag handlar om att ett annat EU-land ska kunna erkänna den god man och/eller förvaltare som är förordnad i exempelvis Sverige. Sverige ska också vid behov kunna förordna en god man eller förvaltare för en person som exempelvis bor i ett annat EU-land. Förvaltningen ser positivt på detta förslag som förväntas bidra till att enskildas möjlighet till skydd ökar. Förslaget involverar bland annat enskilda med funktionsnedsättning och är ett framsteg när det gäller respekten för den rätt till oberoende som fastställs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Förordningen och rådsbeslutet innehåller en paketlösning där det föreslås att länder ska ansluta sig till 2000 års Hagkommission, vilket skulle kunna komma att innebära att förordningen och rådsbeslutet även skulle gälla vissa länder utanför EU. I teorin skulle förordningens och rådsbeslutets förslag kunna innebära att exempelvis en kommun i Sverige kan bevilja en stödinsats i ett annat land men också då stå för kostanden när det gäller verkställigheten. Förordningens och rådsbeslutets förslag skulle innebära att det blir upp till varje kommun i Sverige att besluta om de ska ansvara för verkställigheten av ett beslut om insats som fattats i ett annat land.

Det är svårt att förutse vilka konsekvenser som förordningens och rådsbeslutets förslag skulle kunna komma att innebära för kommuner i Sverige. Det kommer troligtvis kräva särskild kunskap och resurser i form av bland annat medarbetare inom vård- och omsorg.

Ställningstagande till att Sverige ska ansluta sig till 2000 års Hagkommission är en fråga som förvaltningen hänvisar till Sveriges Riksdag.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Prognosen baseras på utfallet per 31 juli samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos prestationsförändringar, som är ett överskott mot budget med 11,3 mnkr. Överskott prognostiseras främst för område Nyanlända på grund av lägre kostnader än budget till följd av minskat kvotmottagande.

De flesta enheter har en ekonomi i balans med budget.

Socialnämnden samarbetar med ett antal idéburna organisationer för att ge stöd till EU- och tredjelandsmedborgare som vistas tillfälligt i staden och som befinner sig i en utsatt situation. Stödet ges i form av härbärge nattetid och dagverksamheter. Uppföljning av partnerskapet sker i en gemensam verksamhetsrapport som upprättas två gånger per år. Detta ärende avser verksamhet som bedrivits under perioden 1 november 2022 till och med 30 april 2023.

Nattverksamhet har bedrivits vid tre härbärgen som sammanlagt har genomfört 15 665 övernattningar, varav cirka 39 procent avser kvinnor. Dagverksamhet har bedrivits vid fem olika verksamheter som sammanlagt tagit emot 42 899 besök, varav cirka 33 procent är kvinnor. De vanligaste nationaliteterna bland besökarna i så väl dag- som nattverksamheterna är personer från Rumänien och Polen.

Jämfört med motsvarande period förra året har antalet övernattningar i nattverksamheten ökat med cirka 10 procent. Antalet besök i dagverksamheterna har ökat med cirka 48 procent jämfört med motsvarande period förra året.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner uppföljningen av IOP-samarbetet med idéburna organisationer som ger stöd till EU- och tredjelandsmedborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som befinner sig i en utsatt situation.

Förvaltningen föreslår ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) för att utveckla stadens Bostad först-verksamhet. Syftet med partnerskapet är att tillhandahålla en öppen verksamhet som ska erbjuda ett flexibelt och tillräckligt omfattande stöd utifrån Bostad Först-principerna om aktivt engagemang och deltagarstyrt stöd, i syfte att främja återhämtning och öka förutsättningarna för social integration. Verksamheten ska utgöra ett komplement till det stöd deltagare i Bostad Först får från case managers (CM) och syftar till att motverka ensamhet, isolering och sysslolöshet. Verksamheten kommer även vara öppen för personer som bor i socialförvaltningens försöks- och träningslägenheter samt vara tillgänglig för personer som har tagit över sin försökslägenhet med målsättning att öka stabilitet i kvarboende. Partnerskapet gäller från den 1 juli 2023 till och med den 30 juni 2024. Därefter förlängs partnerskapet med minst ett halvår i taget, dock som längs till den 30 juni 2026, om inte överenskommelsen sägs upp av endera parten senast den 31 december respektive år. Detta förutsatt att medel för partnerskapet finns och att förutsättningarna för ett partnerskap i övrigt kvarstår.

I partnerskapet ingår Street Minds från idéburen sektor och från staden ingår socialförvaltningen som part, genom kompetenscenter vuxna och boendeenheten.

Socialnämnden föreslås ersätta Street Minds med totalt 1 000 000 kr.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner partnerskapet.

Granskningen avser handläggningen av ärenden enligt Lagen om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) vid stadsdelsförvaltningarna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör och Hägersten-Älvsjö. Sammanlagt granskades 96 ärenden, hälften förhandsbedömningar och hälften LVM-utredningar. Granskningen visar bland annat att inga avgörande skillnader framkom i hur tvångslagstiftningen tillämpades, vilket utifrån ett likställighetsperspektiv är positivt. Relevant formell dokumentation och beslut fanns i merparten av ärendena vid samtliga stadsdelsförvaltningar. Gällande det mer kvalitativa innehållet framkom en tydligare diskrepans i förhållande till lagstiftningen, bland annat att hållningen till att inleda LVM-utredning var för restriktiv vid de granskade enheterna. Barnrättsperspektivet var ett tydligt utvecklingsområde för samtliga stadsdelsförvaltningar då en stor andel av ärendena saknade information om barn fanns eller inte, samt huruvida oro för barnen hade förts över till barn- och ungdomsenheten.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag för subventioner av familjehemsplaceringar. Medlen ska användas till utvecklingsarbete för att barn och ungdomar som är i behov av en familjehemsplacering ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. Stockholms stad har tidigare under 2023 rekvirerat 1 853 584 kronor. Dessa medel fördelades enligt beslut i socialnämnden 2023-03-21 till Familjehem Stockholms stad inom enheten Resursteamen barn och ungdom vid Socialförvaltningen, för att användas i syfte att stärka och utveckla arbetet med information, kommunikation och rekrytering av familjehem för stadsdelsnämndernas räkning.

Regeringen har därefter tillfört ytterligare medel, vilket medfört att Socialstyrelsen har utlyst 100 000 000 kr i påfyllnadsmedel för 2023. Av dessa kan Stockholms stad rekvirera 933 800 kr. Dessa medel föreslås fördelas till stadsdelsnämnderna utifrån fördelningsnyckel.

Regeringen har gett Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) i uppdrag att betala ut och följa upp en satsning på statsbidrag till kommuner och regioner för förstärkta föräldraskapsstödjande insatser under 2023. Syftet med satsningen är att bidra till ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet, samt bidra till att förebygga kriminalitet för barn och unga.

Statsbidraget har två olika inriktningar:  

1. Statsbidrag till kommuner för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet, varav 8 453 075 kr fördelas till Stockholms stad
2. Statsbidrag till kommuner för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga, varav 15 221 733 kr fördelas till Stockholms stad

Medlen ska användas för insatser som genomförs under 2023. Socialförvaltningen föreslår att statsbidraget för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet fördelas till alla stadsdelsnämnder utifrån resursfördelningsnyckeln för barn och unga inom individ- och familjeomsorg. Statsbidraget till kommuner för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga föreslås fördelas till de sju stadsdelsnämnder som har störst socioekonomiska utmaningar, definierat utifrån de variabler som ingår i resursfördelningsnyckeln för barn och unga.

Socialnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) om ESS-gymnasium. Av skrivelsen framgår att skrivelsens författare har fått information om att ESS-gymnasiet inte alltid får tillräcklig information om de unga som varit placerade på institution och ska fortsätta sin skolgång på ESS. Med anledning av detta har de ställt frågor om vad socialförvaltningen gör för att säkerställa att skolorna får nödvändig bakgrundsinformation om den ovan beskrivna elevgruppen samt hur socialförvaltningen arbetar för att säkerställa att dessa elever ges möjlighet att klara kunskapsmålen?

Socialtjänsten ska verka för att placerade barn och unga får den utbildning de har rätt till enligt skollagen. Socialnämnden och utbildningsnämnden har ett nära och omfattande samarbete med att stötta stadsdelsnämnderna i deras arbete med placerade barns och ungas skolgång. Detta sker bland annat inom ramen för SAMS (samverkan socialtjänst och skola)-stödet och det sociala investeringsprojektet Skolsamordnare för placerade barn och unga. Vad gäller att dela bakgrundsinformation så sker arbetet i samverkan och med samtycke från barn och unga och deras vårdnadshavare samt utifrån gällande lagstiftning om sekretess och tystnadsplikt förvaltningarna emellan.

SAMS-stödet ska underlätta samverkan mellan socialtjänst och skola och säkerställa att placerade barn får en obruten skolgång. Sedan juni 2021 arbetar alla stadsdelsnämnder i enlighet med stödmodellen för att säkerställa obruten skolgång för samtliga barn och unga som placeras där placeringen medför skolbyte.

Socialnämnden leder projektet Skolsamordnare för placerade barn och unga som är ett treårigt projekt i samverkan med utbildningsnämnden och fem av stadens stadsdelsnämnder. Projektet arbetar med målet att barn och unga som är placerade ska klara skolan. De arbetar inför, under och efter en placering. Inför, under och efter ett avslut av en placering ska skolsamordnaren arbeta för att skolgången är planerad och kommer igång på hemmaplan och att barnet eller den unge och hens vårdnadshavare får det stöd som behövs för att upprätthålla en fungerande skolgång och skolresultat. Skolsamordnaren finns kvar i övergången och ska vid behov initiera insatser inom öppenvården i avsikt att stabilisera skolgången. De lärdomar som dras under projekttiden och efter projektets avslut behöver tas till vara för att det positiva med projektet ska leva vidare.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen om ESS-gymnasium.

Socialnämnden föreslås tillsammans med stadens stadsdelsnämnder att gemensamt upphandla insatser för barn, unga och familjer då gällande avtal löper ut den 31 december 2023.

Upphandlingen innefattar kvalificerat stöd som riktar sig till familjehem, kvalificerad behandling till barn/unga och familjer i öppna former och insatser i öppna former riktade till familjer i familjens hem.

Målet är att utifrån stadens behov av att upphandla insatser av god kvalitet och till ekonomiskt fördelaktiga villkor som komplement till stadens egna verksamheter.

Behovet av insatser för barn och unga inom öppenvård varierar mellan de olika nämnderna och över tid. Under år 2022 köpte staden insatser för cirka 50 miljoner kronor. Den maximalt tillåtna volymen för ramavtalet under ramavtalsperioden uppgår till 350 miljoner kronor

Upphandlingen avser ett ramavtal där maximalt 20 leverantörer per delområde kommer att antas för uppdraget.

Ramavtalen ska preliminärt börja gälla från 1 jan 2024 till och med 31 dec 2028. Maximal avtalstid är fem år.

Avtalet förlängs per automatik om det inte i förtid sagts upp av socialförvaltningen eller leverantör.

Upphandlingen görs på uppdrag av socialnämnden enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Anbud utvärderas enligt principen ekonomiskt mest fördelaktig, utifrån bästa förhållande mellan pris och kvalité.

För upphandlingen föreslås bifogat upphandlingsdokument.