Möte 2023-04-25

I skrivelsen om placerade barn lyfts frågor om hur placerade barns skolresultat konkret ska följas upp och rapporteras, hur placerade barn ska klara sin skolgång under och efter placeringen, hur barn som vistas i skyddat boende ska få en så fullständig skolgång som möjligt samt hur placerade barns behov av hälso-, sjuk- och tandvård ska tillgodoses och följas upp.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Centerpartiet (C) om att kommunfullmäktige ska besluta att det som standard i nämnders tjänsteutlåtande ska finnas hyperlänkar till bilagor, yttrande från andra organ i staden och, när så är möjligt, också till viktiga dokument utanför staden.

Att hyperlänkar blir standard i beslutsunderlag i fullmäktige, när referenser förekommer till förvaltningens utlåtande och nämnders beslut.

Att när så är möjligt inkludera hyperlänkar till fullständiga remissvar som kommit in i ett ärende.

Förvaltningens bedömning är att följande delar är viktiga att ta hänsyn till innan förslag till beslut kan tas fram:

Att kärnverksamheten och verksamhetens behov är styrande i utveckling genom digitalisering, samtidigt som stockholmarnas och företagens behov beaktas. Förslaget ska uppfylla syftet att förenkla för stockholmarna, och för medarbetarna.

Klickbara länkar i beslutsunderlag kan säkert bidra och underlätta för ökad insyn för stadens medborgare. Här måste staden dock säkerställa att en länk fungerar över tid, detta mot bakgrund av att stadens webbplatser regelbundet förändras eller görs om.

Samsjuklighetsutredningen har i slutbetänkandet Från delar till helhet- Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:9) lämnat förslag på att lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, ska upphöra och att personer med skadligt bruk och beroende ska kunna tvångsvårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

I delbetänkandet Från delar till helhet- En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerande insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93) lämnade utredningen förslag som innebär att regionerna ska ha ansvar för all behandling av skadligt bruk och beroende, inklusive psykosocial behandling. I linje med detta anser utredningen i slutbetänkandet att regionen ska ha ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna under hela vårdprocessen och föreslår därför att regionen även ska ansvara för vård utan samtycke vid skadligt bruk och beroende.

Utredningens förslag innebär att socialtjänsten även fortsättningsvis kommer att ha ansvaret för att erbjuda sociala insatser för målgruppen. I utredningen förstärks socialtjänstens ansvar för att aktivt arbeta för att den som tvångsvårdas efter tvångsvårdens upphörande får bostad, sysselsättning, arbete eller utbildning samt personligt stöd för att kunna leva ett självständigt liv. I utredningen lämnas även förslag på en anmälningsplikt för socialtjänsten.

I utredningen lämnas förslag på ny lagstiftning men även redaktionella ändringar i nuvarande lagstiftning.

I utredningen föreslås att förslagen på lagändringar i delbetänkandet och slutbetänkande ska träda i kraft den 1 januari 2026. Vidare menar utredningen att det ska vara två år mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande.

Sammanfattningsvis ställer sig socialförvaltningen positiv till utredningens förslag om en ny reglering av tvångsvård för skadligt bruk och beroende. Om regionen ska ha ansvar för frivillig vård för skadligt bruk och beroende ser förvaltningen att regionen även behöver ha ansvaret för tvångsvården. Samtidigt är det socialförvaltningens bedömning att ett verkställande av utredningens förslag innebär stora förändringar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Kommunstyrelsen har remitterarat remiss Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) till socialnämnden.

Regeringen beslutade den 23 september 2021 att uppdra åt en särskild utredare att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap.

Utredningen föreslår att staten genom Försäkringskassan ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans. Försäkringskassan ska även ta över ansvaret för att besluta om tillfälligt utökat behov av personlig assistans. Kommunerna ska inte längre vara skyldiga att medfinansiera de första 20 timmarna per vecka av assistansersättningen. Utredningen föreslår att nuvarande kvalifikation för rätt till personlig assistans utan en preciserad undre gräns behålls vid en övergång till ett statligt huvudmannaskap. Utredningen föreslår dock att kommunerna ska fortsätta att utföra personlig assistans om den enskilde begär det. Vidare föreslås att assistansanordnare ska ansvara för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter samt att timschablonen höjs för att kompensera arbetsgivarna för sjuklönekostnaderna. Utredningen föreslår att det statliga huvudmannaskapet ska träda i kraft den 1 januari 2026 och att kommunala beslut om personlig assistans från detta datum ska föras över löpande till Försäkringskassan. Utredningen föreslår att Försäkringskassan ska ersätta kostnaderna för personlig assistans i ett överfört beslut från den tidpunkt då Försäkringskassans beslut börjar gälla. Med anledning av ändrat huvudmannaskap föreslås att utjämningssystemet för kommunernas LSS-verksamhet ska justeras.

Förvaltningen ser i huvudsak positivt på de förslag som föreslås i utredningen och är enig med utredningen om att staten genom Försäkringskassan bör ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av personlig assistans. Fördelarna med ett statligt huvudmannaskap överväger nackdelarna. Förvaltningen delar utredningens syn på att all handläggning av personlig assistans bör ske hos Försäkringskassan men ser samtidigt att det finns risk för att enskildas behov kan komma att tillgodoses med andra insatser under längre perioder när kommunens möjlighet att bevilja personlig assistans försvinner. Om Försäkringskassans handläggningstider blir långa kan det innebära oförutsedda kostnader för kommunen samt att enskilda individer behöver vänta länge på att få tillgång till insatsen. Det är därför viktigt att Försäkringskassan ges förutsättningar att handlägga assistansärenden så skyndsamt som möjligt. Det kan finnas skäl att överväga bestämmelser om retroaktiv ersättning för de kostnader som en kommun haft under Försäkringskassans handläggningstid när det rör sig om en period då staten egentligen ska ha haft ansvaret. Förvaltningen ser även att det kommer krävas förtydliganden gällande de övergångsbestämmelser som föreslås, bland annat gällande beslut som inte ska föras över till Försäkringskassan. Förvaltningen ser även att det är av stor vikt att det tydliggörs vilka krav som ställs på kommunerna när det gäller uppföljning av insatsen personlig assistans. Det gäller särskilt personer som endast har assistansersättning beviljad. Vid genomförande av en huvudmannaskapsförändring kommer det att finnas ett stort behov av nära samverkan mellan kommunen och Försäkringskassan, både inför och efter den föreslagna förändringen.

Stadsrevisionen har sammanställt rapporten ”Stadens arbete för att motverka välfärdsbrott” som redogör för hur staden arbetar mot välfärdsbrott inom områdena hemtjänst och daglig verksamhet. Härmed lämnar socialförvaltningen ett yttrande över den del av rapporten som avser arbetet att motverka välfärdsbrott inom daglig verksamhet då socialförvaltningen ansvarar för upphandlingen av denna insats enligt Lagen om valfrihetssystem (hädanefter LOV). Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner yttrandet som ett svar på stadsrevisionens rapport.

Socialnämnden och övriga nämnder och bolag i Stockholms stad gör årligen en analys av de kommande årens utveckling och dess konsekvenser för staden. Ärendet beslutas i nämnd i april.

Stadsledningskontoret använder nämndernas underlag som ett av flera underlag i planeringsarbetet inför budgetarbetet under hösten.

Prognosen baseras på utfallet per 31 mars samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos prestationsförändringar, som är ett överskott mot budget med 4,0 mnkr. Överskott prognostiseras främst för område Nyanlända på grund av lägre kostnader än budget till följd av minskat kvotmottagande.

De flesta enheter har en ekonomi i balans med budget.

Socialförvaltningens arbete med forskning och utveckling ska bidra till utveckling av socialtjänsten och till bättre resultat för brukarna. Medel för forskning och utveckling inom socialtjänstens verksamhetsområde avsätts i förvaltningens budget utifrån erforderliga beslut. Förvaltningens medel för forskning och utveckling kan användas till satsningar på både stadsövergripande och lokal nivå. Lokala utvecklingsmedel har beviljats till åtta projekt som genomförts inom stadsdelsförvaltningar under 2022. Beskrivning av projekten redovisas i ärendet och projektens resultat i bilagor. I ärendet föreslås även inriktning för lokala utvecklingsmedel och studieresor 2024.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner 2022 års redovisning av lokala utvecklingsmedel samt inriktningen för 2024 års medel.

Socialnämnden kan med stöd i kommunallagen 6 kap 5 § uppdra åt en anställd inom kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden.

I 6 kap 6 § anges om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt förvaltningschefen inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta år förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att fatta beslut s.k. vidaredelegation. Socialnämnden har 2019-06-16 fastslagit den nu gällande delegationsordningen. Den senaste revideringen presenterades för nämnden 2022-10-25.

Det uppstår kontinuerligt behov av ändringar och kompletteringar i nämnders delegationsförteckningar. Ändringar och kompletteringar beror i allmänhet på ändringar i reglemente, lagstiftning, organisatoriska förändringar eller annat inom förvaltningen som påverkar beslutsfattande. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner delegationsordningen.

Socialnämnden svarar för stadens jourverksamhet inom individ- och familjeomsorg. Den nämnd som svarar för denna verksamhet fattar ett särskilt beslut om vilka tjänstemän som ska ha rätt att begära polishandräckning enligt LVM och LVU. Detta beslut överlämnas sedan till stadsdelsnämnderna som fattar motsvarande beslut.

Funktionsrätt Stockholms stad har översänt förslag till fyllnadsnominering till den vakanta platsen i nämndernas gemensamma råd för funktionshindersfrågor för perioden 2023-2026. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner fyllnadsnominering enligt förslag från Funktionsrätt Stockholms stad.

SD har lämnat in en skrivelse Evidensbaserad social omsorg till socialnämnden den 24 januari 2023. Skrivelsen innehåller ett antal frågor, bland annat om vilka metoder som erbjuds inom sociala insatser, varför metoderna används samt hur förfarandet kring urval av metoder inom en insats går till. Förvaltningen redogör i svaret för hur socialtjänsten i Stockholms stad använder sig av kunskapsbaserade metoder.

Socialnämnden föreslås att, tillsammans med stadens stadsdelsnämnder, gemensamt upphandla insatser för barn och unga- konsulentstödda jourhemsinsatser.

Syftet med upphandlingen är att tillgodose stadens externa behov av insatser för barn och unga vad gäller jourhemsplaceringar.

Uppdraget innefattar förmedling och utbildning av jourhemsfamiljer samt konsulentsstöd och handledning till familjerna. Vidare är syftet att insatserna ska hålla en hög kvalitet för de barn och unga som är i behov av dem.

De tjänster som upphandlas ska täcka beställarens externa behov av jourhemsinsatser som inte kan tillgodoses i Stockholms stads egen regi.

Målen med insatserna är att erbjuda insatser till barnet eller den unge som är ändamålsenliga, trygga och kvalitetssäkrade. En placering ska alltid ske med barnets/den unges bästa i fokus och för att uppnå det krävs bland annat ett gott samarbete mellan beställare och leverantör.

Under år 2022 köpte de avropsberättigade preliminärt jourhemsinsatser till barn och unga för cirka 97 miljoner kronor.

Upphandlingen avser ett ramavtal där maximalt 20 leverantörer kommer att antas för uppdraget.

De enskilda placeringarna (avrop från ramavtalet) kommer att ske enligt särskild fördelningsnyckel där barnet/den unges behov är primärt.

Nuvarande ramavtal har beslutats att inte förlängas, därav att en ny upphandling behöver göras. Nuvarande avtal går ut 31 augusti 2023.

Det nya avtalet ska preliminärt börja gälla från och med den 1 september 2023 och löper med en tid om två år med möjlighet att förlänga avtalet med ett plus ett, plus ett, plus ett år. Maximal avtalstid är sex år.

Avtalet förlängs per automatik om det inte i förtid sagts upp av socialförvaltningen eller leverantören.

Upphandlingen görs på uppdrag av socialnämnden enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Anbud utvärderas enligt principen ekonomiskt mest fördelaktig utifrån grunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet. För upphandlingen föreslås bifogat upphandlingsdokument.

Socialförvaltningens verksamheter hyr lokaler runt om i Stockholms län. Hyresvärdarna genomför vissa hantverkstjänster inom ramen för hyresavtalen och socialförvaltningen betalar detta i vissa fall genom hyreshöjning. Som ett komplement till att hyresvärden utför vissa hantverkstjänster upphandlas även externa hantverkstjänster.

Nuvarande ramavtal löper ut den 31 juli 2023 varför en ny upphandling behöver genomföras. Upphandlingen genomförs av socialförvaltningen på uppdrag av socialnämnden enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).

Upphandlingen avser totalentreprenader. Avtal sluts med högst tre leverantörer som godkänts efter prövning av upphandlings- dokumentets krav på leverantören respektive tjänsten samt godkänts i utvärderingen.

Socialförvaltningen föreslår att bifogat upphandlingsdokument godkänns.