Möte 2023-12-12

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Centern om Stockholms stad borde erbjuda sig att ta över huvudmannaskapet för Kompotten. Kompotten är en kommunsamverkan för att kunna hjälpa kvinnor som lever i våldsdrabbade relationer att lämna och hitta boende i annan kommun än den egna. Vidare föreslås att Stockholms stad ska verka för att fler kommuner ingår i Kompotten samt att Stockholms stad verkar för införandet av en nationell samordningsfunktion mellan kommuner för att erbjuda boende till våldsutsatta i hela landet.

Då Västerås stad erhåller medel från Socialstyrelsen för samordningen av Kompotten för närvarande, anser inte förvaltningen att Stockholms stad ska undersöka möjligheterna att ta över huvudmannaskapet för Kompotten.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka kommunernas arbete med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende 2022 – 2025. I uppdraget ingår bland annat att se över hur samordningen av kommunnätverket Kompotten kan organiseras och finansieras långsiktigt. Med anledning av detta anser inte förvaltningen att det är aktuellt för Stockholms stad att ta över huvudmannaskapet för Kompotten.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat remissen ”Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning” Dnr KS 2023/791.

Under våren 2023 har utvärdering av nuvarande program skett genom dialoger och enkäter till stadens nämnder och bolag och till funktionshindersorganisationerna. Utvärderingen visade att många är nöjda med programmet i sin helhet och önskar behålla nuvarande struktur och innehåll. Områden som på ett tydligare sätt lyfts fram i det reviderade programmet är barnrättsperspektivet, agenda 2030, gruppen äldre, gruppen som enbart har insatser enligt socialtjänstlagen, personer med psykiska funktionsnedsättningar, den särskilda utsattheten för våld och diskriminering samt vikten ett hälsoperspektiv.

Programmet omfattar olika fokusområden som stadens nämnder och bolagsstyrelser ska arbeta med genom att tillämpa ett funktionshindersperspektiv. Fokusområdena har fått en ny turordning och området bostad har fått ett eget fokusområde. Befintligt stödmaterial Stöd i verksamhetsplaneringen byter namn till Tillämpningsanvisningar och får en tydligare koppling till stadens verksamhetsplanering.

Socialförvaltningen ställer sig positiv till förslaget om reviderat program för tillgänglighet och delaktighet. Förvaltningen bedömer att programmet kommer att bidra till ökad kunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom stadens alla verksamheter.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Regeringen har beslutat om betänkandet ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel”.

Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till socialnämnden för besvarande. Utredningen föreslår en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen när det gäller informationsdelning med brottsbekämpande myndigheter. Vidare lämnar utredningen förslag som syftar till att förenkla vissa befintliga sekretessbrytande bestämmelser. Den föreslagna huvudregeln innehåller bland annat en skyldighet för myndigheter, inklusive kommuner och regioner, att på begäran lämna kontaktuppgifter om enskilda till brottsbekämpande myndigheter. Med kontaktuppgifter avses särskilt angivna uppgifter som de brottsbekämpande myndigheterna kan ha behov av för att kontakta, identifiera och lokalisera enskilda. Vidare innehåller förslagen utvidgade och förenklade möjligheter att lämna uppgifter från socialtjänsten och hälso- och sjukvården till brottsbekämpande myndigheter. Enligt utredningen förväntas förslagen innebära en proportionerlig inskränkning i det kommunala självstyret. Utredningen framhåller dock att konsekvenserna av lagförslagen är svåra att förutse och kommer ta tid.

Sammanfattningsvis menar förvaltningen att det pågår en rad initiativ och utredningar på områdena brottsförebyggande och informationsutbyte i syfte att förebygga och bekämpa brott. Förvaltningen anser att det är svårt att överblicka konsekvenserna för den kommunala verksamheten och den personliga integriteten i de olika förslagen och vad de sammantaget kan komma att innebära. Det är tydligt att socialtjänsten i olika sammanhang förväntas lämna information till brottsbekämpande myndigheter. Förvaltningen ser värdet i att samhället gemensamt arbetar brottsförebyggande- och trygghetsskapande, men understryker att uppgiftsskyldigheten för socialtjänstens del kan få avskräckande effekt såtillvida att personer av rädsla avstår från att söka vård och stöd.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på kommunstyrelsens remiss av betänkandet ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel” (SOU 2023:69).

Socialnämnden har fått en remiss, SOU 2023:56, för besvarande.

SOU 2023:56 är en utredning om smittskyddsfrågor inom socialtjänsten och socialförsäkringen. Utredningen har analyserat hur smittskyddet kan stärkas inom dessa områden och har lämnat förslag på åtgärder som kan vidtas. Slutbetänkandet innehåller också en analys av författningsberedskapen inför framtida pandemier.

Förvaltningen motsäger sig de förslag som handlar om ny smittskyddslag. Förvaltningens bedömning är att hantering av pandemier och extraordinära smittskyddsåtgärder bör hanteras antingen i en egen lagstiftning, alternativt på ett sätt där övrig berörd lagstiftning harmonierar med sådana undantag som kan behöva göras i samband med pandemier eller smitto-utbrott med snabba och drastiska konsekvenser för liv och hälsa.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat betänkandet av utredningen Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen (SOU 2023:40) för besvarande.

Utredningen består av olika tre deluppdrag att ta ställning till.

Det första handlar om att ta ställning till om Sverige bör ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism. Det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen möjliggör prövning hos FN:s Barnrättskommitté av påstådda rättighetskränkningar mot enskilda barn, grupper av barn eller deras representanter. Det ger barn möjlighet att få sina klagomål prövade om nationella rättsmedel har uttömts. Protokollet utgör den yttersta garanten för individuella prövningar av påstådda rättighetskränkningar. Med tanke på att barnkonventionen är svensk lag sedan 2020 men ratificerades för över 30 år sedan, anser utredningen att ratificering av det tredje tilläggsprotokollet är en logisk och rimlig utveckling för att fortsatt genomföra barnkonventionen och främja dess genomslag i Sverige. Förvaltningen delar utredningens uppfattning om att fördelarna med att Sverige ratificerar tredje tilläggsprotokollet överväger de problem som kan uppstå för barnet vid exempelvis långa handläggningstider hos Barnrättskommittén. En ratificering skulle kunna bidra till att kunskapen och kompetensen på sikt stärks hos svenska myndigheter och domstolar beträffande tolkningen och den praktiska tillämpningen av barnkonventionen.

Det andra deluppdraget är att föreslå åtgärder som säkerställer barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen i svensk lagstiftning. Utredningen har kartlagt barns reella möjligheter att, själva eller genom företrädare, få en upplevd rättighetskränkning enligt barnkonventionen prövad i svensk domstol eller av förvaltningsmyndighet. Utredningen har framför allt fokuserat på situationer av processuell karaktär som exempelvis avsaknad av talerätt och partsställning och beslut som inte kan överklagas. En rad förslag på justeringar har därefter lämnats, bland annat förslag som förbättrar möjligheterna för barn att få rättsliga företrädare när vårdnadshavaren inte tillvaratar barnets intressen. Utredningen lämnar vidare flera förslag med syfte att förbättra barns tillgång till information och tillgängliga, barnanpassade förfaranden. Förvaltningen delar utredningens uppfattning om det finns delar i svensk lagstiftning som behöver ändras för att säkerställa barns klagorätt. Förvaltningen delar inte utredningens bedömning att de föreslagna åtgärderna i svensk lagstiftning inte skulle medföra några ökade kostnader för kommunerna.

Det sista deluppdraget är att se över möjligheterna att staten bidrar till att etablera barnombud inom civilsamhällesorganisationer. Utredningen föreslår att staten stödjer en nationell etablering av barnrättsbyråer med oberoende barnombud inom civilsamhällesorganisationer. Dessa byråer skulle utgöra en stödfunktion för barn i utsatta situationer men utan befogenheter att fatta beslut eller företräda barnet rättsligt. Istället skulle barnombudets huvuduppgift vara att lyssna på barnet, stödja barnet att uttrycka sina åsikter inför myndighetsbeslut, och ge information om regler och rättigheter. Förvaltningen delar utredningens bild att förstärkningsåtgärder behövs för att garantera att barn som befinner sig i utsatta situationer får sina rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Trots att civilsamhällets aktörer är betydelsefulla lyfter förvaltningen aspekten om det vore mer effektivt att förstärka socialtjänsten istället för att skapa parallella verksamheter för att hantera de identifierade problemen. Förvaltningen betonar behovet av att noggrant utvärdera och överväga olika alternativ för att hantera de brister som utredningen lyfter fram.

Prognosen baseras på utfallet per 30 november samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett överskott mot budget med 23,8 mnkr. Överskott prognostiseras främst för område Nyanlända på grund av lägre kostnader än budget till följd av minskat flykting-mottagande. Underskott prognostiseras främst för LSS-kollo och familjerådgivningen LOV, vilket täcks inom nämndens budgetram.

De flesta enheter har en ekonomi i balans med budget.

Verksamhetsplanen beskriver socialnämndens arbete och prioriteringar utifrån kommunfullmäktiges budget för 2023 och de tre inriktningsmålen:

1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden.

2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning

3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla

    

Utöver budgeten och kommunfullmäktiges mål styrs arbetet av Vision 2040 och Agenda 2030 och stadens övriga styrdokument som bland annat framgår i bilaga 12 till kommunfullmäktiges budget,. Viktiga teman/fokusområden för årets arbete är bland annat:

• Långsiktig hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd

• En levande och hållbar stad

• En trygg och säker stad som håller samman

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner verksamhetsplan för 2023.

I Stockholms stads budget för 2023 fick socialnämnden i uppdrag att genomföra en genomlysning av samtliga sociala lägenheter som finns i staden i syfte att säkerställa att de används på ett effektivt sätt. Socialnämnden fick även uppdraget att tillsammans med kommunstyrelsen och SHIS Bostäder utreda frågan om boenden för komplexa målgrupper.

Stockholms stad har sociala bostäder för samtliga målgrupper inom socialtjänstens verksamhetsområden och för majoriteten av insatserna är tillgången god. Utifrån den statistik som redovisas i rapporten framgår att tio procent av de som har insatsen försökslägenhet årligen tar över kontraktet och vid tillfället inte längre har behov bistånd till boende från stadens socialtjänst. 26 procent av de som flyttat från SHIS under 2022 har flyttat till ett hållbart boende på den reguljära bostadsmarknaden.

Personer som tillhör gruppen komplexa målgrupper behöver ofta mer stöd än vad boendeformen Boende med stöd inom SHIS kan erbjuda. I enighet med SHIS stadgar finns ingen möjlighet för SHIS att starta eller driva stödboende eller bostad med särskild service inom lag om valfrihetssystem (LOV).

Boendeinsatser som ingår i begreppet sociala bostäder upplevs av stadsdelsförvaltningarna emellanåt tillhandahålla för lite stöd eller att stödet som ges inte är anpassat för målgruppen. Dock torde det vara möjligt att antingen forma insatserna utifrån målgruppens behov eller komplettera med mer stöd i det fall individens behov är större än det som insatsen kan tillgodose om boendeinsatsen i övrigt bedöms vara rätt för personen.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten Genomlysning av Stockholms stads användning av sociala lägenheter inklusive utredning om boenden för komplexa målgrupper.

I budget 2023 fick socialnämnden i uppdrag att i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda om beslut kan fattas för längre tidsperioder i syfte att öka framförhållningen för brukare och utförare.

Uppdraget har utretts inom ramen för arbetet med revidering av Stockholms stads riktlinjer för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.

Det finns ingenting som hindrar att stadsdelsnämnderna och socialnämnden fattar längre beslut, varken juridiskt eller tekniskt. Den sammanfattande bedömningen är att det i många fall kan vara motiverat att förse ett bifallsbeslut med ändringsförbehåll och/eller tidsbegränsning. Tidsbegränsningen av beslut ska dock inte vara schablonmässig och beslut om ändringsförbehåll och/eller tidsbegränsning bör motiveras. Detta tydliggörs i förvaltningens förslag till reviderade riktlinjer.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner denna rapport som svar på budgetuppdraget.

Stockholm stad har sedan 2015 arbetat i enlighet med ”Handlingsplan för förbättrad arbetssituation för socialsekreterare och biståndshandläggare”. Utvecklingsarbetet har medfört flera positiva förändringar. En ny reviderad handlingsplan har tagits fram. Arbetet har skett i samråd med en styrgrupp med representanter från två stadsdelsförvaltningar, socialförvaltningen, äldreförvaltningen och stadsledningskontoret. Fackliga organisationer har också deltagit i arbetet.

Handlingsplanen omfattar en rad stadsövergripande och lokala aktiviteter som ska bidra till att uppnå en förbättrad arbetssituation för avsedda medarbetargrupper. Handlingsplanen innehåller fyra fokusområden med beskrivningar av det önskade läget under respektive område samt efterföljande punkter av särskild betydelse som behöver prioriteras. De fyra fokusområdena är:

• En god arbetssituation som präglas av trygghet, delaktighet och inflytande
• Kompetens- och utvecklingsmöjligheter
• Ett gott ledarskap
• Digital utveckling och innovation

Socialnämnden och äldrenämnden föreslås, var för sig, godkänna förvaltningarnas förslag till reviderad handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten.

Socialförvaltningen har genomfört en översyn av Stockholms stads riktlinjer för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.

Revideringen har genomförts mot bakgrund av förändrad lagstiftning och utveckling av praxis samt nya rutiner för handläggning av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) till personer med funktionsnedsättning. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa en rättssäker och lika behandling när det gäller att utreda och bedöma behovet av insatser och bistånd för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Föreslagna förändringar motiveras, utöver behovet att anpassa riktlinjerna till aktuell lagstiftning och praxis, av ett behov av att förtydliga och komplettera riktlinjerna. I föreliggande förslag har riktlinjerna även omstrukturerats och fått en annan kapitelindelning än nuvarande version.

I de reviderade riktlinjerna har dispositionen ändrats, texterna uppdaterats och nya avsnitt lagts till. För att motverka att riktlinjerna behöver uppdateras oftare än nödvändigt har riktlinjerna kortats ner vad gäller sådan text som avser information och tillämpning som inte kräver beslut av kommunfullmäktige. Förvaltningen föreslår till följd av detta att kommunfullmäktige delegerar till socialnämnden att utarbeta tillämpningsanvisningar för handläggning enligt dessa riktlinjer som kan uppdateras vid behov. Kortfattade beskrivningar av det författningsmässiga området eller sammanhanget som riktlinjen ska fungera i behöver dock även fortsättningsvis finnas med i anslutning till den formulerade riktlinjen.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslaget till reviderade riktlinjer för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Förvaltningen föreslår att socialnämnden hemställer till kommunfullmäktige att godkänna styrdokumentet riktlinjer för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning enligt socialnämndens förslag och att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.

Förfrågningsunderlagen justeras vanligen en gång per år. Vid detta tillfälle föreslås ändringar i samtliga förfrågningsunderlag inom LOV. Föreslagna ändringar av väsentlig karaktär nämns i korthet under rubriken Ärendet. Mindre justeringar och språkliga förändringar har även genomförts i samtliga underlag. I de fall där väsentliga ändringar har gjorts i befintliga bilagor, eller där en ny bilaga har sammanställts utifrån de föreslagna kraven, bifogas dessa till ärendet.

Föreslagna förändringar innebär bland annat att fler sanktionsmöjligheter kommer kunna tillämpas vid konstaterade brister, till exempel vite och placeringsstopp vid allvarligare brister. Dessa föreslagna förändringar gäller för samtliga förfrågningsunderlag. Förändringarna syftar även till att det ska bli tydligare under vilka förutsättningar som hävning av kontrakt kan användas, då förslaget även innebär vissa nya hävningsgrunder. Vid de tillfällen där leverantören säger upp kontraktet på grund av ändrade villkor i förfrågningsunderlaget ska tre månaders uppsägningstid gälla istället för nuvarande uppsägningstid om tre veckor.

I samtliga förfrågningsunderlag inom LSS-verksamhet och socialpsykiatri, inklusive ledsagar- och avlösarservice, föreslås krav gällande bibehållen verksamhet under extraordinära händelser och beredskap. Även krav på arbets- och anställningsvillkor i nivå med kollektivavtal föreslås i samtliga förfrågningsunderlag. Utbildningskrav för medarbetare föreslås revideras i samtliga underlag inom LSS och socialpsykiatri, ett krav på att nya leverantörer ska ha en plan för att säkerställa adekvat utbildning för samtliga medarbetare föreslås. Leverantörer inom dessa insatser, samt ledsagar- och avlösarservice, ska sträva efter heltidsanställning och tillsvidareanställning som norm, de åläggs även upprätta generella och individuella kompetensutvecklingsplaner för sina medarbetare.

Vidare har det i samtliga underlag förtydligats att dokumentation och genomförandeplan ska följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Leverantörer inom samtliga områden ska, med undantag av familjerådgivning, ha rutiner för att förhindra smittspridning i sina verksamheter. Krav på att beakta barnrättsperspektivet föreslås i samtliga förfrågningsunderlag som berör vuxna. Stadens egen regi föreslås att i första hand vara ickevalsalternativ för samtliga insatser. Miljökraven föreslås att skärpas genom att nyanskaffade fordon ska uppfylla vissa miljökrav. Utöver väsentliga ändringar föreslås att vissa krav och skyldigheter förtydligas i samtliga underlag, det gäller till exempel skyldighet att ta emot uppdrag och krav om samverkan.

Specifika ändringar föreslås för respektive insats i förfrågningsunderlagen. Inom socialpsykiatrin föreslås att den enskilde ska ha större möjligheter till inflytande över den egna insatsen och över verksamhetens inriktning inom stödboende, bostad med särskild service och sysselsättning. För dessa tre insatser föreslås även ett förtydligande gällande den huvudsakliga målgruppen i fråga om ålder, när det gäller stödboende föreslås möjligheten att bedriva tillståndspliktigt boende för personer under 21 år att tas bort. Inom stödboende föreslås även tydligare krav på att leverantören ska underlätta vid byte av utförare.

För boendestöd inom socialpsykiatri föreslås revidering i insatsen innehåll och ett förtydligande i beskrivningen av målgruppen. Inom boendestöd föreslås ändringar gällande hur frånvaro ska rapporteras till beställaren samt när en insats ska påbörjas efter en beställning. Ändringar föreslås även när det gäller att beskriva korrekt tomgångsersättningen vid byte av leverantör.

För sysselsättning föreslås ett förtydligande gällande krav på evidensbaserade metoder i verksamhetens innehåll, samtidigt som möjlighet att hantera den enskildes medel tas bort. Förslaget innebär även ett förtydligade gällande krav på verksamhetens lokaler.

För bostad med särskild service kommer ändringar att genomföras avseende hälso- och sjukvårdsansvar eftersom den kommunala hälso-och sjukvården kommer att överta ansvar för verksamheten inom stadens gränser.

I samtliga förfrågningsunderlag för insatserna inom LSS föreslås ett förtydligande gällande kraven på föreståndaren och lokaler. Vidare innebär förslaget att det ska förtydligas att bemanningen i samtliga insatser enligt LSS ska utgå ifrån den enskildes behov och att den enskilde ska ha inflytande över verksamhetens utformning. Förslaget innebär även att kravet på leverantörens kompetensutvecklingsplan skärps. I samtliga underlag för LSS-insatser och för ledsagar- och avlösarservice, föreslås att krav på rutin för att alltid undvika begränsningsåtgärder förtydligas eller läggs till, samt tillägg av krav på rutin för introduktion av nyanställd personal. I underlaget för LSS-insatserna framhålls att verksamheterna ska sträva efter att främja jämlikhet i den enskildes levnadsvillkor, samt att medarbetare regelbundet ska delta i brandskyddsutbildning.

För bostad med särskild service för vuxna respektive barn eller ungdom föreslås att kraven på att säkerställa deltagande i sjukvårdens förebyggande åtgärder lyfts fram. I samma underlag föreslås att kraven på att tillgängliggöra digital teknik och media tydliggörs. Förslaget innebär även att leverantören ska ge stöd till den enskilde att genomföra fritids- och kulturaktiviteter. Inom bostad med särskild service för vuxna föreslås krav på att gemensamma måltider ska erbjudas vid efterfrågan. Ett förtydligande av målgruppen för friliggande grupp- eller servicebostäder föreslås samt krav på att meddela staden när ledig plats uppstår.

I underlagen för korttidsvistelse och korttidstillsyn föreslås ändringar av kraven på hälso- och sjukvård. Här föreslås även kraven på att tillämpa Lex Maja tas bort, samt felaktig information om tomgångersättning. I underlaget för korttidsvistelse föreslås att möjlighet att bedriva verksamhet som enbart är öppen dagtid införs och att möjligheten för individen att omfördela beviljade vistelser under året tydliggörs. I likhet med andra boendeinsatser inom LSS föreslås krav på rutin vid värmeböljor införas. Inom korttidstillsyn föreslås att antalet dagar verksamheterna kan ha stängt för planering ökar från två till fem.

I underlaget för daglig verksamhet föreslås att avgiften för kost och habiliteringsersättning uppdateras eller ersätts med hänvisningar till aktuell budget. I underlaget för ledsagar- och avlösarservice föreslås förtydliganden kopplat till ersättning och beviljad tid för alla fyra insatser. Möjlighet för föreståndare att kvalificera sig till tjänsten genom reell kompetens föreslås införas.

Förfrågningsunderlaget inom familjerådgivning föreslås uppdateras med ändringar i kraven på leverantörens organisation och familjerådgivarnas kompetens, samt med vissa tillkommande krav avseende lokaler och tillgänglighet för tidsbokning. Förslaget innebär även att leverantören vid ansökningstillfället ska redovisa hur krav på extern handledning ska uppfyllas. Utöver detta föreslås tillägg i kravet på utvärdering inom ramen för leverantörens ledningssystem.

Förvaltningen föreslår socialnämnden att godkänna de föreslagna förändringar som finns i bifogade förfrågningsunderlag.

Socialförvaltningens arbete med forskning och utveckling ska bidra till utveckling av socialtjänsten och till bättre resultat för brukarna. I detta ingår utlysning och fördelning av lokala utvecklingsmedel och medel för utbyte och lärande genom studieresor och studiebesök.

Inkomna ansökningar för lokala utvecklingsmedel och medel för utveckling och lärande genom studiebesök/resor för år 2024 omfattar totalt 6 558 400 kronor.

– 6 460 000 kronor avser lokala utvecklingsmedel.
– 198 400 kronor avser medel för studiebesök/studieresor.

Tjänsteutlåtandet syftar till att sammanställa förvaltningens arbete under 2023 kopplat till uppdraget om att utveckla samverkan mellan elevhälsa/ungdomsmottagningar och BUP, första linjens psykiatri och socialtjänsten. Arbetet har skett på både strukturell och operativ samverkansnivå och delvis byggt vidare på redan påbörjat och tidigare redovisat arbete gällande samverkan mellan staden och Region Stockholm kring barn i behov av stöd från båda huvudmännen.

På den strukturella nivån har ett ramverk för stadens BUS-samverkan beslutats och börjat implementeras under året. Ramverket har tagits fram av socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen i dialog med de lokala BUS-grupperna och syftar i korthet till att uppnå en mer likvärdig och handlingskraftig BUS-samverkan inom staden som tydligare baseras och fokuserar på gemensamma lokala utvecklingsbehov/frågor.

På den operativa nivån har fokus främst varit att utveckla den interna samverkan inom staden; mellan elevhälsan och ungdomsmottagningarna. Ett första gemensamt kunskapsutbyte mellan kuratorer från ungdomsmottagningarna och kuratorer från stadens grund- och gymnasieskolor genomfördes den 2 oktober.

Förvaltningen konstaterar att samverkan mellan berörda aktörer inom staden och regionen har förbättras på vissa områden under 2023, men att det fortfarande kvarstår en hel del arbete för att barn och unga i behov av stöd från förskola, skola eller socialtjänst samt från hälso- och sjukvården ska få de vård- och stödinsatser som de har rätt till. Det är därför angeläget att fortsätta arbeta fokuserat med de utvecklingsområden som finns under 2024 och framåt, vilket till stora delar kommer ske inom ramen för arbetet med God och nära vård där barns och ungas psykiska hälsa är ett gemensamt prioriterat utvecklingsområde från både stadens och regionens sida.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på hur socialförvaltningen har arbetat med det aktuella uppdraget.

Aktuell kvalitetsgranskning avser boendestöd enligt SoL för personer inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning. Den har genomförts i stadsdelsförvaltningarna Hägersten-Älvsjö, Hässelby-Vällingby, Skarpnäck och Södermalm. Totalt omfattar granskningen 80 ärenden, 20 ärenden per stadsdelsförvaltning och hälften kvinnor och hälften män.

Granskningen visar att en aktuell DUR-utredning finns i 71 procent av ärendena, vilket är en lägre siffra än vid de senaste årens genomförda granskningar. Beställningar av insats varierar i struktur och information om stödbehov både mellan och inom verksamheterna. I granskningen förekommer det beställningar med få aktiviteter vid insats på tre timmar per vecka. Beställningens aktiviteter och målsättningar ändras återkommande av utförare. Att följa upp insatsen och att systematiskt dokumentera uppföljningen är ett genomgående utvecklingsområde för de granskade verksamheterna.

Granskningen visar att det finns dokumentation i personakten för tio personer om att de fått frågor om våld. Att säkerställa och följa de framtagna rutinerna för att ställa frågor om våld är ett genomgående utvecklingsområde.

Få personer i granskningen är föräldrar till minderåriga barn och det går inte att dra några slutsatser kring följsamhet till rutiner gällande barnperspektiv och barnrättsperspektiv.

I Stockholms stads budget för 2023 fick äldrenämnden i uppdrag att i samarbete med socialnämnden ta fram en nollvision för att motverka hemlöshet bland äldre.

Hemlöshet är ett mångfacetterat problem som omfattar såväl individuella som strukturella faktorer. Socialtjänsten kan därför inte ensam lösa hemlöshetsfrågan men spelar en viktig roll i arbetet för att motverka hemlöshet.

Det finns inom staden ett pågående arbete för att motverka hemlöshet. För att socialtjänsten ska kunna nå en nollvision behöver arbetet fortsätta utvecklas och stärkas. Äldreförvaltningen och socialförvaltningen rekommenderar därför ett antal åtgärder för detta inom områdena:

• Kunskap hos medarbetare
• Fungerande samverkan
• Tillgänglig socialtjänst
• Uppsökande arbete
• Praktiskt stöd
• Akuta boendelösningar
• Långsiktiga boendelösningar
• Implementering och uppföljning

I Stockholms stads budget för 2023 fick socialnämnden i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda hur socialtjänsten kan bevilja fler insatser utan att de föregås av individuell behovsprövning.

Förvaltningens tjänsteutlåtande redovisar kostnadsberäkningar för tre olika insatser:

• gruppsamtal för vuxna som är utsatta för våld i nära relation,
• digitala fixare för vuxna med funktionsnedsättning som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap,
• föräldralots för föräldrar som behöver guidning och praktiskt stöd när det gäller sina barns sociala utveckling.

Kostnadsberäkningar har tagits fram i samarbete med stadsledningskontoret.

Förvaltningen anser att det framöver behöver göras fördjupade analyser som även tar andra aspekter i beaktan. Exempel på sådana är minskad administration och ett eventuellt minskat behov av mer omfattande och kostsamma insatser på sikt.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som redogörelse för budgetuppdraget.

Inom ramen för storstadssamverkan kring målgruppen unga och vuxna i kriminalitet, som bedrivs mellan Stockholm, Göteborg och Malmö identifierades ett behov av samverkan mellan kommunerna kring vuxna personer från 18 år som har behov av att tillfälligt bo i annan kommun i samband med avhopp från ett kriminellt nätverk. Detta föranledde ett arbete som inkluderade såväl medarbetare som arbetar operativt och strategiskt med målgruppen samt jurister i alla tre städer. Arbetet resulterade i ett avtal med syfte att reglera samverkan mellan hemkommun och mottagande kommun – där gynnsamma och hållbara insatser utgör stöd för den enskilde avhopparen för att förhindra en återgång till kriminalitet. Avhoppare som omfattas av avtalet ska erbjudas kostnadseffektiv rehabilitering med hjälp av befintliga insatser inom mottagande kommun. Utgångspunkten för avtalet är att detta ska genomföras på så sätt att antalet avhoppare till och från respektive part blir så lika som möjligt. Pilotprojektet syftar även till lärande för de deltagande kommunerna. Piloten har nu pågått snart ett år och befintligt avtal omfattar en avtalstid om 12 månader från och med 2023-01-01.

Placering av avhoppare mellan de deltagande kommunerna har föregåtts av en rad förberedelser i form av möten, samtal och diskussioner på operativ och strategisk nivå såväl internt inom socialtjänstens olika verksamheter som externt mellan socialtjänsten och polisen. En avhoppare är nu placerad i enlighet med samverkansavtalet och fler är i startgroparna för placering. Stockholm, Göteborg och Malmö gör bedömningen att förlänga avtalstiden till och med 2025-01-01 i syfte att följa avhopparna som placeras i enlighet med samverkansavtalet samt utvärdera det framtagna arbetssättet.

Förvaltningens förslag till beslut är att socialnämnden godkänner förlängning av avtalet Avtal om samverkan för insatser till avhoppare.

Det idéburna offentliga partnerskap (IOP) som socialförvaltningen har tillsammans med Stockholms stadsmission, Svenska Röda korset och Rädda Barnen sedan 2017 ska förlängas till och med juni 2024 för att sedan avslutas i sin nuvarande form.

Syftet med partnerskapet har varit att förbättra målgruppens livssituation i Stockholms stad och arbeta för att förbättra barnet, ungdomens/den unga vuxnas livssituation fram till att barnet ungdomen/den unga vuxna erhåller uppehållstillstånd eller återvänder till ursprungslandet.

Organisationerna informerade bland annat i sin årsrapport för 2022 att verkställighetstopp för utvisning till Afghanistan och lagändringar som genomförts under partnerperioden har haft en påverkan på målgruppen. En del individer har fått uppehållstillstånd och länkats in i samhället medan andra väntar på besked om uppehållstillstånd och en del individer har fått avslag och lämnat landet eller befinner sig i en tillvaro som papperslös. Det finns fortsatta behov av att stödja individer i målgruppen inom ordinarie stödstrukturer med exempelvis bostadssökande, stöd för pågående missbruk och/eller psykisk ohälsa.

En utredning ska genomföras tillsammans med organisationerna för att inventera behov hos individer i målgruppen och vilka aktörer som kan delta i samverkan. Vidare också i vilken form samverkan ska fortgå efter 1 juli 2024.

1. Socialnämnden beslutar att godkänna partnerskapet till och med juni 2024.
2. Socialnämnden ger socialdirektören i uppdrag att teckna ett idéburet offentligt partnerskap med tre ideella organisationer om verksamhet för ensamkommande barn, unga och vissa unga vuxna som helt eller delvis står, eller riskerar att hamna, utanför samhällets insatser.
3. Socialnämnden ger socialdirektören rätt att besluta om eventuella förändringar av åtaganden inom partnerskapet, under förutsättning att partnerskapets mål, syfte eller värdegrund inte förändras.
4. Socialnämnden ger socialdirektören rätt att besluta om att stoppa utbetalning och kräva tillbaka utbetalda medel till förening i partnerskapet i enlighet med förutsättningar som finns stadgade i huvudavtalet.
5. Paragrafen justeras omedelbart

Socialnämnden är personuppgiftsansvarig myndighet och ansvarar för att personuppgifterna behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt.

Nämnden ska utse ett eller flera dataskyddsombud. Dataskyddsombudets uppdrag styrs av Dataskyddsförordningen och brottsdatalagen. Ombudet ska informera och ge råd till personuppgiftsansvarig, personuppgiftsbiträdet och de anställda som behandlar personuppgifter. I uppgiften ingår även att övervaka efterlevnaden av Dataskyddsförordningen, råda personuppgiftsansvarig om konsekvensbedömningar samt vara kontaktperson för tillsynsmyndigheten och mot registrerade.

Nämnden föreslås entlediga Caroline Steidler från uppdraget som dataskyddsombud och utse Jonas Olsson till dataskyddsombud från och med 12 december 2023.

Emelie Wassermann (SD) har i skrivelse från 2023-10-24 ställt frågor till socialnämnden angående stadens avhopparprogram.

I ärendet redogör förvaltningen för hur avhopparverksamheten ser ut i Stockholms stad. Staden har en myndighetsdriven avhopparverksamhet i samverkan med polisregion Stockholm. De avhoppare där polisen (Brottsoffer och personsäkerhetssektion, BOPS) bekräftat att det finns en hög hotbild, får sin ansökan om stöd att hoppa av utredd av socialförvaltningens avhopparverksamhet. Stödbehov och riskfaktorer kartläggs och en bedömning görs av vilka insatser avhopparen är i behov av för att kunna genomföra ett varaktigt avhopp från den organiserade brottsligheten. Staden har upphandlat och tecknat ramavtal med ett antal olika leverantörer som erbjuder insatser för avhoppare. Socialtjänsten matchar stödbehovet med vilka utförare som bedöms kunna tillgodose avhoppares stödbehov på bästa sätt. För den myndighetsdrivna avhopparverksamheten (inklusive vårdavgifter) prognostiseras kostnaden till 20 mnkr för 2023.

I ärendet föreslås en avtalssamverkan med länets kommuner där Stockholms stad åtar sig, för avtalssamverkande kommuners räkning, att vara en gemensam ingång för Polismyndigheten i Stockholms län inom ramen för samverkansprojektet ROC. På motsvarande sätt är Polismyndigheten inom ROC en ingång till polismyndigheten för de samverkande kommunerna i de ärendena.

Syftet med samverkansavtalet är att säkerställa att barn och unga som riskerar att fara illa i samband med gängrelaterad brottslighet inom Stockholms län får det stöd och hjälp som de behöver oavsett i vilken samverkande kommun som barnet eller den unge är boende i. Kommunerna inom länet har ett gemensamt intresse av att snabbt kunna inleda insatser för denna grupp. Det är Stockholms stads socialjour som kommer att, för avtalssamverkande kommuners räkning, ta emot anmälningar enligt 14 kap. § 1 SoL från Polismyndigheten. Respektive kommun bär sina egna kostnader som uppkommer till följd av samverkansavtalet.

Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna avtalssamverkan med länets kommuner då det är angeläget att, med en effektivare ärendehandläggning kunna ge snabbare och bättre skydd/stöd/vård för den angivna målgruppen.