Möte 2023-10-24

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en remiss (2023/310) av Stockholms stads trygghetsprogram 2024-2027.

Kommunstyrelsen har tagit fram ett förslag till nytt trygghetsprogam 2024-2027 då nuvarande trygghetsprogram löper ut år 2023. Det övergripande målet för stadens samlade brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete är att Stockholm ska vara en trygg och säker stad genom ett särskilt fokus på förebyggande insatser. Arbetet med att skapa en trygg stad är ett ansvar som sträcker sig över samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Trygghetsprogrammet är ett styrdokument som anger inriktning för stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt tydliggör ansvarsfördelning för stadens nämnder och bolagsstyrelser utifrån gällande lagar och ansvarsområden.

Förvaltningen välkomnar trygghetsprogrammet 2024-2027 och ser mycket positivt på att ansvaret för att skapa en trygg och säker stad är ett delat ansvar över samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det delade ansvaret innebär att olika aktörer samordnar och tillför specifika resurser, kompetenser och kunskaper i syfte att genomföra det förändringsarbete som bedöms nödvändigt, vilket förvaltningen välkomnar. Vidare tillstyrker förvaltningen att det övergripande målet att skapa en trygg och säker stad genom ett tydligt fokus på förebyggande insatser.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar till kommunstyrelsen.

Stockholms stad har tillsammans med Polisregion Stockholm reviderat den stadsövergripande samverkansöverenskommelsen. Den nya samverkansöverenskommelsen ska gälla från den 1 januari 2024 och tillsvidare.

Den stadsövergripande samverkansöverenskommelsen mellan Stockholms stad och Polisregion Stockholm syftar till att skapa förutsättningar för att stärka det gemensamma brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Arbetet utgår från berörda parters ansvarsområde, organisation och gällande lagstiftning.

Samverkansöverenskommelsen beskriver hur samverkan och arbetet ska struktureras och organiseras på såväl stadsövergripande som lokal stadsdelsförvaltningsnivå. Vidare ges riktlinjer gällande den arbetsprocess – framtagande av lägesbild, orsaksanalys, åtgärdsplan och uppföljning - som ska genomföras i det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Förvaltningen välkomnar förslaget till reviderad - Övergripande samverkansöverenskommelse mellan Stockholms stad och Polisregion Stockholm. Förslaget ger stadens förvaltningar och polisen en gemensam grund, struktur och målsättningar för samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Stockholms stad.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar till kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en remiss (2023:26) av Promemorian Elektronisk tillgång till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården.

Utredarens uppdrag har varit att kartlägga hur den nuvarande ordningen fungerar när det gäller vårdnadshavares direktåtkomst till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården.

I promemorian framgår att en grundläggande orsak till detta arbete är att lagstiftaren hittills inte har skiljt på barnets egen respektive vårdnadshavarens elektroniska tillgång till barns patientuppgifter och andra hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Promemorian innehåller förslag på åtgärder för att åstadkomma en mer ändamålsenlig ordning för att ge vårdnadshavare, enskilt eller tillsammans med barnet, tillgång, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, till barns patientuppgifter och andra hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Förvaltningen är enig med promemorian om att samhället behöver tydliggöra denna problematik genom föreslagen lagändring på området. Dock under förutsättning att barnrättsperspektivet tydliggörs innebärande att alla barn har rätt att få växa upp utan våld och skyddas mot alla former av utnyttjande, övergrepp, kränkningar och diskriminering

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar till kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat remiss av promemorian – Effektiv och behovsbaserad digital vård Ds 2023:27. Övrig remissinstans är Stadsledningskontoret.

Promemorian innehåller förslag som syftar till att säkerställa att primärvård som ges av digitala vårdgivare bättre kan integreras och samordnas med övrig primärvård samt se till att digitala vårdtjänster ges efter behov och främjar kostnadseffektivitet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.

Socialförvaltningen i Stockholms stad ställer sig positiv till promemorians förslag och håller med om att det finns stora fördelar med att den egna regionen erbjuder digitala vårdkontakter. Förslaget stärker primärvårdens roll som första linjens vård som bas, vilket underlättar samordning och informationsdelning. Patienters behov av vård ska vara styrande, ingen ska behöva besöka sin öppenvård fysiskt om det inte är nödvändigt. Patienter som önskar digital vårdkontakt ska inte behöva vända sig vårdgivare utanför sitt län för att få det.

Socialförvaltningen Stockholms stad är remissinstans för regeringens utredning En översyn av regleringen av frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Utredningen har tagit ställning till hur frihetsberövande påföljder avseende barn och unga 15-17 år bör verkställas och vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten.

Utredningens bedömning är att Kriminalvården är den myndighet som bör anförtros uppdraget, och att ansvaret därför ska gå över från Statens institutionsstyrelse (SiS) som idag är verkställande myndighet. I och med skiftet ska också en ny verkställighetslag införas, fängelselagen om unga (2027:000), som reglerar den frihetsberövande påföljden. Lagen om sluten ungdomsvård (LSU) utmönstras och barn och unga kommer istället att dömas till fängelse i de fall en frihetsberövande påföljd döms ut. I vissa undantagsfall kan en fängelsedom verkställas vid något av SiS särskilda ungdomshem men i normalfallet föreslås att barn och unga framöver ska avtjäna sina straff vid något av Kriminalvårdens fängelser.

Utredningen föreslår därför att Kriminalvården får uppdrag att i anslutning till existerande fängelser bygga nya ungdomsanstalter. Dessa ska hållas åtskilda vuxenavdelningarna och enbart vara till för barn 15-17 år. Eftersom denna omställning, både vad gäller lokaler samt nyanställning och utbildningsbehov hos Kriminalvårdens personal, är omfattande föreslår utredningen att den nya lagen träder ikraft först 2028. Kriminalvården ges därmed tid att bygga upp en verksamhet anpassad efter den nya målgruppens behov.

Socialförvaltningen framhåller i sitt svar vikten av att Kriminalvårdens personal ges rätt utbildning och skaffar sig kompetens att möta barn och unga som döms till fängelse. Denna grupp barn har inte sällan både omfattande och komplexa behov och har ofta varit föremål för insatser från socialtjänsten innan de dömts till en frihetsberövande påföljd. Oavsett huvudman är det centralt att dessa barn får sina rättigheter enligt Barnkonventionen tillgodosedda och Kriminalvården kommer därför behöva samverka med bland andra socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin samt beroendevård för ungdomar.

Förvaltningen ställer sig tveksam till den generella regeln om att barn som under sin fängelsetid fyller 18 år ska överföras till en vuxenavdelning. Detta eftersom en 18-åring alltjämt har stora behov och måste få samma stöd i utslussningsprocessen som de barn vilka avtjänar hela sitt straff på de nya ungdomsanstalterna. Förvaltningen hyser också en farhåga att det vårdfokus som funnits i LSU med tiden kommer att överges och att en fängelsedom för barn och unga därför inte kommer skilja sig nämnvärt från en fängelsedom för vuxna. En sådan utveckling vore inte önskvärd eftersom barn så unga som 15 år ska kunna dömas till fängelse enligt den nya lagstiftningen. Kriminalvårdens verksamhet måste därför anpassas utefter barns kognitiva och emotionella mognad och myndigheten måste erbjuda både psykosocialt stöd och en fullvärdig skolgång men också regelbundna hälsokontroller och adekvat behandling ämnad att återföra de barns som döms till fängelse till en fungerande tillvaro i samhället.

Prognosen baseras på utfallet per 30 september samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett överskott mot budget med 6,2 mnkr. Överskott prognostiseras främst för område Nyanlända på grund av lägre kostnader än budget till följd av minskat flykting-mottagande. Underskott prognostiseras främst för LSS-kollo och familjerådgivningen LOV, vilket täcks inom nämndens budgetram.

De flesta enheter har en ekonomi i balans med budget.

Syftet med dessa tillämpningsanvisningar är att säkerställa likställighet i staden när det gäller utredning, bedömning och tillgång avseende insatsen sysselsättning till personer inom socialpsykiatrin. Anvisningarna vänder sig till chefer och handläggare och ska ge stöd och vägledning i arbetet. Skillnaden mellan dessa anvisningar och exempelvis riktlinjer är att anvisningarna erbjuder ett fördjupat tillämpningsstöd med mer detaljerad information och processer.

Med anledning av de förändringar som gjorts inom ramen för insatsen sysselsättning de senaste åren har socialförvaltningen uppmärksammat behov av att tillhandahålla tillämpningsanvisningar för hur insatsen ska utredas, bedömas och följas upp. Förändringarna som gjorts inom ramen för sysselsättningsinsatsen utgår från förändrat ersättningssystem sedan 2020, två nya inriktningar avseende arbetsrehabiliterande sysselsättning respektive socialt inriktad sysselsättning samt beslut som fattats av kommunfullmäktige i juni 2023 där arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet Alfa blivit biståndsbedömd sedan 1 juli 2023.

Enhetschefer och biträdande enhetschefer inom socialpsykiatrin har getts möjlighet att lämna synpunkter på anvisningarna. Socialförvaltningen har tagit hänsyn till de synpunkter som inkommit. Stadsledningskontorets social- och skoljuridiska enhet vid juridiska avdelningen har även lämnat synpunkter, utifrån vilka socialförvaltningen har korrigerat i anvisningarna.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslaget till Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild individanpassad stödinsats för att underlätta arbete och studier inom socialpsykiatrin.

Det första året av partnerskapet mellan stadens tre brottsofferjourer och socialförvaltningen genom Stödcentrum för unga brottsutsatta och vittnen är genomfört och en rapport är framtagen. Huvudmålet med partnerskapet är att alla brottsoffer, vittnen och anhöriga i staden ska få det stöd de behöver och på ett likvärdigt sätt.

Totalt har de fyra parterna hanterat 4 397 ärenden varav knappt 60 procent gäller kvinnor. Parterna har totalt haft 8 354 direkta kontakter med brottsutsatta, varav 70 procent är kvinnor. Totalt har parterna genomfört 9 849 åtgärder.

De vanligaste brottstyperna är misshandel, bedrägeri, olaga hot, ofredande och sexualbrott. Bedrägeri är den brottstyp som ökat mest. Dessa typer av brott följer den nationella statistiken och den övriga samhällsutvecklingen.

Under 2022 har samtliga parter haft ett minskat inflöde av ärenden, men brottsofferjourerna har under första kvartalet 2023 haft ett ökat inflöde av ärenden, vilket också har fortsatt under kvartal två och tre.

Målen med partnerskapet är uppnådda.

Socialnämnden har tre utskott som på socialnämndens vägnar beslutar i ärenden tillhörande utskottens ansvarsområden där nämnden delegerat beslutsrätten; tillståndsutskottet, individutskottet och organisations- och föreningsutskottet. Fem ledamöter och tre ersättare per utskott väljs bland nämndens ledamöter och ersättare för ett år i sänder.

Förvaltningen föreslår att nämnden utser ny ledamot i tillståndsutskottet för 2023 enligt yrkande då Andrea Hedin (M) avsagt sig sin plats som ledamot i socialnämndens tillståndsutskott.

Socialnämnden kan med stöd i kommunallagen 6 kap 5 § uppdra åt en anställd inom kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden.

I 6 kap 6 § anges om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt förvaltningschefen inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta år förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att fatta beslut s.k. vidaredelegation. Socialnämnden har 2023-04-25 fastslagit den nu gällande delegationsordningen.

Det uppstår kontinuerligt behov av ändringar och kompletteringar i nämnders delegationsförteckningar. Ändringar och kompletteringar beror i allmänhet på ändringar i reglemente, lagstiftning, organisatoriska förändringar eller annat inom förvaltningen som påverkar beslutsfattande. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner delegationsordningen.

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 2, 2023 till 208 stycken vilket är en ökning med 60 beslut jämfört med kvartal 2, 2022. Antalet ej verkställda beslut enligt SoL uppgick kvartal 2, 2023 till 139 stycken. Det är en ökning med 37 beslut jämfört med kvartal 2, 2022.

Orsak till ökning av antalet ej verkställda beslut enligt LSS är att fler kontaktperson och avlösarservice inte verkställts i tid. Orsak till ökning av antalet ej verkställda beslut enligt SoL är att fler beslut om öppenvård och annat bistånd inte verkställts i tid.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 2, 2023 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.