Möte 2024-01-23

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion från Andrea Hedin, Moderaterna. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om;

• att barn på skyddat boende garanteras tid med Lärteamet om ordinarie skolgång inte kan särställas,
• att beslut kring placeringstid på skyddat boende också bejakar barnperspektivet,
• att barn som befinner sig på skyddat boende har tillgång till läromedel.

samt

• att Stockholm stad fortsätter ansöka om att erhålla tillstånd för att bedriva fjärrundervisning tills tillståndet är beviljat.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på motionen.

Kommunstyrelsen har remitterat Skatteverkets promemoria E-tjänst för inlämning av bouppteckningar till Socialnämnden för yttrande. Remisstiden går ut 2024-01-29.

Skatteverket föreslår att regelverket ändras så att bouppteckningar kan ges in i en elektronisk tjänst som Skatteverket tillhandahåller. Därutöver innehåller promemorian förslag om att begreppet gode män ändras till förrättningspersoner, införande av legitimationskrav på inlämning av bouppteckningar samt att en språklig översyn av bestämmelserna görs.

Socialförvaltningen ställer sig positiv till de förändringar som underlättar för digitalisering, som Skatteverket föreslår i sin promemoria. Dödsbosektionen vid socialförvaltningen upprättar inte bouppteckningar men däremot görs ett stort antal dödsboanmälningar varje år. Socialförvaltningen framför att den författningsändring som föreslås i 20 kap. 8 § ÄB bör införas på motsvarande sätt i 20 kap. 8 a § ÄB så att även dödsboanmälan ska kunna lämnas in digitalt. En sådan förändring skulle underlätta och effektivisera Dödsbosektionens arbete.

Om en digital lösning införs för dödsboanmälningar framför socialförvaltningen också ett antal önskemål kring inloggning, möjlighet att få tillgång till olika handlingar samt automatisk delgivning av godkänd dödsboanmälan till dödsbodelägare.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat promemorian Ett förtydligat brottsförebyggande ansvar för socialnämnden (S2023/03181) för besvarande.

Promemorian innebär ett antal förslag som komplettering till betänkandet En hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47). Lagändringarna föreslås träda i kraft samtidigt som betänkandet om en ny socialtjänstlag träder i kraft. Förslagen i promemorian handlar om att socialnämnden ska få kompletterande bestämmelser om att arbeta brottsförebyggande. Bestämmelserna ska vara av ramlagskaraktär och utan åldersgräns. En särskild bestämmelse föreslås att socialnämnden aktivt ska arbeta för att förebygga och motverka kriminalitet bland barn och unga. För att de brottsförebyggande insatserna ska vara ändamålsenliga och i enlighet med bästa tillgängliga kunskap föreslås i promemorian att kunskapsbaserade, manualbaserade metoder behöver användas i större utsträckning. Förtydligandet av socialtjänstens brottsförebyggande ansvar innebär ingen inskränkning av sådant ansvar som åligger andra huvudmän.

Förvaltningen ser behov av att arbete med mer ändamålsenliga insatser behövs och att i större utsträckning använda kunskapsbaserade, manualbaserade metoder och standardiserade bedömningsmetoder i det brottsförebyggande arbetet.

Socialtjänstlagen innebär att kommunen har det yttersta ansvaret att alla individer får det stöd de behöver, oavsett om det är annan huvudmans ansvar. Med ansvar för en ny målgrupp med kriminalitet som huvudproblematik finns risk för både en gränsdragningsproblematik och ökade arbetsuppgifter och kostnader för socialtjänsten. Den nya målgruppen kommer även innebära att socialtjänsten utifrån sitt arbetsmiljöansvar, behöver se över säkerhetsperspektivet på arbetsplatserna. I promemorian har det inte framkommit att den här aspekten är utredd, vilket förvaltningen ser som problematiskt då Kriminalvården inklusive frivården och Polisen har helt andra säkerhetsarrangemang kring sin verksamhet. 

Förvaltningen anser att de förslag som rör det brottsförebyggande arbetet avseende barn och unga är ett tydliggörande av det ansvar som socialtjänsten redan har idag. De förslag som rör vuxna personer med kriminalitet som huvudproblematik ger socialtjänsten ett nytt ansvar och uppdrag som inte är tillräckligt utrett för att införas som föreslås.

Med anledning av regeringens beslut våren 2022 om en samlad strategi för alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel om pengar (ANDTS-strategin) gällande perioden 2022–2025, Skr. 2021/22:213 har socialnämnden tillsammans med kommunstyrelsen, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna fått i uppdrag att delta i det förstärkta regionala brottsförebyggande arbetet för att minska antalet öppna drogscener i länet. Socialnämnden fick i 2023 års budget uppdraget att analysera mängden droger som finns i Stockholms avloppsvatten. Syftet med mätningen och analyserna av Stockholms stads avloppsvatten var att mäta omfattningen av användning av droger, som exempelvis cannabis, amfetamin, kokain och tramadol på befolkningsnivå.

Tio mätpunkter som representerar olika delar av staden valdes ut och mätningarna genomfördes vid två provtillfällen under 2023. Resultaten av mätningarna visar att spår av narkotika kunde påvisas i samtliga mätpunkter i stadens avloppsvatten.

En del skillnader syns gällande användning av de olika drogerna. Kokain och MDMA (ecstasy) är mer frekvent förekommande under helgerna, framför allt i innerstadens mätpunkter, vilket tyder på att dessa huvudsakligen används som ”partydroger”. Andra droger som cannabis och amfetamin har en mer jämn användning över veckans dagar, vilket överensstämmer med liknande studier i andra städer.

Mätvärdena för Stockholm är generellt högre än för de andra städer i Sverige som genomfört samma typ av droganalys. Däremot befinner sig Stockholm på en relativt låg nivå och ligger huvudsakligen under medelvärdena för Europa.

Resultaten i denna rapport kan utgöra ett komplement till andra kartläggningar och ge en bild av narkotikasituationen i staden.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten och att den överlämnas för kännedom till stadsdelsnämnderna.

Granskningen avser handläggningen av våldsutsattas ärenden inom relationsvåldsteamen (RVT) vid stadsdelsförvaltningarna Farsta, Järva och Skärholmen, med fokus på vilka insatser de våldsutsatta får. Sammanlagt granskades 60 ärenden, där alla utom ett rörde kvinnor. Granskningen visade att det vid samtliga enheter fanns en god övergripande formell rättssäkerhet i handläggningen. Utredningarna följde i hög grad anvisningarna i Socialstyrelsens handbok om hur våldet och dess konsekvenser ska utredas och standardiserade bedömningsmetoder användes i hög utsträckning. Barnrättsperspektivet var vidare en tydlig styrka. En skillnad i likställighet framträdde mellan stadsdelsförvaltningarna, specifikt vad gäller stöd till stadigvarande boende där stadsdelsförvaltningarna inte använder samma insatser och har olika beslutsmandat. Av de brukare som bedömdes uppnå den högsta farlighetsnivån fick majoriteten insatser som motsvarade behovet av skydd. I en stadsdelsförvaltning återfanns dock ett flertal ärenden där insatserna inte motsvarade behovet av skydd och där motivationsarbete inte framgick i tillräcklig utsträckning. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner denna kvalitetsgranskning.

Socialförvaltningen samordnar ansökningar och rekvisitioner av statsbidrag inom socialtjänstens område. De statsbidrag som kan rekvireras fördelas inom staden efter beslut i socialnämnden. Förslag till fördelning tas fram av socialförvaltningen utifrån statsbidragets syfte och anvisningar samt i samråd med stadsledningskontoret och med stadsdelsnämnderna. Processen att ta fram ett ärende till nämnden innebär att mottagande nämnder får vänta längre på att få tillgång till statsbidraget. Detta kan försvåra för nämnderna att använda statsbidragen på bästa sätt, särskilt i de fall då utlysningen sker sent på året. För att processen från utlysning till utbetalning av statsbidrag ska gå snabbare föreslås att socialnämnden ger socialdirektören delegation att fördela de statsbidrag inom socialtjänstens verksamhetsområde som Stockholms stad får möjlighet att rekvirera under 2024.

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 3, 2023 till 219 stycken vilket är en ökning med 57 beslut jämfört med kvartal 3, 2022 och en ökning med 11 stycken jämfört med kvartal 2, 2023. Antalet ej verkställda beslut enligt SoL uppgick kvartal 3, 2023 till 145 stycken. Det är en ökning med 37 beslut jämfört med kvartal 3, 2022 och en ökning med 6 stycken jämfört med kvartal 2, 2023.

Orsak till ökning av antalet ej verkställda beslut enligt LSS är en ökning av ej verkställda beslut för insatserna bostad för vuxna, boende för barn, daglig verksamhet, korttidstillsyn, korttidsvistelse och personlig assistans.

Orsak till ökning av antalet ej verkställda beslut enligt SoL är en ökning av ej verkställda beslut för bistånden permanent bostad, boendestöd, kontaktfamilj, korttidsboende och öppenvård.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 3, 2023 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.

Socialnämnden samarbetar med ett antal idéburna organisationer för att ge stöd till EU- och tredjelandsmedborgare som vistas tillfälligt i staden och som befinner sig i en utsatt situation. Stödet ges i form av härbärge nattetid och dagverksamheter. Uppföljning av partnerskapet sker i en gemensam verksamhetsrapport som upprättas två gånger per år. Detta ärende avser verksamhet som bedrivits under perioden 1 maj till och med 31 oktober 2023.

Nattverksamhet har bedrivits vid tre härbärgen som sammanlagt har genomfört 12 112 övernattningar, varav cirka 31 procent avser kvinnor. Dagverksamhet har bedrivits vid sju olika verksamheter som sammanlagt tagit emot 34 578 besök, varav cirka 33 procent är kvinnor. De vanligaste nationaliteterna bland besökarna i så väl dag- som nattverksamheterna är personer från Rumänien och Polen.

Jämfört med motsvarande period förra året har antalet övernattningar i nattverksamheten ökat med cirka 12 procent. Antalet besök i dagverksamheterna har ökat med cirka 13 procent jämfört med motsvarande period förra året.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner uppföljningen av IOP-samarbetet med idéburna organisationer som ger stöd till EU- och tredjelandsmedborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som befinner sig i en utsatt situation.

Andrea Hedin m.fl. (M) har i en skrivelse till socialnämnden 2023-10-24 ställt ett antal frågor rörande placering av barn och unga på hem för vård eller boende, HVB, och Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (SiS).

I skrivelsen lyfts frågor om hur många barn Stockholms stad har placerat under 2023, om det finns någon statistik över antal ungdomar samt åldrar, om hur många av dessa som har rymt eller återfallit i grova brott, om vad som händer efter vårdtidens slut, om hur lång tid efter avslutad institutionsvård som staden följer upp ungdomen i fråga och hur staden agerar i placeringar avseende de hem som fått kritik men ändå inte stängts.

Socialförvaltningen får tillgång till 2023 års statistik över placerade barn och unga i staden i februari 2024. Med anledning av detta redovisas statistik för år 2022 i detta tjänsteutlåtande. Stockholms stad har under 2022 omhändertagit 301 barn och unga enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Under 2022 fattades 2 019 placeringsbeslut i staden. Besluten omfattar inte unika barn utan ett och samma barn kan ha varit placerad i olika placeringsformer och även enligt olika lagrum under perioden. Sammanlagt har 105 barn vårdats någon gång under året på SiS särskilda ungdomshem och 286 barn på HVB-hem, under en längre eller kortare tid. Samma barn kan förekomma i båda grupperna.

Totalt har 715 barn och unga omfattats av någon from av beslut, det vill säga varit placerade enligt LVU under 2022. Av dessa 715 barn och unga var 297 barn i åldern 0 – 11 år, 310 barn i åldern 12 – 17 år och 108 unga i åldern 18 – 20 år.

Socialförvaltningen har ingen information om hur många placerade unga som har rymt eller återfallit i brott eftersom dessa uppgifter inte går att registrera i stadens verksamhetssystem.

Socialtjänsten är enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, skyldig att tillgodose barns och ungas särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård utanför det egna hemmet har upphört. Utslussning sker när den unge bedöms färdigbehandlad och i samverkan med den unge och hens vårdnadshavare. Något regelrätt eftervårdsprogram finns inte i Stockholms stad men exempel på insatser som staden erbjuder efter avslutad heldygnsvård kan vara avhopparverksamhet, familjehemsvård, förstärkt familjehemsvård, behandlingsfamilj, stödboende, återflyttning till det egna hemmet med öppenvårdsinsatser eller sociala insatsgrupper (SIG). HVB-hem kan erbjuda olika utslussningsprogram efter avslutad behandling i heldygnsvård.

Stockholms stad har sedan augusti 2020 haft ett samarbete med SOS Barnbyar rörande unga som lämnar samhällsvården. Samarbetet handlar om ungdomar som nyligen har lämnat eller snart ska lämna samhällsvården, som står inför att klara sig på egen hand och som inte har ett fortsatt vårdbehov som behövde tillgodoses av socialtjänsten. Stadens socialsekreterare kan hänvisa ungdomar i målgruppen till SOS Barnbyars verksamhet som erbjuder stöd i övergången till vuxenlivet.

Socialförvaltningen har ingen information om hur lång tid efter institutionsvård som socialtjänsten överlag följer upp en ungdom efter avslutad placering. Behoven ser olika ut för olika individer vilket påverkar socialtjänstens arbetssätt och val av insatser i samverkan med familjen. I enlighet med SoL får socialtjänsten besluta om uppföljning utan samtycke av ett barns situation efter att en placering enligt SoL på HVB-hem har upphört. Uppföljning utan samtycke får pågå i högst två månader efter att placeringen upphör. I enlighet med LVU ska socialtjänsten följa upp situationen för den som är under 18 år när vård enligt LVU upphör. En uppföljning ska avslutas senast sex månader från det att den inleddes.

Vid allvarlig kritik mot ett HVB-hem kan stadsdelsförvaltningen göra bedömningen att barnet inte kan vara kvar på institutionen och då flyttas barnet. I andra fall kan barnet vara kvar men med kravet att institutionen ska rätta till sina brister inom kort. För upphandlade HVB-hem så gäller också att stadsdelsförvaltningarna ska göra en avvikelserapport och begära ett skriftligt svar från utföraren. Om utföraren inte rättar till sina brister ska beställande stadsdelsförvaltning meddela socialförvaltningen som gör en utredning för att ta reda på om utföraren brister i sina avtalade skyldigheter. Om socialförvaltningen kommer fram till att utföraren brister i sina skyldigheter begärs rättelse från utföraren. Om bristerna kvarstår efter uppmaning om rättelse kan det leda till hävning eller annan sanktion, vilket styrs utifrån avtalets specifika möjligheter till sanktioner och påföljder. Vid placering på SiS-institution gäller detsamma som ovan i det enskilda ärendet. Socialförvaltningen gör emellertid ingen utredning vid kritik mot en sådan institution eftersom den är en statlig verksamhet.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.