Möte 2023-05-23

Sverigedemokraterna (SD) har i inlämnad motion; Vetenskaplig utvärdering av fältassistenter, föreslagit att kommunfullmäktige ges i uppdrag att genomföra en extern vetenskaplig studie i syfte att förstå vilka effekter som fältassistenter har lett till i Stockholms stad och nationellt. I motionen framför Gabriel Kroon (SD) att det finns en begränsad förståelse för vilken effekt fältassistenternas verksamhet ger och att insatsen saknar bekräftad vetenskaplig evidens. För att säkerställa att skattemedel läggs på effektfulla insatser bör därför enligt motionen en vetenskaplig utvärdering genomföras av stadens fältverksamheter.

Stockholms stad ska verka för att de resurser som avsätts för preventionsarbete ska användas på bästa och mest effektiva sätt. Stadens fältassistenter ska arbeta i enlighet med preventionsforskning, beprövad erfarenhet samt den samlade kunskap som finns och utvecklas om socialt fältarbete. Sedan 2018 har därför, i samverkan med ledande forskare inom området, ett fokuserat kvalitetsutvecklingsarbete pågått i staden. Socialförvaltningen menar att Stockholms stad har ett ambitiöst och för Sverige unikt kvalitetsarbete avseende att utveckla och förbättra stadens sociala fältarbete. Arbetet utgår från tillgängliga forskningsresultat, kunskaper och erfarenheter från Sverige och övriga Norden och har därigenom förutsättningar att bidra till goda resultat i det förebyggande arbetet med stadens barn och unga.

Centerpartiet har skrivit en motion där de, mot bakgrund av den organiserade brottsligheten, gängvåldet och ökade antalet dödskjutningar, föreslår att kommunfullmäktige ska fatta beslut om att göra Stockholms stad till pilotkommun för Cure Violence metodiken.

Förvaltningen välkomnar motionärens vilja att prova metoder och arbetssätt mot våldet och kriminaliteteten. Dock framhåller förvaltningen att det vid införande av nya metoder av detta slag är det av vikt att de är beprövade och utvärderade. Cure Violence metodiken är inte beprövad eller utvärderad i Sverige och det saknas tillräckligt med information om metoden hos bland andra Brottsförebyggande rådet (Brå) varpå förvaltningen bedömer att Stockholms stad inte kan vara pilotkommun för metoden i dagsläget.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Sverigedemokraterna (SD) om utfallsmått för den sociala omsorgen. I motionen läggs fram att Stockholms stad bör vidareutveckla arbetet med utfallsmått med syftet att användas som en uppföljningsindikator i jämförelsen kring vilka aktörers insatser som fungerar respektive vilka som inte fungerar. Därtill föreslås att utfallsmått bör utvärderas som en komponent i ersättningssystemet vid upphandling av sociala tjänster.

Förvaltningen anser att styrning inom offentlig sektor måste ses som en helhet, där ersättningsmodeller och upphandlingsförfarande endast utgör en avgränsad del. Stöd och vägledning gällande förslagen om ersättningsprinciper, upphandling och utfallsmått bör utformas på en nationell sammanhållen nivå för att säkerställa tillförlitligheten och den faktiska nyttan för brukaren och klienten.

Regeringskansliet föreslår i promemorian att det införs ett förbud mot upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter (LTLP). Upphettade tobaksvaror för rökning ska förses med informationstext och kombinerade hälsovarningar. Det föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak och att kravet på informationstext samt kombinerade hälsovarningar bör regleras genom Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Vidare föreslås justeringar i LTLP avseende bestämmelser som behandlar smaksatta vätskor och bemyndiganden avseende Folkhälsomyndighetens avgiftsuttag.

Förvaltningen ser positivt på förslaget att LTLP ändras så det delegerade direktivet genomförs. Förvaltningen anser dock att förtydligande definitioner bör införas i LTLP.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden hänvisar till detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet En ny ordning för asylsökandes boende till Socialnämnden för yttrande. Betänkandet innehåller förslag till åtgärder för att fler asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden. Det föreslås att alla asylsökande ska tilldelas en plats på asylboende och att boendet är ett villkor för att få dagersättning och särskilt bidrag. Migrationsverket får också en lagreglerad rätt att kunna kontrollera var asylsökanden bor. En skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion, införs. Förslaget omfattar även sanktionsmöjligheter vid misskötsamhet på Migrationsverkets boenden. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 april 2024.

Betänkandet omfattar förslag som enbart rör asylsökningsprocessen vilket faller under Migrationsverkets ansvar. Staden påverkas indirekt i och med att staden har ett ansvar att ta emot nyanlända, dvs. personer som fått uppehållstillstånd.

Förslaget innebär troligen att fler nyanlända kommer att kommunanvisas. Det blir då möjligt för socialförvaltningens verksamhet, Intro Stockholm, att nå en betydligt större del av de nyanlända med samhällsinformation och introduktion för nyanlända vilket är positivt. Dock kan det innebära ökade kostnader för att täcka en resursförstärkning vid Intro Stockholm. Om kommuntalet för Stockholm skulle höjas med anledning av detta kommer det innebära att staden behöver anskaffa fler bostäder vilket är förenat med betydande kostnader.

Förslaget om den villkorade dagersättningen kan behöva utredas och förtydligas ytterligare. Särskilt när det gäller vilka konsekvenser en minskning av en redan låg dagersättning, får för barnen i en familj där föräldrarna väljer egen bosättning alternativt har misskött sitt asylboende.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat ärendet för besvarande. Utredningen föreslår att barnfamiljer som har rätt till det tidsbegränsade tilläggsbidraget inom bostadsbidraget får avräkna tilläggsbidraget vid beräkning av ekonomiskt bistånd efter prövning enligt 4 kap. 2 § SoL, under den tid som regeringens förslag till beslut enligt vårändringsbudgeten om tillfälligt utökat bostadstillägg gäller.

Regeringen har i vårändringsbudgeten föreslagit en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Regeringen föreslår även en höjning av tilläggsbidraget från den 1 juli 2023.

Förvaltningen är positiv till att regeringen förlänger och höjer bostadsbidraget till barnfamiljer. Barnfamiljer med små ekonomiska marginaler, som de som uppbär försörjningsstöd, är särskilt utsatta när levnadsomkostnaderna ökar.

Förvaltningen är positiv till att barnfamiljer som har rätt till det föreslagna tidsbegränsade förstärkta tilläggsbidraget inom bostadsbidraget får avräkna tilläggsbidraget vid beräkning av ekonomiskt bistånd vid en prövning enligt 4 kap. 2 § SoL under förutsättning att riksdagen fattar beslut i enlighet med regeringens förslag.

Förslaget kommer innebära att staden går miste om minskade kostnader för ekonomiskt bistånd som höjningen av bostadsbidraget skulle innebära. Kostnaden för ekonomiskt bistånd väntas istället ha samma nivå som hade varit utan den statliga satsningen. Förslaget kommer dock även innebära att barnhushåll med försörjningsstöd och bostadsbidrag kommer kunna tillgodogöra sig det tillfälliga tilläggsbeloppet i bostadsbidraget, vilket ger en positiv skillnad i det enskilda hushållets disponibla inkomst.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på kommunstyrelsens remiss av Stöd till barnfamiljer.

Socialnämnden och övriga nämnder och bolag i Stockholms stad gör årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos utifrån perioden januari till och med april, mot budget och verksamhetens mål.

Socialnämnden följer upp prognoser som bidrar till måluppfyllelse för kommunfullmäktiges inriktningsmål:

Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden

Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning

Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla.

Efter respektive nämnds beslut om tertialrapport 1 i maj går stadens samlade rapport till kommunstyrelsen och fastställs i slutet av juni.

Varje år betalar tillståndshavare en tillsynsavgift för sitt serveringstillstånd till Stockholms stad. Avgiften bekostar stadens arbete med tillsyn och inspektion och avgiftens storlek baseras delvis på omsättningen som redovisas i Restaurangrapporten.

Förvaltningen föreslår att avgifterna för tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen justeras i enlighet med förvaltningens ärende.. De nya avgifterna föreslås börja gälla från den 1 januari 2024. De huvudsakliga skälen för detta är att avgifterna inte har justerats sedan 2011 och kostnaderna för tillsyn och inspektion har ökat och kommer därför inte kunna följa självkostnadsprincipen från och med 2024, d.v.s. avgifterna som tas ut ska motsvara den kostnad staden har för arbetet; Förvaltningen har även identifierat behovet av att se över organisationen för alkoholsektionens tillsynsverksamhet för att bättre kunna tillgodose de behov som finns och skapa en ändamålsenlig tillsyn.

För staden tillförs genom dessa avgiftsförändringar cirka 10,0 mnkr för tillsynsavgifter och cirka 0,5 mnkr för ansökningsavgifter, motsvarande 10,5 mnkr i ökade intäkter för socialnämnden. Dessa ökade resurser bedöms vara tillräckliga för att anställa de inspektörer och handläggare som behövs för att klara de åtaganden som finns och säkerställa en god service till tillståndshavare.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens förslag till justerade avgifter, enligt bilaga 1.

Socialförvaltningen har i samarbete med stadsdelsförvaltningarna sammanställt boendeplanen 2023-2033. Boendeplanen följer utvecklingen av bostäder med särskild service SoL och LSS i staden och lyfter fram synpunkter och förslag till beslut. Med hjälp av den stadsövergripande boendeplanen kan Stockholms stad öka möjligheterna att bättre planera och tillgodose alla brukares behov och önskemål vad gäller bostäder med särskild service.

Boendeplanen utgår från Swecos prognos över behovet av bostad med särskild service samt från stadsdelsregionernas boendeplaner. Varje stadsdelsnämnd har godkänt den del av boendeplanen som berör respektive stadsdelsnämnd. Boendeplanen kan konstatera att utbyggnadstakten har ökat och att antalet lägenheter i bostad med särskild service kommer att fortsätta öka framför allt under perioden 2024 till 2028. Differensen mellan stadsdelsregionernas uppskattade behov och beräknat antal lägenheter i bostad med särskild service vid prognosperiodens slut minskar mot föregående år. Om alla projekt byggs enligt planering kommer det att saknas 56 lägenheter för att nå stadsdelsregionernas uppskattade behov vid prognosperiodens slut. I förra årets boendeplan var differensen 338 lägenheter.

I Stockholms stad drivs merparten av alla bostäder med särskild service SoL och LSS i egen regi, sammanlagt 149 boenden av totala 217 boenden det vill säga 1092 lägenheter av totalt 1505. På uppdrag av stadsdelsförvaltningarna drivs 65 boenden på entreprenad och tre boenden drivs i privat regi. Inom verksamhetsområde socialpsykiatri drivs ett boende med 20 lägenheter på entreprenad och inga i privat regi.

Kommunfullmäktige har i budget 2023 gett socialnämnden i uppdrag att ansvara för beställningar av byggnation avseende bostäder med särskild service enligt LSS och SoL samt stödboende för socialpsykiatrins målgrupp. Centralt beställaransvar förväntas leda till ökad samordning och likvärdig byggprocess för bostad med särskild service och stödboende i hela staden. Samlad kunskap om att driva projekt för bostad med särskild service ger en effektivare process.

För fjortonde året i rad har socialtjänstrapporten tagits fram av socialnämnden. Rapporten syftar till att beskriva tillståndet inom Stockholms stads socialtjänst. I rapporten beskrivs även hur socialtjänsten utvecklats över tid. Rapporten syftar till att fungera som ett verktyg i arbetet för likställighet inom stadens socialtjänst.

Förvaltningen har samlat in och sammanställt statistikuppgifter och annan relevant information för följande områden: ekonomiskt bistånd, barn och unga, familjerätten, funktionsnedsättning, socialpsykiatri, missbruk och beroende, hemlöshet och våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Om brukarundersökningar har genomförts under det gångna året är de beskrivna i rapporten.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner socialtjänstrapport 2022 och överlämnar ärendet för kännedom till stadsdelsnämnderna.

År 2022 års kartläggning av personer som lever i hemlöshet i Stockholms stad avser dygnet 25-26 september och ger en ögonblicksbild av hemlöshetssituationen det aktuella datumet enligt kartläggningens definition av hemlöshet. Kartläggningen redovisar 2 528 personer vilket är en ökning med 149 personer jämfört med kartläggningen som genomfördes år 2020. Andelen kvinnor motsvarar 32 procent av samtliga till kartläggningen inrapporterade personer, vilket ligger i linje med resultaten från föregående kartläggning då andelen kvinnor var 31 procent.

Av kartläggningen framgår vidare att det bland de inrapporterade personerna finns såväl personer med komplex problematik och stora individuella stödbehov som personer som söker socialtjänstens bistånd till boende på grund av bristen på tillgängliga och prisöverkomliga hyresrätter.

I ärendet redovisas också ytterligare tre uppdrag, att följa upp implementeringen av Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020-2025, att undersöka möjligheterna till utökad målgrupp i stadens hemlöshetskartläggning samt att följa upp målen i stadens program för att motverka hemlöshet 2020-2025.

Sedan år 2008 har Stockholms stad bedrivit ett aktivt arbete med att såväl utreda som förebygga felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd samt förebygga bidragsbrott. Stadsdelsnämnderna och socialnämndens enhet för hemlösa ansvarar för att ha en funktion samt rutiner för att utreda felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

I föreliggande rapport redovisas stadsdelsnämndernas arbete och stadsövergripande statistik för året 2022 såväl som socialnämndens arbete med att samordna och utveckla detta arbete.

Statistiken som presenteras visar positiva ekonomiska effekter av FUT-arbetet, främst i form av att det medför att felaktigt bistånd hindras från att fortsatt utbetalas och att personer i stor utsträckning återbetalar det bistånd som de beviljats på felaktiga grunder. Det föreligger ett behov av att fortsätta utveckla och samordna stadens arbete med felaktiga utbetalningar. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner rapporten.

Den 28 november 2023 utses vinnarna i årets kvalitetsutmärkelse. Kvalitetsutmärkelsens syfte är att stimulera och uppmuntra i arbetet med en långsiktigt hållbar kvalitetsutveckling. Den ger samtidigt staden möjlighet att lyfta fram förebilder och goda exempel. Genom att delta i Kvalitetsutmärkelsen synliggör verksamheten sitt systematiska kvalitetsarbete.

Verksamhet som vill delta ska meddela detta till berörd förvaltning eller bolag i staden. Deltagandet ska godkännas alternativt anmälas i respektive nämnd eller styrelse. Protokollsutdrag från nämnd- eller styrelsemöte skickas senast den 30 juni till: kvalitetsutmarkelsen@stockholm.se

Trygghetspriset har delats ut årligen sedan 2012 i syfte att stimulera verksamheter som bidrar till en ökad trygghet i staden. Priset delas ut i samband med socialnämndens trygghetskonferens. Prissumman är 50 000 kronor.

Vikten av samverkan i det trygghetsskapande arbetet lyfts tydligt fram i stadens centrala styrdokument. Utifrån detta föreslår socialförvaltningen att 2023 års trygghetspris ska tilldelas verksamheter eller organisationer som genom sin samverkan bidrar till ökad trygghet i staden.

År 2022 var temat för trygghetskonferensen socialtjänstens brottsförebyggande arbete och trygghetspriset tilldelades IGOR, ett samverkansprojekt mellan polisen och Södermalms stadsdelsförvaltning, med målet att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor.

Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har följt upp inkomna rapporter om missförhållanden enligt lex Sarah under år 2022. Totalt rapporterades 434 missförhållanden, av dessa avsåg 349 rapporterade missförhållanden i berörda nämnders egen verksamhet, 82 rapporter avsåg privat verksamhet och tre rapporter avsåg missförhållanden i annan kommun. Av de 349 rapporterna som inkommit från stadens egen regi resulterade 42 i anmälan om allvarligt missförhållande till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Flest rapporteringarna enligt lex Sarah i egen regi har under år 2022 skett inom äldreomsorg, följt av barn och unga och funktionsnedsättningsområdet. Av de missförhållanden som rapporterats under år 2022 dominerade brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande följt av brister i utförandet av insats. Jämfört med år 2021 har det totala antalet rapporter om missförhållanden ökat med 69 rapporter, vilket motsvarar 19 procent. Denna ökning är något som kan ses över tid inom den egna regin. Det är svårt att dra några tydliga slutsatser om varför det totala antalet rapporter inom egen regi har ökat. En möjlig orsak till att rapportering enligt lex Sarah sker i större omfattning kan vara att kunskapen om de skyldigheter som följer enligt lex Sarah har ökat. Sett till antalet missförhållanden som bedömts som allvarliga ser utvecklingen annorlunda ut och antalet anmälningar till IVO har i stort minskat över tid, främst inom privat regi. Från år 2021 till år 2022 minskade antalet allvarliga missförhållanden något inom både egen regi och privat regi.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under 2022 samt överlämnar redovisningen till kommunfullmäktige. Vidare föreslås att ärendet överlämnas till berörda nämnder för kännedom.

I regelverket för lex Sarah anges att rapporteringsskyldigheten fullgörs inom den kommunala socialtjänsten till berörd socialnämnd. I stadens riktlinjer anges att nämnden ska utse någon/några som ansvarar för att ta emot och utreda rapporter. Inom Stockholms stad har personen benämningen lex Sarah-ansvarig. Inom socialförvaltningen finns för närvarande sex personer som är lex Sarah-ansvariga. För att säkerställa att utredning av missförhållanden kan genomföras skyndsamt, behöver ytterligare en lex Sarah-ansvarig utses. Förvaltningen föreslår att utvecklingssekreteraren vid Stockholms stad socialjour, Emeline Johansson utses till lex Sarah-ansvarig.

Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elvfen (L) har i en skrivelse till socialnämnden framfört ett antal frågor gällande den vård som bedrivs vid Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem samt vilka konsekvenser SiS platsbrist fått för Stockholms stad.

Socialförvaltningen ombeds först redogöra för konsekvenserna av de brister i SiS organisation som Justitieombudsmannen (JO) påtalat, både vad gäller vårdkvaliteten och den rådande platsbristen. Därefter vill man veta hur staden arbetar med utslussning av ungdomar från SiS, både vad gäller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU och lagen (1998:603) om sluten ungdomsvård, LSU, samt om det finns möjligheter att placera vissa målgrupper, framförallt flickor med vårdbehov, någon annanstans.

I svaret påtalas bland annat att när socialtjänsten ansöker om plats är det alltid förknippat med en omfattande och ofta akut problematik, vilken riskerar att försvåras om SiS inte har plats och ungdomen behöver vänta på adekvat vård.

Vad gäller utslussning uppmärksammas att det kan vara svårt för barn och unga att gå direkt från SiS låsta avdelningar till vård i öppna former. Socialtjänsten har goda erfarenheter av den stegvisa återanpassning till samhället som möjliggörs av SiS öppna avdelningar och efterfrågar fler sådana platser.

Vidare påtalas att en placering vid något av SiS ungdomshem i majoriteten av fallen har föregåtts av flera insatser – ofta både i öppenvård och i form av andra placeringar. Beslutet att placera någon på SiS är inte ett beslut som fattas lättvindigt och är i princip alltid förenat med ett akut skyddsbehov. Detta gäller både flickor och pojkar. Socialtjänsten är medveten om att flickor på SiS är en av samhällets mest utsatta grupper och arbetar därför intensivt för att under placeringstiden hitta andra lösningar.

Andréa Hedin m.fl. (M) har i en skrivelse till socialnämnden framfört ett antal frågor rörande behandling av ansökningar om ekonomiskt bistånd till följd av höga elpriser. I skrivelsen ställs frågorna om staden betalat ut medel för att täcka hushållens elkostnader och i så fall hur många hushåll har fått detta och vilka summor det handlar om, om staden har en strategi och hantering vid en ansökan om stöd till följd av höga elräkningar, om samtliga stadsdelsnämnder i Stockholm har samma strategi samt om staden begärt återkrav för dessa kostnader i form av fullmakt (förskott på förmån) för att få tillbaka utlägget när el-stödet utbetalas.

I ärendet redogör förvaltningen för under vilka förutsättningar den enskilde har rätt till ekonomiskt bistånd och att den enskilde i enlighet med 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL) ska göra vad han eller hon kan för att bidra till sin egen och sin familjs försörjning. Riksnormen gäller för hela landet och är en miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka. Försörjningsstödets andra del består av faktiska skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Dessa kostnader kan variera beroende på t.ex. var och hur man bor. Om kostnaderna för exempelvis el och hyra har ökat har den som har rätt till bistånd möjlighet att få det faktiska beloppet beviljat, under förutsättning att kostnaden betraktas som skälig (det vill säga att kostnaden ligger på en ungefärlig nivå för vad en låginkomsttagare på orten kan tänkas ha råd med).

Socialnämnden och äldrenämnden har tillsammans med kommunstyrelsen ansvar för att utveckla och förvalta stadens sociala system. I årsredovisningsärendet 2021 medges objekt sociala system finansiering om totalt 300 miljoner kronor. I årsredovisning 2022 med uppföljning av budget för Stockholms stad, föreslås en fördelning av medlen där 100 miljoner kronor medges socialnämnden. I syfte att korta ledtid för hantering av beställningar av systemutveckling och minska administration ser förvaltningen behov av att öka socialdirektörens delegation.