Möte 2024-09-24

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Emelie Wassermann (SD) och Gabriel Kroon (SD) om att centralisera handläggningen av ledsagning/ledsagarservice och biträde av kontaktperson. För att öka likställigheten föreslår de att staden upprättar en central funktion för handläggning av ovan nämnda insatser. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att upprätta en centraliserad funktion för handläggning.

Ett införande av centraliserad handläggning av en eller flera insatser inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning skulle innebära en omfattande organisationsförändring i staden. Resultatet från statistikinsamlingen 2023 kan, enligt förvaltningens bedömning, inte anses utgöra tillräckligt underlag för att genomföra en sådan förändring som motionärerna föreslår. Resultatet kan dock utgöra ett underlag för fortsatt arbete med att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling i staden när det gäller utredning, bedömning och tillgång till insatser. Arbetet med likställighet behöver ständigt hållas aktivt, det gäller samtliga insatser som ges till personer med funktionsnedsättning. Det bör enligt förvaltningen även fortsatt göras genom utbildning, riktlinjer, anvisningar och fortsatta diskussioner i chefsnätverk.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Andréa Hedin (M) om Backa barnet. I motionen lyfts att arbetsmodellen Backa barnet kan bidra till att möta upp individens behov och säkerställa barnets rättigheter. Genom att skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis utgår fram samma modell med gemensam grund och terminologi skapas enligt motionären förutsättningar för parterna att tillsammans tillgodose barns rättigheter, uppmärksamma och bedöma barns behov och hjälpa varje barn på ett likvärdigt sätt.

Förvaltningen delar motionärens syn gällande vikten av ett tidigt och samordnat samt likvärdigt stöd där barnets rättigheter sätts i centrum.

I Stockholms stad finns det många aktiviteter och insatser som ryms under paraplybegreppet ”tidiga och samordnade insatser”. Förvaltningen menar att innan en ny modell som Backa barnet provas bör staden först se över hur det skulle påverka de etablerade strukturer för tidiga och samordnade insatser som redan finns i Stockholms stad idag. Först med vetskap om hur detta ser ut kan staden, i samverkan med regionen och polisen, undersöka och ta ställning till om det behövs och är genomförbart att införa en modell som Backa barnet vilken skulle innebära stora förändringar i nuvarande arbetssätt, verktyg och samverkansstrukturer. Viktigt också att utfallet av Järva stadsdelsnämnds test av Kronobarnsmodellen och vad som framkommer i forskningsprogrammet Connected Children tillvaratas innan staden tar ställning till ett eventuellt införande av Backa barnet.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion från Andrea Hedin (M). I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att reformera utbudet av insatser för hemlösa i enlighet med motionens intentioner. Motionären har identifierat några särskilt utsatta grupper för vilka motionären anser att insatserna behöver ses över. Dessa grupper är personer med allvarlig psykisk ohälsa, personer i prostitution och människohandel samt äldre personer i hemlöshet.

Förvaltningen instämmer med motionären om att det är viktigt att Stockholms stad kontinuerligt utvecklar arbetssätt för att möta behoven hos de som lever i eller som riskerar att hamna i hemlöshet och redovisar i tjänsteutlåtandet aktuella inriktningar och pågående utvecklingsarbete kring de målgrupper motionären identifierat som särskilt utsatta.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion från Dennis Wedin (M). I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att:

• Stockholms stad uppdrar Kommunstyrelsen att ta fram en strategi för stadens samordning med frivården om arbetsplatser för samhällstjänst, samt att inrätta en samordningsfunktion med uppdrag att utveckla samverkan mellan staden och frivården.
• Stockholms stad uppdrar trafiknämnden och servicenämnden att där det är möjligt och säkert ordna arbetsplatser dugliga för frivårdens klienter. Prioriterade arbetsplatser bör vara inom park- och naturskötsel, gaturenhållning samt klottersanering.

Förvaltningen är enig i att det skulle kunna finnas lämpliga uppgifter inom stadens verksamheter som skulle kunna passa för samhällstjänst men menar att andra remissinstanser så som exempelvis arbetsmarknadsförvaltningen har bättre förutsättningar att ta ställning i ärendet och då även i frågor om konkurrensrisk med övriga arbetsmarknadsåtgärder som bedrivs i Stockholms stad.

Förvaltningen har ett pågående samverkansarbete med Kriminalvården med ett brottsförebyggande uppdrag, där avdelningen för strategi och utveckling har en samordnande roll.

Förvaltningen har slutligen även ett pågående arbete med en projektorganisation som leder omställningen till en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47), där en utvidgning av det brottsförebyggande arbetet föreslås, varför förvaltningen inte ser behov av att inrätta separata samordningsfunktioner vid sidan av pågående omställningsarbete.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion från Andrea Hedin (M).

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad tillsammans med AB Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder får i uppdrag att göra en översyn av uthyrningspolicyn för att underlätta/säkerställa att den som utsatts för misshandel inte vräks.

Förvaltningen instämmer i motionärens beskrivning av omfattningen av våld i nära relationer och behovet av att tidigt upptäcka och erbjuda insatser för att bryta våldet. Förvaltningen ställer sig positiv till åtgärder som underlättar för våldsutsatta och deras barn att få eller behålla ett stadigvarande boende. Förvaltningen menar dock att det i en del fall av säkerhetsskäl inte är möjligt för den våldsutsatta och eventuella barn att bo kvar i den befintliga bostaden. Frågan om stadigvarande boende behöver av nämnda anledning därför angripas på flera sätt. Stadigvarande boende är en prioriterad fråga för förvaltningen och det pågår flera uppdrag kring hur detta ska kunna förbättras, bland annat genom budgetuppdraget ”Bryt upp”.

Frågan om de juridiska förutsättningarna för att vräka en person som utövat våld, dessutom i ett tidigt och förebyggande skede, samt överlåta kontraktet till den våldsutsatta ligger utanför förvaltningens kompetensområde och besvaras därför bättre av andra remissinstanser.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Socialnämnden har fått en remiss om en motion från Jan Jönsson (L), gällande att utveckla de skolsociala teamen I motionen framhålls att skolan är den främsta skyddsfaktorn för unga människor och att socialtjänsten ska stötta skolans lärande uppdrag. Mot bakgrund av detta vill motionären vidareutveckla de skolsociala teamen och föreslår att kommunfullmäktige ska besluta om:

1. att arbetsmodellen skolsociala team sprids till samtliga stadsdelar
2. att rutiner utvecklas så att skolsociala teamen får en naturlig koppling till socialtjänstens utredningsenheter
3. att uppdraget till de skolsociala teamen breddas från endast skolfrånvaro till att kunna arbeta med elever som uppvisar beteenden som på andra sätt är svåra för skolor att hantera på egen hand.

Förvaltningen ser positivt på att arbetssättet skolsociala team ska finnas i alla stadsdelsförvaltningar, vilket det också gör sedan ett par år tillbaka. Motionärens förslag om att de skolsociala teamen ska ha en naturlig koppling till socialtjänstens utredningsenheter stödjer förvaltningen delvis eftersom det är relevant i enskilda ärenden, men inte som en organisatorisk grundpremiss för arbetet. Förvaltningen instämmer inte i förslaget om en utökad målgrupp för de skolsociala teamen.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

En motion från Jan Jönsson (L) har inkommit med förslag att staden ska ta fram ett koncept för värderingsarbete i förskolan och skolan som bemöter destruktiva mansnormer i samhället i stort och på sociala medier.

Förvaltningen vill framhålla det värderingsarbete som redan gjorts och pågår i staden. Det är önskvärt att de vuxna som barn och unga möter på sina olika arenor har en tillräcklig samsyn och gemensamma verktyg för att förebygga våld. MVP som utvecklats för skola, fritid och föräldrar möjliggör ett sammanhållet våldspreventivt arbete och förvaltningen föreslår att ett fortsatt värderingsarbete bygger vidare på detta.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens förslag på motionen om att inrätta en nattborgmästare. Förvaltningen bedömer att det i de intressen som motionen ska omhänderta i allt väsentligt är omhändertaget genom tillämpningen av alkohollagens regler samt olika typer av stöd från stadens förvaltningar. Det finns även dialogforum i form av branschråd. Vidare har invånare, genom politiken, påverkan på Stockholms nattliv då flertalet beslut som rör Stockholms nattliv gällande serveringstillstånd fattas av en folkvald församling. De intressen som motionen ska bevaka är enligt förvaltningens mening redan omhändertagna genom den nuvarande organisationen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna, för besvarande.

Programmets syfte är att ge vägledning för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att säkerställa de mänskliga rättigheterna och programmets mål är att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism.

MR-programmet kommer på sikt att ersätta fem befintliga program/strategier inom området. Som komplement till programmet kommer ett antal handlingsplaner att tas fram.

Socialförvaltningen ser överlag positivt på att staden får ett samlat, övergripande program för de mänskliga rättigheterna. Det är av stor vikt att de handlingsplaner som ska tas fram blir konkreta och tydliga, samt att de antas så snart som möjligt för att staden inte ska stå utan konkreta styrdokument på viktiga områden. Förvaltningen ser också att det finns det fördelar med att implementeringen av MR-programmet och omställningen inom socialtjänsten utifrån den nya socialtjänstlagen harmoniserar med varandra, då det finns många gemensamma beröringspunkter.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen.

Utjämningskommittén 2022 har haft i uppdrag att göra en bred översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjämningen samt vid behov föreslå förändringar. Betänkandet innehåller förslag på förändringar i inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen, LSS-utjämningen samt strukturbidraget. Det innehåller också förslag på riktlinjer för riktade statsbidrag samt ett resonemang kring tillväxt kopplat till inkomstutjämning. Till förändringarna finns förslag på hur införandet ska ske.

Socialnämnden ser positivt på att en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet i sin helhet har genomförts, vilket behövs med en viss regelbundenhet. Socialnämnden ser däremot ett stort antal utmaningar och negativa konsekvenser av utredningens förslag inom ramen för nämndens ansvarsområden. Effekten av kommitténs förslag för utfallet i delmodellen för individ- och familjeomsorg innebär att 1 mdkr till det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska komma från Stockholms stads individ- och familjeomsorg. Nämnden ställer sig ytterst tveksam till att detta skulle vara möjligt sett till socialtjänstens utmaningar och ekonomiska förutsättningar.

Nämnden ser positiv på att LSS-utjämningssystemet inkluderas i översynen då det råder stora kostnadsskillnader mellan Sveriges kommuner samt förslaget om att undanta personakostnadsindex i utjämningssystemet. Flera delar i personalkostnadsindex har varit problematiska, och för staden innebär förslaget en något positiv effekt. Socialnämnden är överlag positiv till att utredningen föreslår att regeringen rekommenderar införandet av statsbidragsprincipen, det vill säga färre riktade statsbidrag till förmån för generella statsbidrag.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen.

Socialnämnden och övriga nämnder och bolag i Stockholms stad gör årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos utifrån perioden januari till och med augusti, mot budget och verksamhetens mål. Tertialrapport 2 utgör stadens delårsbokslut.

Socialnämnden följer upp prognoser som bidrar till måluppfyllelse för kommunfullmäktiges inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden

2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning

3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla.

Respektive nämnd beslutar om tertialrapport 2 i slutet av september, därefter går stadens samlade rapport till kommunfullmäktige och fastställs i november.

En rapport är framtagen för det andra året av partnerskapet mellan stadens tre brottsofferjourer och socialförvaltningen genom Stödcentrum för unga brottsutsatta och vittnen. Syftet med partnerskapet är att alla brottsoffer, vittnen och anhöriga i staden ska få det stöd de behöver och på ett likvärdigt sätt.

Totalt har de fyra parterna hanterat 4 751 ärenden, haft 8 919 direkta kontakter med brottsutsatta och genomfört 13 377 åtgärder. Brottsofferjourerna har haft ett kraftigt ökat inflöde av ärenden, en ökning med 34 procent jämfört med första året av partnerskapet. För Stödcentrum har minskningen av antal ärenden fortsatt, vilket är konsekvensen av ändrade rutiner vid polismyndigheten sedan januari 2023.

De vanligaste brottstyperna är misshandel, bedrägeri, olaga hot, ofredande och sexualbrott. Bedrägeri är den brottstyp som har ökat mest för brottsofferjourerna, men misshandel är den vanligaste brottstypen. För Stödcentrum har misshandel och olaga hot ökat mest sedan första året av partnerskapet.

Målen med partnerskapet är uppnådda.

Socialnämnden har i uppdrag att i samarbete med stadsdelsnämnderna utforma ett enhetligt Bryt upp-program för våldsutsatta.

I denna delredovisning redogörs för hur socialförvaltningen har tagit sig an uppdraget, organiserat och strukturerat uppdraget samt nuläge och planerad fortsättning av arbetet.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner denna delredovisning av budgetuppdraget.

Socialnämnden kan med stöd i kommunallagen 6 kap 5 § uppdra åt en anställd inom kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden.

I 6 kap 6 § anges om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt förvaltningschefen inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta år förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att fatta beslut s.k. vidaredelegation. Socialnämnden har 2024-06-11 fastslagit den nu gällande delegationsordningen.

Det uppstår kontinuerligt behov av ändringar och kompletteringar i nämnders delegationsförteckningar. Ändringar och kompletteringar beror i allmänhet på ändringar i reglemente, lagstiftning, organisatoriska förändringar eller annat inom förvaltningen som påverkar beslutsfattande. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner delegationsordningen.

Funktionsrätt Stockholms stad har översänt förslag till fyllnadsnominering till den vakanta platsen i nämndernas gemensamma råd för funktionshindersfrågor för perioden 2023-2026.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner fyllnadsnominering enligt förslag från Funktionsrätt Stockholms stad.

Stadsdelsnämnderna har tidigare haft ett ansvar för att öka antalet grupp- och servicebostäder i staden. Från och med budgetåret 2022 övergick beställaransvaret för dessa bostäder till Socialnämnden.

Detta inriktningsbeslut syftar till att fastställa vägledande principer och mål för planeringen och uppförandet av en servicebostad enligt SoL i Stockholm i enligt med stadens funktionsprogram för bostäder med särskild service SoL och LSS samt stödboende.

I stadens boendeplan konstateras brist på bostäder för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS och SoL, och behovet förväntas öka. Vid en del av fastigheten Farsta 2:1 på Färnebogatan planerar socialförvaltningen att beställa lokaler för ny servicebostad för stadsdelsförvaltningen att införhyra.

Servicebostad omfattar tolv lägenheter samt en gemensamhetslokal för personal om totalt 564 kvm.

I händelse av avslag på genomförandeärendet eller avslut av något skäl i ett senare skede direktfaktureras dessa uppstådda förgäveskostnader som uppgår till 100 000 kronor. Om projektet fortgår så läggs projekteringskostnader på hyran. Lägenheterna och gemensamhetslokalen erbjuds som hyresrätter med en total yta om 564 kvm.

Nettohyreskostnaden för servicebostaden uppgår till 120 kronor per lägenhet per dygn, förtydligas på sida 4. Beräknat tillträde till servicebostad är kvartal 1 2029.

Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att:
Stadsdelsnämnden uppdrar åt Farsta stadsdelsförvaltning att fullfölja planeringen av ny servicebostad för vuxna enligt socialtjänstlagen (SoL) i kvarteret Farsta 2:1 på Färnebogatan till en uppskattad hyreskostnad om 1 700 000 kronor per år.

Socialförvaltningen föreslår att:
Socialnämnden godkänner inriktningsärende gällande projektering av en servicebostad enligt SoL inom en del av fastigheten Farsta 2:1 på Färnebogatan i Farsta.

Jan Jönsson (L) har i skrivelse från 2024-05-21 ställt frågor till socialnämnden angående stärkt stöd till prostituerade som utsätts för rån.

Arbetet mot prostitution och människohandel är omfattande i Stockholms stad och sker i nära samverkan med polisen. Socialförvaltningen har flera verksamheter i egen regi som arbetar med frågan. Socialnämnden beviljar dessutom föreningsstöd till ett flertal ideella verksamheter som erbjuder stöd till målgrupperna som komplement till socialtjänstens verksamheter. Enligt statistik från polisen och Brottsförebyggande rådet är det inte möjligt att svara på om prostituerade allt oftare utsätts för våldtäkter, våld och rån. Socialförvaltningen har i tidigare remissvar ställt sig positiv till förslagen i betänkandet Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) som bland annat handlar om exitprogram för målgruppen.

Jan Jönsson (L) har i en skrivelse från 2024-05-21 ställt frågor till socialnämnden angående behovet av stärkt skydd och stöd för socialtjänsten.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde den 21 mars 2024 en tillsyn av socialnämndens verksamheter Essinge HVB och Essinge akutboende. Vid inspektionen konstaterade IVO ett antal brister gällande kontroll av registerutdrag, lämplighetsbedömningar, samt verksamhetens ordningsregler för de boende. Verksamheten har ändrat sina rutiner i enlighet med IVO:s synpunkter, men vill lyfta svårigheten att göra individuella riskbedömningar om det rör sig om en för verksamheten tidigare okänd tillfällig besökare.