Möte 2023-09-26

Sverigedemokraterna (SD) har skrivit en motion i vilken de föreslår att kommunfullmäktige ger de kommunala bostadsbolagen i uppdrag att ändra sin hyrespolicy så att maximalt 20 procent av hyreslägenheterna i områden som bedöms som risk-, utsatta eller särskilt utsatta områden får hyras ut till individer med försörjningsstöd som huvudsaklig inkomstkälla. Förvaltningen bedömer att förslaget om det infördes skulle försvåra uppfyllelsen av hemlöshetsprogrammets mål att antalet barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden ska minska samt riskera att medföra ökade kostnader för ekonomiskt bistånd till tillfälliga boendelösningar. Erfarenheter från Göteborgs stad visar heller inte på några positiva effekter som kunnat härledas till specifikt försörjningskrav.

Anette Hellström, moderaterna, har i en motion till kommunfullmäktige yrkat att staden ska verka för att det med stöd av lag införs krav på obligatorisk bakgrundskontroll via belastningsregistret inför anställning inom omsorg och äldreomsorg. Motionären föreslår även att staden inför en policy att utdrag från belastningsregistret ska utgöra en bedömningsgrund vid anställning inom omsorg och äldreomsorg i likhet med de bedömningar som görs vid anställningar som rör arbete med barn vid anställning.

Belastningsregisterkontroll i arbetslivet - behovet av utökat författningsstöd SOU 2019:19, föreslår en ny lag som ska verka understödjande och i samverkan med den gällande. Lagen föreslås omfatta personal inom vård och omsorg som utför insatser åt skyddslösa och utsatta personer till exempel äldre personer samt personer med funktionsnedsättning. Som grund till förslaget ser man att personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning ofta har ett större skyddsbehov utifrån parametrar som utsatthet och maktförhållanden, och att det är jämförbart med det skyddsvärde som omfattar barn.

Att motverka brott mot brukare är ett arbete som kräver många olika åtgärder och tydliga rutiner och där obligatorisk bakgrundskontroll via belastningsregistret kan vara en väg att gå. Det är dock viktigt att få alla aspekter utredda. Förvaltningens hållning är att man bör invänta nationella direktiv i denna fråga.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden hänvisar till detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Socialförvaltningen Stockholms Stad har fått i uppdrag att svara på regeringens promemoria Vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser. I promemorian beskrivs att de kriminella nätverkens utbredning och det allt grövre skjutvapenvåldet påverkar allmänheten och bidrar till utbredda känslor av rädsla och otrygghet. I många av de områden som av Polismyndigheten klassificerats som antingen utsatta eller särskilt utsatta är de kriminella nätverken systemhotande eftersom de har stor påverkan på lokalbefolkningen, näringsidkare och samhällets institutioner.

Trots den stora uppmärksamhet som gängvåldet och dödskjutningarna fått och trots att alltmer resurser lagts på att stävja den negativa utvecklingen har trenden inte brutits. År 2022 dog 62 personer i skjutvapenvåld och polisen uppskattar att det idag finns ca 10 000 personer som på något sätt är involverade i ett kriminellt nätverk.

Utifrån den inverkan nätverken och skjutvapenvåldet har på människors trygghet, framförallt i utsatta områden men också på samhället i stort, lämnar promemorian förslag på en ny reglering om vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser. De rättsvårdande myndigheterna behöver ytterligare möjligheter att hantera det ökade antalet skjutningar och sprängningar och behöver i vissa fall kunna ingripa innan ett brott har begåtts. Ett vistelseförbud av det slag som promemorian föreslår är således inte en påföljd för ett begånget brott utan ska användas i förebyggande syfte avseende personer som bedöms främja våldsamma uppgörelser mellan kriminella grupperingar där skjutvapen eller sprängämnen kan komma att användas och som är ägnade att skada tryggheten hos allmänheten. Förbudet avser ett geografiskt avgränsat område under en bestämd tidsperiod, ska kunna kombineras med elektronisk övervakning och är straffsanktionerat vid överträdelse.

Syftet med lagen är främst att kyla ner lokala konflikter och minska det impulsiva och plötsligt uppblossande våldet genom att de mest brottsaktiva individerna kan hållas borta från vissa utsatta platser. Polismyndigheten framhåller att vistelseförbud torde vara ett effektivt verktyg i områden där det råder en hög konfliktnivå till följd av rivalitet rörande narkotikaförsäljning eller i områden där gängkriminella personer vistas. Ett vistelseförbud bedöms däremot inte vara ett effektivt verktyg vad gäller de skjutningar som planeras och förbereds långt i förväg.

Förvaltningen är av uppfattningen att förslaget om vistelseförbud på många punkter är relevant och väl avvägt och att ett vistelseförbud kan komma att utgöra ett viktigt komplement i arbetet med att förhindra skjutningar och sprängningar kopplade till den kriminella miljön. Förvaltningen ställer sig dock tveksam till vissa delar av förslaget; bland annat synes den geografiska avgränsningen oklar och promemorian problematiserar inte i tillräcklig utsträckning det faktum att en betydande andel av de individer som kan komma ifråga för ett vistelseförbud är barn 15 – 17 år. Att i vissa fall elektroniskt övervaka barn som inte nödvändigtvis är dömda för något brott, samtidigt som de lagförs och hamnar i belastningsregistret om de överträder vistelseförbudet, torde vara en långtgående inskränkning i deras rättigheter även med beaktande av förbudets syfte.

Förvaltningen menar också att det varit önskvärt med ett mer uttalat och konkret fokus på samverkan mellan berörda myndigheter i syfte att stötta de barn som kan komma ifråga för ett vistelseförbud.

Kommunstyrelsen har remitterat delbetänkandet Etablering för fler– jämställda möjligheter till integration, av utredningen om Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor, till Socialnämnden för yttrande. Utredningens förslag syftar till att fler utrikes födda kvinnor ska ges bättre förutsättningar att etablera sig i arbets- och samhällslivet och därmed bli självförsörjande och få ökad egenmakt.

Ändringarna föreslås träda i kraft 2025-01-01.

Staden påverkas i och med ansvaret att ta emot nyanlända, dvs. personer som fått uppehållstillstånd.

Det blir möjligt för socialförvaltningens verksamhet, Intro Stockholm, att nå en större del av de nyanlända med samhällsinformation och introduktion för nyanlända vilket är positivt. Det kan komma att medföra ökade kostnader för att täcka en resursförstärkning vid Intro Stockholm, men samtidigt innebära minskade kostnader för stadsdelsförvaltningarna i form av minskat kompletterande försörjningsstöd. Om förslagen får de effekterna som de syftar till och fler kommer ut i arbete kan det även medföra minskade kostnader för ekonomiskt bistånd i ett längre perspektiv.

Förvaltningen ställer sig i stort positiv till utredningens förslag och bedömer liksom utredningen att föreslagna åtgärder kan bidra till att fler, framför allt kvinnor, kommer in i arbetslivet. Förvaltningen välkomnar ett mer flexibelt etableringsprogram, med tydligare individualisering och målstyrning utifrån individens situation och förutsättningar.

Förvaltningen föreslår att Socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Promemorian - Fler verktyg i socialtjänsterna arbete för att förbygga brott och stärka skyddet för barn handlar om socialtjänstens arbete med barn och om utökade möjligheter att inhämta och utbyta uppgifter inom socialtjänsten för att förebygga brott och stärka skyddet för barn.

Promemorian innefattar sex huvudområden:

1. om anmälningsskyldigheten vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa ska utökas till att omfatta fler myndigheter och yrkesgrupper än idag,
2. om det ska vara obligatoriskt för socialnämnder att återkoppla till den som omfattas av skyldigheten att göra en anmälan om oro för barn,
3. om socialnämndernas möjligheter att ta del av uppgifter ur misstanke- och belastningsregistren inom ramen för en barnavårdsutredning ska utvidgas,
4. om gallringsbestämmelserna i fråga om handlingar i barns personakter ska förlängas,
5. om möjligheterna till informationsutbyte mellan socialnämnder i olika kommuner behöver utvidgas i det brottsförebyggande arbetet med barn och unga,
6. samt behovet av att förbättra möjligheterna för socialnämnder att inhämta information vid utredning av barnets bästa när det gäller frågor om vårdnad om barn, barns boende och barns rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos.

Utredningen redogör även för och analyserar de författningsförslag som Socialstyrelsen lämnat i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara - Rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling mot andra möjligheter att göra anmälningar om oro för barn sökbara, samt att göra jämförelser med andra nordiska länder i frågan om registrering av anmälningar om oro för barn som inte leder till en utredning.

Socialförvaltningen i Stockholm Stad ställer sig positiv till utredningens förslag och hur dess utformning syftar till att förebygga brott och stärka skyddet för barn. Förslagen kommer delvis att inskränka det kommunala självstyret då det bl.a. föreslås att socialnämnderna ska återkoppla skriftligt vid inkommen anmälan om oro för barn, och inte som nu vara upp till socialnämnden att bedöma. Effekten av ett ska-krav kommer påverka socialsekreterares arbetssituation till det bättre genom att stärka samverkan med anmälningsskyldiga och öka tilliten till socialtjänsten. Förvaltningen saknar estimerade kostnader för kommunerna avseende personalresurser för den utökade administrationen, för implementeringen av nya arbetssätt samt utbildning som de angivna förslagen kommer att resultera i.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på kommunstyrelsens remiss av Promemorian - Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn, DS 2023:15.

Genom beslut den 8 juli 2022 (Ju2022/02435) gav Regeringskansliet kammarrättsrådet i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden i syfte att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Genom beslut om tilläggsuppdrag den 7 mars 2023 utvidgades uppdraget till att även omfatta vissa frågor om tolkar och nämndemän.
Utredaren skulle bland annat

• ta ställning till om behörighetskraven för offentliga biträden i migrationsprocessen bör skärpas
• ta ställning till om Migrationsverket bör ha möjlighet att generellt hindra olämpliga ombud och biträden från att medverka i ärenden hos myndigheten
• ta ställning till om det genom skärpta regler om substitution eller på något annat sätt är möjligt att begränsa antalet uppdrag som ett offentligt biträde kan åta sig samtidigt
• ta ställning till behovet av ett utökat informationsutbyte mellan Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna av uppgifter med betydelse för kontroll av offentliga biträdens lämplighet
• lämna nödvändiga författningsförslag.

Socialförvaltningen ställer sig bakom de ändringar och förslag som föreslås i promemorian.

I utredningen Förstärkt skydd för den personliga integriteten – behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseförsök (SOU 2023:37) föreslås att det införs en ny straffbestämmelse om oskuldskontroll i fjärde kapitlet brottsbalken som innebär ett straffansvar för den som undersöker någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att bedöma om personen är eller framstår som oskuld. Genom nya bestämmelser i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor föreslår utredningen att även oskuldsingrepp ska förbjudas. Vidare föreslås att i 31 a-31 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) även omfatta fall där det finns påtaglig risk för att någon under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att genomgå ett oskuldsingrepp eller en oskuldskontroll. Med hänsyn till straffskalorna och de straff som döms ut för äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott enligt 4 kap. § 4 c brottsbalken (1962:700) motiveras en kriminalisering av underlåtenhet att avslöja dem enligt utredningen.

Sammanfattningsvis ställer sig förvaltningen positiv till utredningens förslag som innebär en ökad kriminalisering av hedersrelaterat våld och förtryck. Socialstyrelsens framtagna bedömningsstöd ses betydelsefullt i socialtjänstens arbete för att i ett tidigt skede upptäcka flickor och kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Förvaltningen ser behov av ett tydliggörande i ansvaret kring lansering, utbildning, implementering och uppföljning av framtaget bedömningsstöd.

Socialnämnden och övriga nämnder och bolag i Stockholms stad gör årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos utifrån perioden januari till och med augusti, mot budget och verksamhetens mål. Tertialrapport 2 utgör stadens delårsbokslut.

Socialnämnden följer upp prognoser som bidrar till måluppfyllelse för kommunfullmäktiges inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden

2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning

3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla.

Respektive nämnd beslutar om tertialrapport 2 i slutet av september, därefter går stadens samlade rapport till kommunfullmäktige och fastställs i november.

Förvaltningen har i dialog med Bostadsförmedlingen utrett hinder för våldsutsatta att få förtur till bostad. Utredningen har visat på ett antal hinder som kan betecknas som avsedda hinder, relaterade till gällande regelverk för förtur och Bostadsförmedlingens uppdrag samt oönskade hinder för förtur som bygger på missförstånd mellan socialtjänsten och Bostadsförmedlingen kring tillämpning av gällande regelverk. I ärendet har flera exempel visat på behovet av att den ömsesidiga förståelsen av Bostadsförmedlingens och socialtjänstens respektive uppdrag behöver bli bättre och att kontakten i enskilda ärenden måste intensifieras. Förvaltningen konstaterar avslutningsvis att det pågår intressant utvecklingsarbete inom socialtjänsten i syfte att långsiktigt stärka och utveckla arbetet med att erbjuda våldsutsatta personer hjälp med att ordna stadigvarande boende, att det stöd i bostadssökande som erbjuds våldsutsatta personer behöver vara effektivt och likvärdigt samt att det behövs mer kunskap om målgruppen våldsutsatta personer där skuldsättning utgör primärt hinder för anskaffande av stadigvarande bostad.

Socialförvaltningen har sedan 2004 vartannat år genomfört kartläggningar av barnfamiljer som saknar permanent bostad och som har kontakt med någon av stadens enheter inom socialtjänsten. Kartläggningen ger en översiktsbild av antalet barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever i osäkra boendeförhållanden som rapporterats in till socialförvaltningen under mars månad 2023. Totalt 387 barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden har rapporterats in 2023, vilket är en minskning med 46 barnfamiljer sedan 2021. Andelen barnfamiljer i förhållandevis stadigvarande boendelösningar ligger på en fortsatt hög nivå, då 72 procent av samtliga kartlagda barnfamiljer uppgetts bo i mer stadigvarande boendelösningar.

Andréa Hedin m.fl. (M) har i en skrivelse till socialnämnden framfört ett antal frågor rörande utbetalningar av ekonomiskt bistånd i Stockholm för svartkontrakt, brevlådeadresser, s.k. madrassboende m.m. och stadens brottsförebyggande arbete. Bland annat ställs frågor om antal hushåll med ovanstående boendeformer samt frågor om stadens arbete med olika boendeformer och felaktigheter i folkbokföring. Vidare ställs frågor avseende konsekvenserna för socialtjänsten i Stockholm med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) vägledande dom som innebär att kommuner inte kan neka ekonomiskt bistånd för otillåtna kontrakt.

Förvaltningen kan inte svara på frågan om hur många av stadens biståndssökande som innehar ett olovligt andrahandskontrakt eller annan typ av boende som exempelvis så kallade brevlådeadresser eller madrassboenden, detta då boendeform inte registreras i samband med beslut om ekonomiskt bistånd. Vidare redogör förvaltningen om socialtjänstens arbete vad gäller att utreda den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd för boendekostnader samt vilka rutiner som finns för att kontrollera att den enskilde bor på adressen som han eller hon uppger samt att hyran som anges är skälig. Stadens riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd, som varit gällande sedan 2017, stödjer inte arbetssättet att neka någon bistånd till boendekostnad vid olovligt andrahandskontrakt. Den nya rättspraxisen från HFD förändrar därmed inga arbetssätt eller bedömningar i handläggningen av ekonomiskt bistånd till boendekostnader i stadens socialtjänst.

Andrea Hedin m.fl. (M) har i en skrivelse till socialnämnden framfört ett antal frågor rörande arbetet med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. I skrivelsen ställs frågor kring återkravsbeloppet som motsvarar 0,8 procent av det totalt utbetalda ekonomiska biståndet samt den vanligaste avslutsorsaken av FUT-ärenden som är ”Eftergift 3-årsgräns”.

I ärendet redogör förvaltningen för hur återkravsbeloppet står sig i Malmö stad och Göteborgs stad jämfört med Stockholms stad samt vilka åtgärder tas för att minska antalet FUT-ärenden som avslutas på grund av att tre år har passerat sedan felaktigheten inträffat.

Annika Elmlund m.fl. (M) har i en skrivelse till socialnämnden framfört frågor rörande budget- och skuldrådgivningen i Stockholms stad. Frågorna handlar om stadens förebyggande arbete mot överskuldsättning och rör bland annat i vilken utsträckning budget- och skuldrådgivare har kännedom om lokala avvikelser i olika stadsdelar kring orsaker till skuldsättning.

Förvaltningen instämmer med författarna till skrivelsen om att det är viktigt att det sker ett förebyggande arbete i syfte att förhindra framtida problem med skulder. Verksamhetssystemet för budget- och skuldrådgivning stödjer inte framtagandet av aggregerad statistik kring orsaker till skuldsättning eller typ av skuldsättning, varken stadsdelsvis eller stadsövergripande. Detta försvårar möjligheten att genom statistik få en bra bild över de lokala behoven. Trots avsaknad av statistik bedrivs ett förebyggande och utåtriktat arbete i stadsdelsförvaltningarna som grundar sig i både de lokala behov som verksamheterna uppmärksammar samt de riskfaktorer som är kända genom nationell statistik och forskning.

Ärendet avser godkännande av resa till MST Network Partner Conference, Atlanta USA 2023-10-21 -2023-10-27. Konferensen ingår i avtalet mellan MST Services och MST Sverige, Socialförvaltningen som en del i utvecklandet av Network partnerskapet samt vidareutbildning till MST Experter.

Resan avser MST Sveriges två medarbetare vid Framtid Stockholm, Emma Ulfsdotter Ljunggren, projektledare/Programchef MST Sverige och Anders Öhman, MST Expert.