Möte 2024-12-10

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion från Thomas Wihlman (C). I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att staden inför en orosanmälan för äldre personer, informerar verksamheterna inom äldreomsorgen om detta samt synliggör denna möjlighet på stadens hemsida. I motionen föreslås även att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda hur funktionen orosanmälan för äldre lämpligast organiseras i staden.

Förvaltningen instämmer med motionären om att det är viktigt att uppmärksamma äldre personer som kan befinna sig i en särskilt utsatt situation. Förvaltningen konstaterar att orosanmälningar som rör äldre hanteras inom ordinarie strukturer. Det finns idag möjlighet att göra orosanmälningar för vuxna inklusive äldre och strukturer för hur dessa ska hanteras och handläggas inom stadens respektive verksamhetsområden. Vidare ser förvaltningen att dessa fortsatt ska handläggas inom de verksamhetsområden som ansvarar för att hantera frågan och har den specialistkompetens som behövs. Däremot instämmer förvaltningen med motionären om att det på stadens hemsida kan tydliggöras hur orosanmälan för vuxna inklusive äldre kan göras.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) och Åsa Nilsson Söderström (L) om samspel i förskolan. I motionen understryks att förskolan ska styras av forskares rekommendationer om lärande, utveckling och barns hjärnor. Därför föreslås att staden utvecklar arbetet med samspel i förskolan samt tillämpar WHO:s och Socialstyrelsens rekommendationer för minimal skärmanvändning i förskolan. Socialförvaltningen instämmer i vikten av att främja ett gott samspel i förskolan. Ett gott samspel mellan pedagoger och barn bidrar till en trygg miljö där barn vågar anförtro sig till vuxna vilket också kan bidra till att barn i behov av särskilt stöd upptäcks tidigt, liksom att barn som far illa kommer till socialtjänstens kännedom och vid behov kan få rätt stöd och skydd. Socialförvaltningen ser positivt på att Skolverket haft ett regeringsuppdrag att göra en översyn av Läroplan för förskolan (Lpfö18) och ta fram förslag på hur den kan anpassas till rådande kunskapsläge om barns skärmtid. Dessa ändringar kan tillsammans med stadens kommande program för barnhälsa tydliggöra än mer hur Stockholms stads förskolor på ett likställt sätt kan fortsätta främja barns hälsa och utveckling samt bidra till goda uppväxtvillkor

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på motionen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion från Gabriel Kroon (SD), Linnea Vinge (SD) och Sergej Salnikov (SD). I motionen lyfts en granskning som Eskilstuna kommun har gjort av totalt 100 allmännyttiga ideella föreningar i deras kommun. Granskningen är genomförd för att utreda risken att sådana föreningar skulle kunna utgöra grund för felaktigt utbetalt ekonomiskt bistånd från kommunen.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger socialnämnden i uppdrag att utarbeta ett metodstöd för att undvika att ideella föreningar används för att dölja inkomster vid ansökan om ekonomiskt bistånd samt ger nämnden i uppdrag att också ganska 100 ideella föreningar i kommunen.

Förvaltningen delar motionärernas syn på vikten av att ekonomiskt bistånd betalas ut till de som faktiskt har rätt till det. Inom stadens enheter för ekonomiskt bistånd sker redan idag ett omfattande arbete med att verka för att ekonomiskt bistånd så långt som möjligt betalas ut på korrekta grunder. Om fel ändå uppstår är målsättningen alltid att staden ska få tillbaka de felaktigt utbetalda pengarna samt förhindra att bistånd fortsatt betalas ut på felaktiga grunder. Även här bedrivs ett aktivt arbete i staden sedan många år tillbaka. Förvaltningen ställer sig vidare frågande till om det är kommunens uppgift att granska ideella föreningars ekonomi.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Stadsrevisionen i Stockholms stad har genomfört en granskning om det i Stockholm stads förskoleverksamhet finns arbetssätt som säkerställer att socialtjänstlagens anmälningsskyldighet uppfylls. Stadsrevisionen lyfter i sin rapport att granskningen visar att förskoleverksamheten inte fullt ut säkerställer att anmälningar av oro för barn sker i enlighet med socialtjänstlagens krav. Stadsrevisorerna menar att det finns behov att utveckla stadsövergripande analys och uppföljning av orosanmälningar. De menar att en utvecklad analys skulle möjliggöra identifikation av vilka delar av orosanmälningsprocessen som behöver utvecklas och stärkas.

Socialförvaltningen ser en möjlighet att göra vissa analyser av den statistik som inhämtas vid framtagandet av den årliga redovisningen i socialtjänstrapporten. För att kunna få djupare kunskap om orsaker till ökningar eller minskningar av orosanmälningar och därmed prioritera rätt utvecklingsinsatser, behöver socialförvaltningen tillsammans med förskoleförvaltningen undersöka vilken statistik eller data som vore önskvärd för djupare analyser gällande orosanmälningar. Med bättre analyser kan socialtjänstens arbete med att möta upp förskolans behov av stöd relaterat till orosanmälningsprocessen effektiviseras.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Verksamhetsplanen beskriver socialnämndens arbete och prioriteringar utifrån kommunfullmäktiges budget för 2025 och de tre inriktningsmålen:

1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden

2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning

3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner verksamhetsplan för 2025.

Prognosen baseras på utfallet per 30 november samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett överskott mot budget om 7,7 mnkr efter resultatöverföring.

De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom verksamhetsområde jour- och rådgivande verksamhet samt nyanlända. Underskotten täcks inom nämndens budgetram.

Socialnämnden fick i budgeten för 2024 uppdraget att analysera mängden droger som finns i Stockholms avloppsvatten. Tio mätpunkter som representerar olika delar av staden valdes ut och mätningarna genomfördes vid två provtillfällen under 2024. Samma mätpunkter undersöktes 2023 vilket möjliggör jämförelser av resultaten över tid.

Provtagningarna visar att spår av narkotika kunde påvisas vid samtliga mätpunkter i stadens avloppsvatten med vissa skillnader i förekomst av olika preparat. Kokain och MDMA (ecstasy) är mer frekvent förekommande under helgerna, framför allt i innerstaden, vilket tyder på att dessa huvudsakligen används som ”partydroger” medan andra droger förekommer mer regelbundet under alla veckans dagar.

Årets resultat skiljer sig inte mycket från mätningen som gjordes 2023. Tendensen är att de övergripande mätvärdena för kokain, MDMA (ecstasy) och tramadol minskar något i staden, att cannabis är oförändrat medan amfetamin däremot visar upp en viss ökning.

Stockholms stads mätvärden är generellt högre än i andra svenska städer som genomfört liknande droganalyser. I ett europeiskt sammanhang ligger dock staden på en relativt låg nivå, oftast under medelvärdena för europeiska städer.

Resultaten i denna rapport kan utgöra ett komplement till andra kartläggningar och ge en bild av narkotikasituationen i staden.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten och att den överlämnas för kännedom till stadsdelsnämnderna.

Under året har en fördjupad analys av utvalda resultat från Socialtjänstrapport 2023 genomförts för att identifiera möjliga utvecklingsområden inom socialtjänstens verksamhetsområden. Analysen fokuserade på ekonomiskt bistånd utifrån att en sjunkande andel biståndshushåll och personer med försörjningsstöd observerats, på våld i nära relationer utifrån att en minskning motsvarande 15 procent observerats för beslut om skyddat boende och slutligen på funktionshinder och socialpsykiatri utifrån skillnader i beviljade boendestödstimmar. Analysen redogör för tänkbara förklaringar och landar i förslag på vidare åtgärder inom respektive fokusområde. Bland annat föreslås en avslagsanalys, riktade informationsinsatser till riskgrupper samt en brukarrevision.

Sedan 2013 års budget har socialförvaltningen i uppdrag att skicka ut en stadsövergripande enkät till personer som uppbär ekonomiskt bistånd för att kunna förbättra service, bidra till verksamhetsutveckling och möjliggöra jämförelser som kan leda till högre grad av likställighet inom ekonomiskt bistånd i Stockholms stad.

Den enkätundersökning som år 2024 skickats ut till personer som i Stockholms stad uppburit ekonomiskt bistånd under året uppvisar ett genomgående positivt resultat. Enkäten besvarades av totalt 2145 personer av 7581 inbjudna vilket motsvarar en svarsandel på 32 procent.

Majoriteten av de individer som besvarat enkäten instämmer i påståendena om att de blir bemötta med respekt av sin handläggare, 85 procent, att de förstår den information de får om sitt ärende, 80 procent, att de vet vad som förväntas av dem för att ha rätt till ekonomiskt bistånd, 82 procent, samt att deras handläggare har rätt kompetens, 80 procent, och erbjuder rätt stöd, 76 procent. I enkäten får de svarande möjlighet att ge socialtjänsten ett generellt betyg på en skala från 1-10. Betyget ökade från 7,1 år 2022 till 7,5 år 2024. Vidare i enkäten får de svarande ange om de under det senaste året upplevt sig diskriminerade i kontakten med sin handläggare. 10 procent uppger sig ha upplevt diskriminering (13 procent år 2022 och 22 procent år 2020).

Kvinnornas enkätsvar är mer positiva än männens i alla frågor förutom två där resultatet är lika. Det är något av ett trendbrott jämfört med år 2022 samt åren innan då männens enkätsvar var något mer positiva än kvinnornas i majoriteten av frågorna. Genomgående för enkätfrågorna om bemötande och tillgänglighet, delaktighet samt tydlighet och kompetens är att en ökad positiv inställning följer med stigande ålder respektive längre biståndstid.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten om enkätundersökningen inom ekonomiskt bistånd, samt att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för kännedom.

Socialnämnden fick i budget för 2024 i uppdrag att i samarbete med stadsdelsnämnderna utforma ett enhetligt Bryt upp-program för våldsutsatta. För att tydliggöra syftet har det under projektets gång skett ett namnbyte till Bryt upp – sammanhållet stöd för våldsutsatta. I slutrapporten för Bryt upp – sammanhållet stöd för våldsutsatta (bilaga 1) redogörs hur socialförvaltningen tillsammans med bland annat stadsdelsnämnderna och SHIS Bostäder har tagit sig an uppdraget.

Bryt upp syftar till att erbjuda stöd till våldsutsatta personer för att hjälpa dem lämna våldsamma relationer och bygga upp trygga och hälsosamma liv. En viktig del i Bryt upp är samhandläggning, där olika enheter samarbetar för att säkerställa att den våldsutsatta får sammanhållet och anpassat stöd. Den som är utsatt ska mötas av en socialtjänst med förmåga att möta och anpassa insatserna utifrån den våldsutsattas individuella behov.

Förutom samhandläggning av ärenden ska det inom ramen för Bryt upp ges en rad insatser, som exempelvis praktiskt stöd och stöd och hjälp till stadigvarande boende.

En styrgrupp har haft det övergripande ansvaret för projektet och en projektgrupp har tagit fram en stadsövergripande processbeskrivning. Till processbeskrivningen finns tillhörande vägledningar som ska tillämpas i varje stadsdelsförvaltning och vid Enheten för hemlösa. Varje stadsdelsförvaltning har utsedda lokala implementerare av Bryt upp, som har arbetat med att anpassa den stadsövergripande processbeskrivningen till den egna förvaltningens organisering och samverkansstrukturer.

Under 2025 fortsätter implementeringen med fokus på att stötta de lokala implementerarna ytterligare. Styrgruppen för Bryt upp kommer även att fortsätta.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner denna slutrapport av budgetuppdraget.

I budget 2024 har socialnämnden fått i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda en enhetlig yrkestitulatur inom socialpsykiatrins verksamhet. Utredningen har genomförts tillsammans med stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning samt stadsdelsförvaltningarna.

För närvarande finns det flera olika titlar inom socialpsykiatrin, där boendestödjare är den mest använda titeln inom boendestöd, bostad med särskild service och stödboende. Titeln arbetsinstruktör dominerar inom sysselsättningsverksamheter och träfflokaler.

Titeln boendestödjare bedöms vara lämplig att behålla, medan arbetet för att enhetliga titlar inom sysselsättning och träfflokalsverksamhet bör fortsätta. Enligt förvaltningens förslag bör också en titel som socialpedagog eller metodstödare övervägas för att stärka det pedagogiska och metodiska arbetet.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet med tillhörande utredning som redovisning av nämndens budgetuppdrag.

Socialnämnden fick i uppdrag i budget för 2024 att i samråd med stadsdelsnämnderna utreda behovet av en samordningsfunktion för placeringar av barn och unga. Redan innan uppdraget kom i budget fanns ett önskemål hos flera stadsdelsförvaltningar om en centraliserad och samordnad placeringsfunktion för att effektivisera och minska administrationen för socialtjänsten när behov av placering utanför det egna hemmet uppstår.

Uppdraget i budget för 2025 är att nämnden i samråd med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska utreda förutsättningarna och vilka resurser som krävs för en central placeringsfunktion för placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorg (IFO), inom både ramavtal och individuella avtal, i syfte att etablera en funktion under året. Till detta ska socialnämnden uppmärksamma hur en central placeringsfunktion kan samordnas med pågående arbete med en sådan funktion för individuella avtal enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som ska införas under 2025.

Omvärldsbevakning har skett genom kontakt med representanter vid Göteborgs stad som har lång erfarenhet av att ha en samordnad placerings- och inköpsfunktion, Spink, för alla slags placeringar inom socialtjänsten.

I april 2024 skickades en enkät med fokus på placering och avtal rörande barn och unga ut till alla enhetschefer vid enheterna för barn och unga vid stadsdelsförvaltningarna. Enkäten berörde arbetet med att hitta leverantör, uppföljning av avtal, arkivering av avtal, dokumentering samt konsekvenser av en central placeringsfunktion. Förvaltningarna ser fördelar med en central placeringsfunktion såsom likställighet i staden, samsyn kring avtal med mera men har också farhågor, exempelvis att det skulle kunna brista i kommunikationen mellan en central placeringsfunktion och ansvarig socialsekreterare och att matchningen i det enskilda ärendet skulle kunna försvåras.

Sammantaget anser förvaltningen att fördelarna uppväger nackdelar med en central placeringsfunktion. De farhågor som stadsdelsförvaltningarna lyfte har utforskats tillsammans med Spink i Göteborgs stad, som på ett trovärdigt och sakligt sätt redogjorde för hur de har hanterat och löst dessa frågor efterhand.

Socialnämnden kommer under året stegvis införa en central placeringsfunktion för inköp av boendeplatser med individuella avtal inom LSS. Utöver detta ska nämnden fortsatt utreda förutsättningarna och vilka resurser som krävs för en central placeringsfunktion för placering av barn och unga inom IFO. Detta i syfte att förbereda en funktion under innevarande år. Socialnämnden kommer samtidigt att se över hur en sådan funktion kan samordnas med den centrala placeringsfunktionen för individuella avtal inom LSS.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet.

I Stockholms stads budget 2024 tilldelades socialnämnden budgetuppdraget att i samråd med stadsdelsnämnderna göra en översyn av insatser staden ger inom ramen för barn- och ungdomsvården i syfte att säkerställa likställigheten och att barn och unga får insatser av hög kvalitet.

Det finns god kunskap om vilka insatser som bedrivs inom stadens öppenvårdsenheter för barn och unga, både insatser som finns lokalt i stadsdelsnämnderna och de som tillhandahålls centralt i staden. Dessa insatser har kartlagts i flera omgångar de senaste åren; av socialförvaltningen, av Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt av konsultfirman Lumell Associates. Inom ramen för arbetet med Framtidens socialtjänst, omställningen till den nya socialtjänstlagen, pågår ett arbete där stadens öppenvårdsinsatser har validerats.

I den bifogade rapporten presenteras kortfattat och samlat de parallella arbeten som pågår inom stadens öppenvård för att ge en överblick inför fortsatt utvecklingsarbete i omställning till ny socialtjänstlag och mot ökad likställighet i staden. De arbeten som beskrivs är stadens arbete med insatser för barn och unga där rapporten Kartläggning av icke manualbaserad familjebehandling samt arbetet med insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott ingår. Vidare redogörs för två pågående granskningar där öppenvården berörs. Ett avsnitt i rapporten fokuserar på arbetet inför den nya socialtjänstlagen.

Rapporten konstaterar avslutningsvis att stadens öppenvård kommer att präglas av många förändringar de närmaste åren. Samtidigt som socialtjänsten ska möta upp framtidens behov, lagkrav och resursmässiga förutsättningar ska också allt gott som görs idag bibehållas. Den omfattande kunskap och de erfarenheter som stadens medarbetare och chefer besitter ska tillvaratas.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ovan nämnda budgetuppdrag.

I Stockholms stads budget 2024 tilldelades socialnämnden uppdraget att i samarbete med kommunstyrelsen, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ta fram förslag på hur socialtjänsten i större utsträckning kan arbeta med förebyggande och tidiga insatser, hur socialtjänsten kan utöka sin tillgänglighet samt vilka insatser som bör ges utan föregående behovsbedömning vid ett införande av en ny socialtjänstlag.

Under 2024 har arbetet riktats mot fyra områden som prioriterats utifrån de övergripande målsättningarna. Områdena innefattar; insatser utan individuell behovsprövning inom första linjens socialtjänst, en kunskapsbaserad socialtjänst, juridiska förändringar, förändringsledning och kompetensutveckling.

Arbetet under året har inriktats på att utforma och förankra en stadsövergripande projektorganisation och på att kartlägga och identifiera förändringsbehov för att skapa bästa möjliga utgångsläge för stadens omställning till framtidens socialtjänst. Samtliga delar redovisas i bilagan Framtidens socialtjänst – Omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst. Socialförvaltningen och äldreförvaltningen avser att i nära samarbete med stadsdelsförvaltningarna och stadsledningskontoret fortsätta driva projektet framåt i den riktning, form och den omfattning som projektet bedrivs idag samt i enlighet med finansborgarrådets budgetförslag för 2025.

Socialnämnden har i budgeten för 2024 fått i uppdrag att i samråd med stadsdelsnämnderna kartlägga utvecklingsbehov för gruppbostäder inom LSS och SoL, särskilt för äldre med stora omvårdnadsbehov. Utredningen identifierar flera behov, däribland ökad kompetens hos medarbetarna för att hantera åldersrelaterade vårdbehov såsom demens och palliativ vård. Socialpsykiatrin har även brister i tillgänglighet och resurser, vilket påverkar både stöd och arbetsmiljö. Förslagen inkluderar att skapa profilboenden för äldre, förbättra övergången till pensionärsliv för brukare och stärka samverkan mellan äldreomsorg och socialpsykiatri.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet med tillhörande rapporter som redovisning av nämndens budgetuppdrag.

Kvalitetsgranskningen har genomförts i stadsdelsförvaltningarna Bromma, Järva, Kungsholmen och Skarpnäck. Totalt omfattar granskningen 95 ärenden för barn och unga vuxna upp till 21 år, 28 procent flickor/kvinnor och 72 procent pojkar/män. Majoriteten av personerna är beviljad insats enligt LSS.

Det utvecklingsarbete som pågår i verksamheterna kring att stärka barnrättsperspektivet inklusive barns delaktighet syns i de granskade ärendena. En aktuell DUR-utredning som underlag till beslut fanns i nästan alla ärenden. Samtidigt saknas dokumenterad uppföljning i en knapp femtedel av de granskade ärendena. Arbetet med systematisk uppföljning är ett generellt utvecklingsområde och i det behöver både barn- och brukarperspektivet i utredning och uppföljning stärkas.

Rutin för framtidsplanering och information till barn och vårdnadshavare inför 18-årsdagen utgör ett gott exempel. Det innebär ett säkerställande av att inget missas inför vuxenlivet och att socialtjänsten också kan gå in och ge stöd i de delar som eventuellt behövs stöttas upp.

Socialförvaltningens arbete med forskning och utveckling ska bidra till utveckling av socialtjänsten och till bättre resultat för brukarna. I detta ingår utlysning och fördelning av lokala utvecklingsmedel och medel för utbyte och lärande genom studieresor och studiebesök. Totalt har 16 ansökningar om lokala utvecklingsmedel (LUM) och 12 ansökningar om medel för utveckling och lärande genom studiebesök/resor (MUL) inkommit för år 2025. Ansökningarna omfattar totalt 6 450 000 kronor, varav 6 200 000 kronor avser lokala utvecklingsmedel och 300 000 kronor avser medel för studiebesök/studieresor.

Förvaltningens förslag till beslut innebär att åtta LUM-ansökningar beviljas helt, en beviljas delvis och sju avslås. Den föreslagna beviljade summan för lokala utvecklingsmedel är 4 mkr. Av 12 inkomna MUL-ansökningar föreslås att alla utom en beviljas 20 000 kronor vardera. Föreslagen beviljad summa för MUL är 220 000 kr, och total summa för LUM och MUL blir därmed 4, 22 mkr.

De myndighetsdrivna avhopparverksamheterna i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö har sedan 2022 en intensifierad samverkan, både utifrån kunskaps- och erfarenhetsutbyte men även utifrån samverkan kring insatser till avhoppare. Avhoppare är en målgrupp som ofta är i behov av omfattande stödinsatser för att lämna kriminaliteten och som till följd av hotbild inte kan erbjudas dessa på hemmaplan. För att kunna ta tillvara befintliga insatser i egen regi i både Stockholm, Göteborg och Malmö upprättades under 2023 ett samverkansavtal som möjliggjorde att insatser till avhoppare kunde utbytas mellan städerna, varvid redan befintliga kommunala insatser kunde nyttjas. I avtalet definierades att målgruppen för samverkan var avhoppare med lägre hotbild, det vill säga inte individer med bekräftad hög hotbild som riskerade dödligt våld och som då skulle vara i behov av ett aktivt personsäkerhetsarbete från polis. Avtalet förlängdes med ett år under 2024 och nuvarande avtalsperiod går ut 2025-01-01. Syftet med samverkan kring insatser för målgruppen var att genom reglering i avtal möjliggöra så ett utbyte mellan städerna kunde ske och där hänsyn togs till jämnvikt och balans i resursutnyttjande av den egna kommunens resurser och den mottagande kommunens.

Under perioden var överenskommelsen att ett (1) ärende per kommun skulle vara aktuellt för samverkan. Stockholm har i sammanhanget haft ett lokalt avhopparärende placerat i annan kommun. Erfarenheter från projektet visar att insatserna varit av god kvalité och ändamålsmässiga för individen samt att socialtjänsten upplever att samverkan om insatser mellan städer var gynnsam för att tillgodose behoven som målgruppen har och erbjuda dessa individer en väg ut ur kriminaliteten. Utifrån lärdomar från samverkan rekommenderas att avtalet förlängs och utökas till att gälla två (2) ärenden per kommun samt även förändring i målgrupp till att även innefatta avhoppare med högre hotbilder samt skyddsärenden inom kriminalitet (exempelvis personer som medverkar i en förundersökning och medger dess involvering i kriminaliteten till polisen).

Stadsdelsnämnderna har tidigare haft ett ansvar för att öka antalet bostäder med särskild service (grupp - och servicebostäder) i staden. Från och med budgetåret 2022 övergick beställaransvaret för dessa bostäder till socialnämnden.

Detta inriktningsbeslut har som syfte att fastställa principer och mål som ska vägleda planering och uppförande av en gruppbostad enligt LSS. Beslutet baseras på stadens funktionsprogram för bostäder med särskild service enligt SoL och LSS samt för stödboenden.

I stadens boendeplan 2024-2034 noteras en brist på bostäder för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS och SoL, och behovet förväntas öka. Socialförvaltningen planerar att beställa en ny gruppbostad på fastigheten Tjärdalen 7, som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.

Boendet är en friliggande gruppbostad med sex lägenheter och gemensamhetsytor med en total yta på 343 kvadratmeter. Det kommunala bolaget Micasa beräknar tillträde till gruppbostaden år 2028.

Den totala årshyran för gruppbostaden är cirka 2,4 miljoner kronor. Nettohyreskostnaden för gruppbostaden uppgår år 1-3 till cirka 700 kr per lägenhet per dygn och förväntas sedan minska från år 4 till cirka 340.

Enskede- Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår att:
Stadsdelsnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en friliggande gruppbostad enligt LSS på fastigheten Tjärdalen 7 i Hagsätra till en uppskattad hyreskostnad om cirka 2,4 miljoner kronor per år.

Socialförvaltningen förslår att:
Socialnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en friliggande gruppbostad enligt LSS på fastigheten Tjärdalen 7 i Hagsätra.

Stadsdelsnämnderna har tidigare haft ett ansvar för att öka antalet bostäder med särskild service (grupp- och servicebostäder) i staden. Från och med budgetåret 2022 övergick beställaransvaret för dessa bostäder till socialnämnden.

Detta inriktningsbeslut har som syfte att fastställa principer och mål som ska vägleda planering och uppförande av en gruppbostad enligt LSS. Beslutet baseras på stadens funktionsprogram för bostäder med särskild service enligt SoL och LSS samt för stödboenden.

I stadens boendeplan 2024- 2034 noteras en brist på bostäder för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS och SoL, och behovet förväntas öka. Socialförvaltningen planerar att beställa en ny gruppbostad på fastigheten Vilohemmet 2, som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.

Boendet är en friliggande gruppbostad med sex lägenheter och gemensamhetsytor med en total yta på 341 kvadratmeter. Det kommunala bolaget Micasa beräknar tillträde till gruppbostaden år 2027. Den totala årshyran för gruppbostaden är cirka 2,4 miljoner kronor. Nettohyreskostnaden för gruppbostaden uppgår år 1-3 till cirka 685 kronor per lägenhet per dygn och förväntas sedan minska från år 4 till cirka 340 kronor.

Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att:
Stadsdelsnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en friliggande gruppbostad enligt LSS på fastigheten Vilohemmet 2 i Farsta till en uppskattad hyreskostnad om 2,4 miljoner kronor per år.

Socialförvaltningen förslår att:
Socialnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en friliggande gruppbostad enligt LSS på fastigheten Vilohemmet 2 i Farsta.

Stadsdelsnämnderna har tidigare haft ett ansvar för att öka antalet bostäder med särskild service (grupp- och servicebostäder) i staden. Från och med budgetåret 2022 övergick beställaransvaret för dessa bostäder till Socialnämnden.

Behovet av bostäder med särskild service är stort i hela staden och inom stadsdelsområdet.

Socialförvaltningen och Bromma stadsdelsförvaltning planerar att skapa fem nya servicelägenheter enligt LSS. Dessa lägenheter kommer att placeras i ett befintligt flerfamiljshus på Björnssonsgatan i Blackeberg, där det redan idag finns en servicebostad med totalt 10 boendelägenheter. Den befintliga verksamheten utökas därmed från 10 till 15 boendeplatser. Beräknat tillträde och start för ny verksamhet efter renoveringen planeras till under första kvartalet 2025.

Lägenheterna och gemensamhetsutrymmena ägs det kommunala bolag Micasa fastigheter. Den utökade ytan är 300 kvadratmeter och utökad årshyran är beräknad till 420 000 kronor år. Nettohyreskostnaden ligger på 15 kronor per lägenhet och dygn för hela verksamheten, inkluderat befintliga boendelägenheter och gemensamhetslokal.

Stadsdelsförvaltningens förslag till beslut:
Bromma stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens förslag om att inhyra ytterligare fem boendelägenheter i ett flerfamiljshus och koppla på en befintlig servicebostad på Björnssonsgatan 251C i Blackeberg. Till en kostnad om cirka 420 000 kronor per år.

Socialförvaltningens förslag till beslut:
Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag om att beställa en utökning av fem hyreslägenheter till en servicebostad i ett flerfamiljshus, på Björnssonsgatan 251C i Blackeberg, Bromma.

Stadsdelsnämnderna har tidigare haft ett ansvar för att öka antalet grupp- och servicebostäder i staden. Från och med budgetåret 2022 övergick beställaransvaret för dessa bostäder till Socialnämnden.

Behovet av bostäder med särskild service är stort både i staden och inom stadsdelsområdet. Socialförvaltningen och Farsta stadsdelsförvaltning planerar därför att inhyra fem lägenheter enligt LSS, som kommer att förmedlas via bostadsförmedlingen. Dessa lägenheter ska komplettera och kopplas samman med den befintliga servicebostadsverksamheten i fastigheten Bjurö 1 i Farsta.

Lägenheterna kommer att vara belägna i flerfamiljshus i närheten av servicebostadens gemensamhetslokal i Bjurö 1. Efter att dessa fem lägenheter har hyrts in, utökas verksamheten från 7 till totalt 12 boendeplatser. Beräknat tillträde är Q4 2025.

Dessa fem lägenheter erbjuds som hyresrätter med en yta på cirka 40 kvadratmeter per lägenhet och en uppskattad snitthyra på omkring 7 500 kronor per månad. Den totala ytan för de fem lägenheterna uppgår till cirka 200 kvadratmeter, med en beräknad total årshyra på omkring 450 000 kronor. Nettohyreskostnaden blir cirka 39 kronor per lägenhet och dygn för hela verksamheten, inkluderat befintliga boendelägenheter och gemensamhetslokal i verksamheten på fastigheten Bjurö 1.

Farsta stadsdelsförvaltning förslår att:

• Farsta stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens förslag om att inhyra fem lägenheter från bostadsförmedlingen för att komplettera befintlig verksamhet med servicebostad inom fastigheten Bjurö 1 i Farsta. Till en kostnad om cirka 450 000 kronor per år.
• Farsta stadsdelsnämnd ansöker hos kommunstyrelsen ekonomi- och trygghetsutskott om att godkänna hyresavtalet.

Socialförvaltningen föreslår att:
Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag om att inhyra fem lägenheter från bostadsförmedlingen för att komplettera befintlig verksamhet med servicebostad inom fastigheten Bjurö 1 i Farsta.

Område för tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak har behov av genomgripande utveckling av IT och e-tjänster. Denna digitalisering förbättrar service och förenklar för stadens företagare.

För att kunna uppnå detta behövs genomföras grundläggande utveckling av befintliga e-tjänster samt en uppdatering till Styleguide 4. Styleguide 4 ska förenkla och möjliggöra enklare och effektivare utveckling i framtiden.

Förvaltningen föreslår att beställningen för utvecklingen av områdets e-tjänster för serveringstillstånd, enligt Tietoevrys förstudierapport, genomförs.

En skrivelse angående statistik över bortförda Stockholmselever har inkommit till socialnämnden från Jan Jönsson (L) och Andrea Hedin m.fl. (M).

Skrivelsen lyfter att många elever har lämnat Sverige för kortare eller längre utlandsvistelse utan att det finns någon samlad information om skälet till skolfrånvaron. Det saknas även statistik över bortförda elever. Skrivelsen påpekar att uppföljningen av dessa utlandsvistelser brister och att det inte heller finns någon utpekad ansvarig aktör som kontrollerar var eleverna tar vägen då de skrivs ut ur skolan.

Bland annat pågår ett samarbete mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen med att uppdatera stadens rutin för att motverka att barn och unga förs utomlands till skadliga utlandsresor. Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen sammankallar en arbetsgrupp med kuratorer från förskoleklass, anpassad skola, gymnasiet och grundskola, socialtjänstens enhetschefer från stadsdel och barnahus, juridiska avdelning samt representanter från förskoleförvaltningen. Syftet är även att hitta vägar och arbetssätt för att sprida kunskap om det utvidgade utreseförbudet till verksamheterna som deltar i arbetsgruppen.

I socialtjänstens förebyggande arbete möter olika professioner ofta familjer och barn och unga som lever i olika former av hederskontext, vilket skapar möjligheter för barnet eller den vuxne att berätta om oro och för de förebyggande professionerna att agera.

När ett barn har förts utomlands ska socialtjänsten kontakta UD och följa den samarbetsrutin som finns gällande bortförda barn.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.