Möte 2025-02-18

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion från Emelie Wassermann, SD, gällande försök med fri ledsagning. Motionären förslår att Stockholms stad inleder ett försök med fri ledsagning som ett led i att öka den fysiska och psykiska hälsan för personer i behov av ledsagning. På så sätt menar motionären att även personer med synnedsättning ges möjlighet att delta i stadens idrotts- och kulturliv på lika villkor som seende.

Förvaltningen anser, i likhet med motionären, att insatsen ledsagning är en viktig insats för att enskilda, som till följd av funktionsnedsättning har behov av insatsen, ska ges möjlighet att kunna leva ett självständigt liv.

Socialnämnden, kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna har i årets budget fått i uppdrag att utreda förutsättningar och ekonomiska konsekvenser av en modell med icke biståndsbedömd ledsagning. Detta uppdrag ligger i linje med det som motionären förespråkar i sin skrivelse.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion från Gabriel Kroon, Sergej Salnikov och Julian Kroon, Sverigedemokraterna (SD).

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger de kommunala bostadsbolagen i uppdrag att utveckla ett aktivt arbetssätt för vräkningar av kriminella med hänsyn till den lagändring i Jordabalken 12 kap. 25 § som trädde i kraft 1 juli 2024.

Förvaltningen lyfter de allmännyttiga bolagens uppdrag att tillgodose olika utsatta gruppers bostadsförsörjning och arbeta vräkningsförebyggande och vill utifrån lagförändringen och med hänsyn till barnkonventionen betona vikten av fortsatt samverkan kring barnfamiljer som riskerar vräkning. Att socialtjänsten får tidig kännedom om barnfamiljer som riskerar vräkning till följd av lagändringen är grundläggande för att kunna arbeta stödjande kring barn som riskerar att fara illa.

Förvaltningen lyfter att staden har en bred ansats för det trygghetsskapande arbetet i Stockholms stad.

Förvaltningen överlåter yrkandet om att bostadsbolagen ska ställa om sin tjänstemannaorganisation till Stockholms Stadshus AB att yttra sig över.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på motionen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion om införande av bakgrundskontroller vid upplåtelse av bostäder i allmännyttiga bostadsaktiebolag. Motionen är skriven av Sergej Salnikov, SD. Motionären föreslår bland annat att utveckla och införa en rutin för bakgrundskontroller vid nya hyreskontrakt för bostäder i allmännyttan.

Förvaltningen belyser att de allmännyttiga bostadsbolagen har gemensamma regler för godkännande av hyresgäst, vilka syftar till att säkerställa att en sökande kan fullgöra sina skyldigheter som hyresgäst och omfattar inkomstkrav, kreditvärdighet samt boendereferenser.

Förvaltningen menar att de gemensamma regler för godkännande av hyresgäster som stadens allmännyttiga bostadsbolag redan har, i kombination med det vräkningsförebyggande arbete bostadsbolagen i samverkan med socialtjänsten utför, är tillräckliga för att säkerställa att hyresgäster ska kunna uppfylla sina åtaganden.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

En motion har inkommit till socialnämnden från Andrea Hedin (M) som handlar om att Stockholms stad bör införa ett mer systematiskt arbetssätt för att säkerställa att elever som eventuell förts utomlands mot sin vilja snabbt identifieras och att åtgärder vidtas. Motionen lyfter att Stockholm bör ha en särskild rutin för saknade elever, där misstanke om hedersrelaterat våld och tvång ingår i en tydlig checklista för rektorerna. Motionen betonar att fristående aktörer inte ska glömmas bort i uppföljningen av barnen och att de inkluderas i arbetet kring att utveckla ett systematiskt arbetssätt. Motionen föreslår bland annat att ge utbildningsnämnden och berörda nämnder i uppdrag att ta fram en informationskampanj som belyser vikten av att agera och orosanmäla när barn riskerar att föras utomlands och fara illa.

Det pågår samarbete mellan socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna med att uppdatera stadens rutin för att motverka att barn och unga förs utomlands till skadliga utlandsresor.

Varje år, innan sommarlovet, skickar socialförvaltningens direktör ut ett brev till chefer och medarbetare inom socialtjänsten för att uppmärksamma Origos årliga kampanj mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ett motsvarande brev skickas ut av utbildningsförvaltningens direktör till chefer och medarbetare inom skolan.

Med brevet vill socialnämnden uppmärksamma stadens socialtjänst på att ha extra beredskap för att fler ungdomar inför sommarlovet kan komma att söka kontakt med exempelvis ungdomsmottagningarna på grund av oro kring hedersrelaterat våld och förtryck, samt att fler orosanmälningar kan inkomma till socialtjänsten. Origo erbjuder årligen skolpersonal en grundläggande utbildning för att ge kunskaper om hedersrelaterat förtryck och våld.

Vidare har socialnämnden haft dialogmöte med ideella föreningar kring behov och pågående initiativ för målgruppen. Som resultat av detta har socialnämnden erbjudit möjlighet till kompetensförstärkning till dessa föreningar.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.

Utredningen om effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare syftar till att stärka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att hantera brott begångna av unga. Fokus ligger på utökade tvångsmedel, förbättrad rättssäkerhet för barn och förslag på författningsändringar.

De huvudsakliga förslagen om tvångsmedel mot barn är:

• förlängd häktningstid, vilket innebär att den maximala häktningstid för barn höjs från tre till fem månader.
• utökade tvångsmedel, vilket innebär att åtgärder som avspärrning, husrannsakan och kroppsbesiktning kan tillämpas på barn under 15 år. Tidsfristen för kroppsbesiktning förlängs till sex timmar.
• biometriska uppgifter, vilket innebär nya metoder som video, röstprov och handstilsprov tillåts och får registreras i polisens register vid allvarliga brott.

De huvudsakliga förslagen om hemliga tvångsmedel är:

• hemliga avlyssningsmetoder och kameraövervakning föreslås användas i brottsutredningar för barn under 15 år vid misstanke om brott med minimistraff på fyra års fängelse.
• tillstånd ges för Säkerhetspolisen att i underrättelseverksamhet använda hemliga tvångsmedel mot barn i syfte att förhindra allvarliga brott, inklusive terrorism.

Utredningen ger också förslag på generella tvångsmedel. Dessa generella tvångsmedel ger möjlighet till snabbare beslut om hemliga tvångsmedel vid brådskande fall samt gruppkvarhållande. Det sistnämnda innebär att Polisen får rätt att tillfälligt kvarhålla grupper vid brottsutredningar. Enligt utredningen förväntas förslagen leda till effektivare brottsutredningar och fler uppklarade brott. En ökad användning av tvångsmedel kan påverka barns integritet, men förslagen anses vara i linje med barnkonventionen och Europakonventionen.

Förvaltningen instämmer i utredningens problembeskrivning och betonar vikten av att motverka att barn och unga dras in i kriminalitet, särskilt med tanke på ökningen av allvarliga brott som mord, där allt fler barn under 15 år misstänks vara involverade. Samtidigt vill förvaltningen poängtera behovet av att säkerställa att barns rättigheter och behov beaktas enligt barnkonventionen.

Samhällsutvecklingen gör att förvaltningen ser behov av förändrad lagstiftning för att ge barn det skydd och stöd de behöver, särskilt med tanke på rekryteringen av barn till kriminella nätverk. Alla beslut som påverkar barn måste prioritera barns bästa och rätt till delaktighet, vilket även bidrar till att förebygga kriminalitet.

Utredningen brister i att analysera hur förslagen påverkar barn och unga på kort och lång sikt. En djupare analys utifrån barnrättsperspektivet efterlyses. En analys av förslagen utifrån barns och ungas mognadsprocess saknas. Flera av förslagen påverkar socialtjänsten och en mer omfattande analys av de ekonomiska konsekvenserna för socialtjänsten behövs.

Vidare vill förvaltningen lyfta att det saknas resonemang om kompensatoriska åtgärder för att balansera eventuella negativa effekter av lagändringarna. Det finns en risk att utökade befogenheter för tvångsmedel kan drabba barn som inte har begått brott. Detta inkluderar lägre trösklar för husrannsakan och kroppsvisitation, vilket kan påverka både barnet och dess familj.

Förvaltningen noterar att förslagen om biometriska underlag och hemliga tvångsmedel sannolikt påverkar ett litet antal barn, men menar ändå att detta kräver en noggrannare analys. Det finns också några fördelar med vissa av förslagen, då dessa kan leda till att barn avskrivs från brottsmisstankar, vilket är positivt.

Socialnämnden har under året arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Socialnämnden gör den sammantagna bedömningen att samtliga tre av kommunfullmäktiges mål uppfylls helt.

Viktiga teman/fokusområden för socialnämnden under året har varit:

• Omställningen inför ny socialtjänstlag, möta invånarnas behov och fortsätta att stärka arbetet med tidig upptäckt, tidiga insatser och en kunskapsbaserad och likställd socialtjänst, samordnade insatser inom förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård och samverkan mellan berörda aktörer.

• Ett utvecklat och stärkt miljö- och klimatarbetet i verksamheterna i enlighet med stadens miljöprogram.

• Vägen till arbete och egen försörjning samt arbetet mot hemlöshet.

• Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare.

• Brottsförebyggande arbete, våld i nära relation, välfärdsbrott samt kris- och beredskapsfrågor.

• Digitalisering och en mer tillgänglig socialtjänst genom digitala arbetssätt, e-tjänster och ny teknik.

• Budget/ekonomi i balans och långsiktigt hållbara finanser

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner verksamhetsberättelse för socialnämnden 2024.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 januari 2024.

I slutbetänkandet Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) föreslås en ny socialtjänstlag. I propositionen En förebyggande socialtjänstlag - för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89) föreslås att den nya socialtjänstlagen ska träda i kraft den 1 juli 2025.

Förutsatt att riksdagen fattar beslut om ny lag enligt prop. 2024/25:89 kommer den nya socialtjänstlagen innebära en rad förändringar för stadens socialtjänstverksamheter.

En av de stora förändringarna som föreslås innebär att socialnämnden ges möjlighet att erbjuda insatser på två sätt, efter individuell behovsprövning och utan individuell behovsprövning. Insatser som ges utan individuell behovsprövning kan vara öppna för alla eller riktade mot specifika målgrupper eller viss problematik. Dock krävs alltid individuell behovsprövning när det gäller insatser för ekonomiska behov. Vidare föreslås förändringar gällande skyldigheten att dokumentera vid genomförande av insatser. Dokumentationsskyldigheten föreslås att utvidgas och som huvudregel gälla vid genomförande av alla insatser, även för de utan individuell behovsprövning. Två undantag från skyldigheten att dokumentera föreslås. Det första innebär att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte behöver dokumenteras vid rådgivning. Det andra undantaget innebär att socialnämnden kan, när det föreligger särskilda skäl, besluta om att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid en insats som ges utan individuell behovsprövning.

Omställningsarbetet inför ny socialtjänstlag har pågått inom stadens projekt Framtidens socialtjänst – Omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst sedan 2024. En inventering av de så kallade öppna insatser som ges idag har genomförts under 2024 och arbetet med att utreda i vilken form insatserna ska tillhandahållas framåt i enlighet med ny socialtjänstlag kommer att fortsätta under 2025.

Socialförvaltningen och äldreförvaltningen understryker vikten av att stadens omställning sker gemensamt med stadsdelsförvaltningarna och stadsledningskontoret och i nära dialog med andra aktörer så som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner. Socialstyrelsens vägledning är viktig för att staden ska kunna nå lagens intentioner om en förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst som på sikt kan bidra till ett minskat behov av individuella insatser.

Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att socialtjänsten inom socialnämnden och stadsdelsnämnderna under en omställningsperiod, från och med den 1 juli 2025 fram till och med den 31 oktober 2026, får tillhandahålla insatserna i bilagan till tjänsteutlåtandet i den form som de ges idag utan individuell behovsbedömning, samt att insatserna på grund av särskilda skäl undantas från kravet om dokumentation vad gäller uppgifter som kan röja den enskildes identitet.

Socialnämnden föreslår vidare att kommunfullmäktige ger socialnämnden, inom de ansvarsområden som anges i reglementet för socialnämnden KFS 2024:16, i uppdrag att utreda vilka insatser i bilagan till tjänsteutlåtandet som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden efter omställningsperioden samt utreda eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet vid genomförande av insatserna.

Därtill föreslås att kommunfullmäktige ger socialnämnden och stadsdelsnämnderna inom de ansvarsområden som anges i reglementet för socialnämnden, KFS 2024:16, och inom de ansvarsområden som anges i reglementet för stadsdelsnämnderna, KFS 2024:18, i uppdrag att tidigast från och med den 1 juli 2025 genomföra pilotprojekt i socialnämnden och stadsdelsnämnderna i syfte att pröva och utvärdera införande av nya insatser utan individuell behovsprövning innan eventuellt införande över hela staden, samt pröva och utvärdera om vissa insatser som idag ges med individuell behovsprövning är lämpliga att tillhandahållas utan individuell behovsprövning.

Socialnämnden föreslås att återrapportera uppdragen till kommunfullmäktige senast den 30 september 2026.

Socialförvaltningen har genomfört en kartläggning av otrygga anställningar inom funktionshinderomsorgen, socialpsykiatrin och socialnämndens boendeverksamhet för personer med missbruksproblematik. Målet i kommunfullmäktiges budget är att 90 procent av medarbetarna inom funktionshinderområdet ska ha en trygg anställning. I samklang med målet i kommunfullmäktiges budget har begreppet trygg anställning definierats som en tillsvidareanställning på heltid.

Kartläggningen visar att:

• Inom funktionshinderomsorgen uppfyller 67 procent av de anställda definitionen av trygg anställning, med 75 procent inom kommunal regi och 41 procent inom entreprenad.
• Inom socialpsykiatrin uppfyller 92 procent av de anställda definitionen av trygg anställning, med 91 procent inom kommunal regi och 100 procent inom entreprenad.

• Inom socialnämndens boendeverksamhet för personer med missbruksproblematik uppfyller 90 procent av de anställda definitionen av trygg anställning.

Förvaltningen anser att en fortsatt strävan efter en hög andel tillsvidareanställd personal inom funktionshinderområdet är prioriterat då detta bedöms påverka kvaliteten för brukarna.

Under våren 2024 har socialtjänstinspektörerna genomfört en kvalitetsgranskning i samtliga stadsdelsförvaltningar gällande förhandsbedömningar som inte lett till utredning rörande barn 0-12 år. Under hösten 2024 granskades öppenvårdsinsatser för barn 0-12 år vid tre stadsdelsförvaltningar. Under året har även uppföljning genomförts avseende kvalitetsgranskning om tillämpningen av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och kvalitetsgranskning avseende handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer från 2023.

Granskningen av förhandsbedömningar visade generellt på rättssäkerhet på så sätt att de formella handläggningskraven i stort var uppfyllda. I merparten av de granskade förhandsbedömningarna framkom en välgrundad motivering till varför den inkomna oron inte motiverade att inleda utredning. I cirka 20 procent av de granskade förhandsbedömningarna gjordes dock bedömningen att inte inleda utredning trots att det fanns kvarstående oro, vilket visar på behov av fortsatt utvecklingsarbete. I granskningen av öppenvårdsinsatser framkom flera arbetssätt som ökar tillgängligheten för brukarna. Det viktigaste utvecklingsområdet som framkom var att barnets röst i högre utsträckning behöver framträda i genomförandeplan, uppföljning och utvärdering av insatsens utfall.

Uppföljningarna av 2023 års granskningar visar att granskningsresultaten använts som underlag i stadsdelsförvaltningarnas utvecklingsarbete och har bidragit till likställighet över staden.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner denna årsrapport.

Funktionshinderinspektörerna har under 2024 genomfört två kvalitetsgranskningar. En granskning inom verksamhetsområdet socialpsykiatri av insatsen bostad med särskild service enligt SoL genomfördes vid gruppbostäderna Bandängen, Ekeby, Elinsborgsbacken och Malmskillnadsgatan. Inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning genomfördes en granskning av insatserna ledsagning enligt SoL och ledsagarservice enligt LSS till barn och unga vuxna i stadsdelsförvaltningarna Bromma, Järva, Kungsholmen och Skarpnäck.

Båda granskningarna har visat goda exempel på dokumenterade systematiska uppföljningar av beviljad insats. Det är positivt att några stadsdelsförvaltningar inkluderar att ta kontakt med ledsagaren i samband med uppföljning då det ger värdefull information för fortsatt planering och insats. Inom bostad med särskild service fanns även flera exempel på att utföraren följt upp de egna arbetssätten och valda metoder.

Uppföljningarna av 2023 års granskningar visar att flera av verksamheterna arbetat med ett särskilt fokus på mängden aktiviteter i beställningar där vikt lagts vid prioriteringar i samband med uppföljningar. För att skapa en samsyn i bedömning av boendestödsinsats inom verksamhetsområdena socialpsykiatri och funktionsnedsättning redogör flera stadsdelsförvaltningar för att de haft gemensamma planeringsdagar och att delta på respektive arbetsgrupps ärendedragningar.

Länsstyrelsen i Stockholms län har begärt en redovisning av verksamheten personligt ombud (PO) för hemlösa med psykiska funktionsnedsättningar för 2024. Under 2024 har totalt 45 personer, 15 kvinnor och 30 män, varit aktuella inom verksamheten personligt ombud. De vanligaste orsakerna till att nya klienter tar kontakt med verksamheten har varit behov av stöd i kontakt med myndighet och/eller sjukvård samt ekonomi och bostad.

De personliga ombuden har uppmärksammat att tillgängligheten till försörjningsstöd vid Enheten för hemlösa har varit bristfällig, bland annat avseende telefontider. Detta kommer att hanteras i ledningsgruppen.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner redovisningen

Länsstyrelsen i Stockholms län har begärt att en ansökan om fortsatta statsbidrag för 2025 avseende verksamhet med personligt ombud (PO) ska inlämnas senast 2025-01-15. Länsstyrelsen medger att nämndens yttrande inkommer senare. Verksamheten personligt ombud har sin organisatoriska tillhörighet vid Enheten för hemlösa. Ombuden har på så sätt hög tillgänglighet till målgruppen och närhet till samarbetspartners som är samlokaliserade med Enheten för hemlösa, bland annat Pelarbackens vårdcentral för hemlösa och medborgarkontoret för hemlösa. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner ansökan om fortsatta statsbidrag för 2025 avseende 2 heltidsanställningar för verksamheten personligt ombud.

I regelverket för lex Sarah anges att rapporteringsskyldigheten fullgörs inom den kommunala socialtjänsten till berörd socialnämnd. I stadens riktlinjer anges att nämnden ska utse någon/några som ansvarar för att ta emot och utreda rapporter. Inom Stockholms stad har personen benämningen lex Sarah-ansvarig. Antalet lex Sarah-ansvariga varierar över tid på grund av att anställningar avslutas på egen begäran och nya personer rekryteras. Förvaltningen föreslår att Åsa Ullén, utredare vid staben vid avdelningen för socialt stöd samt Erika Lysén Kotti, metodutvecklare vid Stockholms stads socialjour utses till lex Sarah-ansvariga.

Stadsdelsnämnderna har tidigare haft ett ansvar för att öka antalet bostäder med särskild service (grupp - och servicebostäder) i staden. Från och med budgetåret 2022 övergick beställaransvaret för dessa bostäder till socialnämnden.

Detta inriktningsbeslut har som syfte att fastställa principer och mål som ska vägleda planering och uppförande av en servicebostad enligt LSS eller SoL. Beslutet baseras på stadens funktionsprogram för bostäder med särskild service enligt SoL och LSS samt för stödboenden.

I stadens boendeplan noteras en brist på bostäder för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS och SoL, och behovet förväntas öka. Socialförvaltningen planerar att beställa en ny servicebostad i en del av fastigheten Farsta 2:1, som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.

Servicebostaden omfattar tolv lägenheter som är cirka 35 kvadratmeter samt en gemensamhetslokal för personal om totalt 495 kvadratmeter. Byggaktören Wallenstam beräknar tillträde till servicebostaden år 2029.

Den totala årshyran för servicebostaden är cirka 1,5 miljoner kronor och nettohyreskostnaden för servicebostaden uppgår till 83 kronor per lägenhet per dygn.

Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att:
Stadsdelsnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en ny servicebostad enligt LSS eller SoL i en del av fastigheten Farsta 2:1 vid Farstarondellen till en uppskattad hyreskostnad om 1,5 miljoner kronor per år.

Socialförvaltningen föreslår att:
Socialnämnden godkänner inriktningsärende gällande projektering av en ny servicebostad enligt LSS eller SoL inom en del av fastigheten Farsta 2:1 vid Farstarondellen.

Andrea Hedin (M) med flera har i en skrivelse till socialnämnden ställt ett antal frågor gällande socialtjänstens arbetsmiljö. Skrivelsen framhåller att socialsekreterare är en utsatt arbetsgrupp där vissa får utstå hot och våld och försök till otillåten påverkan samt att många upplever stress och tung arbetsbörda när resurserna inte räcker till och personalomsättningen kan vara hög. Skrivelsen hänvisar till resultat från en enkätundersökning som Akademikerförbundet SSR gjort som visar att fyra av tio socialsekreterare utsatts för hot och våld under de senaste två åren.

Förvaltningen delar bilden av att socialsekreterares arbetsmiljö och arbetssituation är en viktig fråga. Fortsatt arbete med stadens handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten i samverkan med de fackliga organisationerna är därför en prioriterad fråga, liksom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.