Möte 2024-11-20

Jonas Naddebo, Centerpartiet i Stockholms stad, föreslår i en motion att blåsa liv i den sommarbarnsverksamhet som fram till 1990-talet var en etablerad insats och som innebar att barn från staden fick tillbringa ett par sommarveckor hos familjer på landet. Föremål för insatsen skulle vara de barn och unga med otillräcklig vuxentillsyn som under sommarlovet spenderar mycket tid ensamma och som därmed löper risk att dras in i kriminella nätverk. I motionen föreslås att verksamheten skulle drivas i samverkan mellan Stockholms stad och ideella organisationer.

Socialförvaltningen svarar att ansatsen att ge barn och unga en stimulerande fritid är av godo men framhåller att vad gäller barn med förhöjd risk att dras in i kriminalitet arbetar förvaltningen tillsammans med stadens stadsdelsförvaltningar med att implementera evidensbaserade insatser. De existerande insatserna kontaktfamilj och sommarkollo tangerar också motionens förslag och förvaltningen bedömer att det därför vore mer effektivt att utveckla dessa att bättre motsvara målgruppens behov.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Socialnämnden har mottagit en remiss från Maurice Forslund (KD) gällande att sociala insatsgrupper (SIG) ska erbjudas barn från 8 års ålder. I motionen framhålls en oroväckande trend där barn i mellan- och lågstadieålder blivit måltavlor för kriminella nätverks rekrytering. Motionären framhåller att ett arbete på statlig nivå är igång men yrkar på att det kommunalt behövs nya initiativ för att bryta denna utveckling och framhåller samverkansformen sociala insatsgrupper, som idag riktar sig till målgruppen unga 12-20 år som befinner sig i riskzon för att utveckla eller har utvecklat en kriminell livsstil som en dellösning.

Förvaltningen håller med om problembilden som motionären beskriver och ser även kommunala initiativ som viktiga för att utveckla goda arbetssätt och metoder i frågan. Framförallt önskar förvaltningen se ett ökat och likställigt arbete i det tidiga brottsförebyggande arbetet. Förvaltningen anser dock inte att åldersspannet för SIG Unga ska ändras då den inte är framtagen för yngre barn. För barn 6-11 år erbjuder stadens socialtjänst exempelvis beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram såsom Komet, skolsociala team och strukturerad familjebehandling. Arbete pågår för att även kunna erbjuda insatsen multimodalt KBS-baserat färdighetsträningsprogram som Socialstyrelsen rekommenderar för barn 6-17 med normbrytande beteende eller återfall i brott. Det finns idag även redan möjligheter att lokalt göra avsteg i enskilda ärenden från den rekommenderade åldern i SIG unga, när det bedöms lämpligt.

Socialförvaltningen förslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen till socialnämnden för yttrande. Övrig remissinstans är stadsledningskontoret.

Familjerådgivning är ett stöd till par, föräldrar och familjer som behöver hjälp i olika samlevnadsfrågor. Den som vill ha familjerådgivning och bor i Stockholms stad kan välja mellan ett antal godkända utförare, både privata utförare och stadens familjerådgivning i egen regi. Familjerådgivning är en insats som inte kräver ett biståndsbeslut. Familjerådgivning kostar 450 kronor per samtal och samtalstiden är 90 minuter, oavsett regi. Ersättningen bestäms i årets budget.

För par och familjer vars ekonomi ligger i nivå med, eller under normen för försörjningsstöd finns möjlighet till avgiftsbefrielse.

Förvaltningen kan konstatera att familjerådgivningen idag finns tillgänglig för samtliga nyblivna föräldrar inom Stockholm stad och att den genom möjligheten till avgiftsbefrielse även finns tillgänglig för familjer med svag ekonomi. Förvaltningen bedömer att det idag finns stöd för nyblivna föräldrar genom socialtjänstens insatser och att familjerådgivningen redan idag är tillgänglig för samtliga nyblivna föräldrar. Förvaltningen anser därmed att det inte finns behov av ytterligare insatser.

Socialnämnden föreslås godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska genomföra en bred översyn av de osjälvständiga brottsformerna i 23 kapitlet brottsbalken. Syftet är att skapa ett modernt och ändamålsenligt regelverk som effektiviserar lagföringen av brott och tillåter fler fällande domar för osjälvständiga brott.

Enligt utredningen finns det ett behov av reformer på grund av förändringar i brottslighetens karaktär och framväxten av organiserad brottslighet och hedersrelaterat våld. Gällande lagar anses otillräckliga för att hantera nya typer av straffvärda beteenden.

Utredningens centrala punkter är:

• Utvidgat straffansvar.
• Analys av hur straffansvaret för osjälvständiga brott kan utvidgas, särskilt mot organiserad brottslighet.
• Förslag om skärpt syn på brottslighet och nya författningsförslag.

Följande förändringar föreslås i lagtexten:

• Komplettering av försökbestämmelsen för att döma även vid myndighetsåtgärder som utesluter faran för fullbordan.
• Utökning av förberedelsebestämmelsen för att inkludera fler straffbara åtgärder, samt skärpning av straffskalan.
• Ändringar i stämplingsbestämmelsen för att förenkla bevisbördan.
• Ny möjlighet till frivilligt tillbakaträdande för individer som avslöjar brottsplaner innan brottets fullbordan.

Utredningen ser vidare ett behov av tydligare reglering för gärningsmannaskap och anstiftan och ändrade förutsättningar för ansvar vid underlåtenhet att avslöja brott. De föreslagna ändringarna syftar till att förnya och förenkla lagtexten.

Förslagen beräknas enligt utredningen öka kostnaderna för Kriminalvården och relaterade myndigheter, men inga ökningar förväntas för skolor eller kommuner. Information och utbildning om nya regler rekommenderas till relevanta myndigheter.

Förvaltningen stödjer behovet av förändringar men påpekar att en analys av hur lagförslagen påverkar barn och unga saknas. Det är viktigt att alla beslut och åtgärder tar hänsyn till barnets bästa.

Socialnämnden föreslås godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på kommunstyrelsens remiss.

Kommunstyrelsen har remitterat Betänkande Ett nytt regelverk för hälsodataregister (SOU 2024:57) till socialnämnden för yttrande. Utredningen har föreslagit en ny uppgiftsinsamling, skapat ändamålsenliga regler för att förbättra hälso- och sjukvården samt folkhälsan och säkerställt att regler utformas så att de skyddar den personliga integriteten.

Utredningen om hälsodataregister föreslår bland annat att nu gällande sex förordningarna ersätts av en gemensam förordning samt en utökad insamling av uppgifter till patientregistret hos Socialstyrelsen. Vidare föreslås att privata vårdgivare omfattas av uppgiftsskyldigheten till registret över kommunal hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen uppdras att utreda behovet av att samla in uppgifter av bland annat medicinsk betydelse till registret över kommunal hälso- och sjukvård. Därutöver lämnas förslag kring rekvisitionsläkemedel.

Socialförvaltningen ställer sig positiv till de förslag som lyfts fram i betänkandet. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Prognosen baseras på utfallet per 31 oktober samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett överskott mot budget om 2,0 mnkr efter resultatöverföring.

De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom verksamhetsområde barn och ungdom, jour- och rådgivande verksamhet, nyanlända samt ledning och administration. Underskotten täcks inom nämndens budgetram.

Förvaltningen föreslår nämnden ge förvaltningsdirektören delegation att fördela förstärkta medel till polissamverkan och sociala insatsgrupper.

Förvaltningen föreslår nämnden ge förvaltningsdirektören delegation att fördela och använda de statliga medel som socialnämnden tilldelats inom ramen för god och nära vård.

Socialnämnden fick i budget för 2024 i uppdrag att genomföra en genomlysning av boendekedjan för våldsutsatta.

Underlag till rapporten Genomlysning boendekedja för våldsutsatta har samlats in via en enkät till stadens relationsvåldsteam där handläggare under två månader har registrerat personer som haft behov av bostad på grund av våldsutsatthet. Resultat visade att närmare hälften av personerna bodde med minderåriga barn. Vid avslut av ärendet gjordes bedömningen att för närmare hälften av ärendena, varav sju personer som bodde med minderåriga barn, hade behovet av stadigvarande boende inte tillgodosetts. Det var totalt fyra personer som hade ansökt om förtur i bostadskön, en av dessa beviljades förtur. Vidare hade fyra personer en skuldsättningsproblematik som gjorde att de inte godkändes som förstahandshyresgäster.

Förvaltningen anser att det finns ett fortsatt behov av utvecklingsarbete för att möjliggöra att fler våldsutsatta får stöd till stadigvarande boende. Inom ramen för Bryt upp – sammanhållet stöd för våldsutsatta ska en rad insatser ges, bland annat stöd och hjälp till stadigvarande boende. Förvaltningen föreslår att en ny kartläggning genomförs om två år i syfte att följa utvecklingen avseende stöd till stadigvarande boende för målgruppen.

Nämnden fastställer årligen sammanträdesplan och arbetsordning för nämndens arbete. Förslag till sammanträdesplan är anpassad efter kommunstyrelsens tidsplan för nämndens arbete med bokslut och verksamhetsberättelse, uppföljning av budget, underlag till budget 2026 med inriktning för 2027-2028, samt verksamhetsplan för 2026.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förslag till sammanträdesplan för år 2025.

Socialnämnden har tre utskott som på socialnämndens vägnar beslutar i ärenden tillhörande utskottens ansvarsområden där nämnden delegerat beslutsrätten; tillståndsutskottet, individutskottet och organisations- och föreningsutskottet. Fem ledamöter och tre ersättare per utskott väljs bland nämndens ledamöter och ersättare för ett år i sänder.

Förvaltningen föreslår att nämnden utser Rashid Mohammed (V) som ledamot i socialnämndens tillståndsutskott samt My Järphed (V) som ersättare i socialnämndens organisations och föreningsutskott för resten av år 2024.

Jan Jönsson m.fl. (L) har i en skrivelse till socialnämnden 2024-08-27 ställt en fråga om vilket försäkringsskydd som finns för barn och unga som är placerade av socialtjänsten i Stockholms stad.

Stockholm stad har tecknat en ansvarsförsäkring med S:t Erik Försäkrings AB gällande skador orsakade av barn och unga som är placerade på institution, i jour- eller familjehem eller som har beviljats insats i form av kontaktfamilj och kontaktperson.

Stockholms stad har också, genom samma försäkringsbolag, tecknat en olycksfallsförsäkring för samma grupp av barn och unga som beskrivs ovan.

Beträffande familjehemsplacerade barn och unga rekommenderas alla familjehem av socialtjänsten att ha en hemförsäkring som omfattar det placerade barnet eller ungdomen, samt att undersöka förutsättningarna för detta.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen. 

Kristin Jacobsson (C), Annika Elmlund (M), Jan Jönsson (L) och Maurice Forslund (KD) har i en skrivelse om framtiden för personerna som bor på Skarpnäcksgården ställt följande frågor till förvaltningen:

1. Hur många individer från Stockholms stad placeras i genomsnitt på Skarpnäcksgårdens lågtröskelboende per år? Hur många av dessa har korttidsplacering och hur många har mer stadigvarande placering?
2. Hur ser socialförvaltningen på möjligheten att hitta andra platser till alla stockholmare som placeras på Skarpnäcksgården när fastigheterna rivs? Pågår en plan för det idag?
3. Om det inte pågår en planering för att på 3-4 månader kunna stänga ner verksamheten, vilken är anledningen till att verksamhetskontraktet endast förlängs med så kort ledtid?

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Annika Elmlund med flera (M) och Jan Jönsson (L) har i en skrivelse till socialnämnden framfört önskemål om att få svar på hur Stockholms stad säkerhetsställer att barn inte placeras eller tidigare har placerats på hem för vård eller boende (HVB) som har kopplingar till den organiserade brottsligheten samt att inte det finns korruption vid handläggningen av placeringar. Bakgrunden till frågeställningarna är att polisens nationella avdelning (NOA) publicerat en studie där det framkommer kopplingar mellan ägare för HVB-hem och den grovt organiserade brottsligheten.

Förvaltningen delar oron i skrivelsen gällande riskerna för att den organiserade brottsligheten kommer in i samhällsfunktioner och utmanar rättssäkerheten och demokratin. Förvaltningen bedriver kontinuerlig avtalsuppföljning för att säkerställa att upphandlade leverantörer följer krav i upphandlingen där företrädare för HVB bland annat inte får ha gjort sig skyldiga till de brott som ingår i upphandlingslagstiftningens uteslutningsgrunder, samt kontrollerar att leverantören tillämpar kontroller av om anställd personal har dömts för brott.

Förvaltningen ingår i stadsövergripande och myndighetsövergripande arbetsgrupper för att stärka arbetet mot välfärdsbrott och oseriösa aktörer. Alla förvaltningar inom staden ska genomföra kontroller mot belastnings- och misstankeregister vid anställning av medarbetare som jobbar med barn och unga. Detta görs för att skydda barn och unga men också för att minska risk för korruption vid handläggning av placeringar.

Förvaltningen välkomnar förändringar i lagstiftningen för att öka möjligheterna till att information från de statliga myndigheterna, såsom Polismyndigheten, även kommer socialtjänsten till kännedom när det gäller möjligheterna att säkerhetsställa att HVB med koppling till kriminalitet inte används.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.