Möte 2024-03-19

En motion om att införa studieroteam har inkommit till socialnämnden från Jan Jönsson (L).

Motionen handlar om en modell och samverkan mellan olika samhällsaktörer för att stärka studiero och trygghet i skolan. I motionen lyfts att socialtjänstens medansvar för barns skolframgångar måste utvecklas ytterligare så att fler skolsociala team även består av föräldrarådgivare och fältassistent för att möta fler av barnets behov av stöd. Även önskemålet att utvidga de skolsociala teamens uppdrag till att arbeta med beteendestörningar i skolmiljön för att stärka elevernas möjlighet till skolframgång och skolans lärande uppdrag lyfts i motionen.

Motionen föreslår att en ny modell med studieroteam snarast testas som pilotverksamhet i ett par skolor som identifierat låg studiero som ett betydande problem. Arbetssättet med modellen innebär att studieroteamet hanterar oordning i klassrummet och sena ankomster. Syftet med studieroteamet är att lärarna inte ska behöva avbryta undervisningen för de övriga eleverna samt fånga upp elevens behov och återkoppla till föräldrarna.

Skolsociala team finns idag i alla stadsdelsområden och det är ungefär 100 av stadens grundskolor som samarbetar med socialtjänsten kring denna insats, vars målgrupp är elever i årskurs 4-9 med upprepad eller längre frånvaro. I några stadsdelsområden finns både skolsocionomer, föräldrarådgivare och fältassistenter kopplade till alla högstadieskolor i syfte att tillsammans erbjuda ett brett preventivt stöd till elever och familjer utifrån ett helhetsperspektiv. Att hantera beteendestörningar i skolmiljön är dock i första hand skolans uppdrag och ansvar, där socialtjänstens resurser kan kopplas in när skolan signalerar behov av det.

Problemen med trygghet och studiero ser olika ut i olika skolor. Det är upp till varje skola att själv bedöma och besluta om vilka åtgärder och arbetssätt som bäst motsvarar behoven av att främja både tryggheten och studieron i den enskilda skolan. Enligt utbildningsförvaltningen har de flesta kommunala skolor redan ett aktivt arbete med olika former av så kallade trygghetsteam. Formen och arbetssätten ser olika ut i olika skolor. Motionens förslag om studieroteam som utifrån den amerikanska modellen består av medarbetare från skolan är en fråga för utbildningsnämnden att ta ställning till.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat en motion från Andrea Hedin och Sophia Granswed Baat, båda Moderaterna. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om;  

1. att stadsdelsförvaltningarna i samverkan med grundskolorna i sitt område ansvarar för att vårdnadshavare till skolpliktiga barn ska få kunskap om socialtjänstens uppdrag och arbetssätt.
2. att socialtjänsten regelbundet ska närvara på föräldramöten i kommunala skolor.
3. att stadsdelsförvaltning i samråd med kommunala skolor i stadsdelen kan bestämma att socialtjänsten ska närvara på föräldramöten.
4. att socialtjänsten ska erbjuda sin närvaro på föräldramöten i fristående skolor.
5. att socialtjänsten regelbundet ska närvara på föräldramöten i kommunala förskolor.
6. att socialtjänsten ska erbjuda sin närvaro på föräldramöten i fristående förskolor.
7. att förskolesociala team utreds och testas genom en pilot i någon stadsdel

Förvaltningen instämmer med motionärerna att desinformationskampanjen mot socialtjänsten har negativ påverkan på socialtjänstens arbete. En fungerande samverkan med förskolan och skolan är en viktig del i arbetet mot desinformationskampanjen. I Stockholms stad pågår ett arbete att fortsatt stärka samverkan mellan socialtjänst, förskolan och skolan. Däremot ställer sig förvaltningen tveksam till behovet av att besluta i kommunfullmäktige om hur ofta och i vilken form samverkan ska ske, då behoven och förutsättningarna varierar över staden.

Socialnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara remiss Heltid som norm.

Kompetensförsörjningen till välfärden är en av de viktigaste frågorna för kommuner och regioner. En viktig del i arbetet är goda anställningsvillkor som innefattar heltid som norm.

Stadsledningskontoret anser därför att alla verksamheter bör uppmanas att erbjuda deltidsanställda heltid, och vid behov av nyrekrytering ska tjänster erbjudas dem som idag arbetar heltid.

För att ytterligare öka takten i att göra heltid till norm föreslås att inga deltidsanställningar ska kunna göras från och med 1 juli 2024. I förslaget ingår att alla lediga tjänster ska som norm annonseras som heltidstjänster. En ökning av andelen tillsvidareanställda på heltid ger ett betydande tillskott i verksamheten både vad gäller kvalitet och kontinuitet.

Socialförvaltningen delar bilden att kompetensförsörjningen är en av de viktigaste frågorna för stadens verksamheter och arbetar sedan 2020 enligt det arbetssätt som föreslås.

Socialförvaltningen ställer sig positiv till förslaget.

Ett förslag på nytt idrottspolitiskt program har skickats ut på remiss till ett flertal remissinsatser i staden. Det huvudsakliga innehållet i programmet för 2024-2028 är detsamma som det tidigare programmet, men innehåller några uppdateringar. Programmet har ett nytt namn, är kortare och lyfter mer konkreta åtgärder. Bland annat lyfts det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet där idrotten har en viktig roll i att förebygga och motverka rekrytering av unga till kriminalitet. I det förra programmet lyftes rekryteringen av ungdomar till kriminella och våldsamma nätverk inom supporterkulturen.

Förvaltningen ser positivt på samarbete med skolor, idrottsföreningar och lokala samhällen för att bygga en positiv och stödjande miljö för ungdomar att delta i fysisk aktivitet.

Förvaltningen föreslår att samma definition för funktionsnedsättning ska gälla som återfinns i Programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, nämligen nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion om samverkan med Migrationsverket för att främja frivillig återvandring. Motionen är skriven av Gabriel Kroon från Sverigedemokraterna.

I motionen föreslås att Kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att vara en aktiv part med ambitionen att delta i gemensamma projekt med Migrationsverket kring frivillig återvandring. I motionen refereras till en undersökning från frivilligorganisationen Centre for Local Development and Diaspora (CLDD) om andel som vill återvandra men som inte bedöms utgöra en tillförlitlig källa för underlag. Då det inte är något specifikt projekt som motionen föreslår att staden ska delta i och inte heller har tillförlitlig statistik är det svårt att ta ställning förslaget. Migrationsverket har i uppdrag att arbeta med frågor som rör återvandring. Invånare som i kontakten med socialtjänsten söker information om möjlighet till återvandring hänvisas därför till kontakt med Migrationsverket. Efter samtyckesinhämtning kan socialtjänsten bistå med stöd i kontakten med Migrationsverket om det önskas av den enskilde.

Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62).

Förvaltningen har i detta tjänsteutlåtande valt att främst bemöta de förslag och bedömningar som riktar sig till kommun och som har en påverkan på socialtjänstens arbete i Stockholms stad. Förvaltningen ser överlag positivt på förslagen och bedömningarna i utredningen, men efterfrågar i vissa avseenden förtydliganden och utveckling av resonemangen liksom strategier för implementering.

Förvaltningen ser att utredningens förslag och bedömningar innehåller såväl förebyggande insatser som vård- och stödinsatser och skadereducerande insatser och att samtliga dessa perspektiv och förhållningssätt behövs i den narkotikapolitiska frågan. Vidare ser förvaltningen att utredningens förslag och bedömningar behöver beaktas tillsammans Samsjuklighetsutredningens förslag i delbetänkandet Från delar till helhet- En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93) och slutbetänkandet Tvångsvården- som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) samt med de förslag som lämnas i Hållbar socialtjänst. En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47), vilket även understryks i utredningen.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Prognosen baseras på utfallet per 29 februari samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom område jour- och rådgivande verksamhet. Underskottet täcks inom nämndens budgetram.

De flesta enheter har en ekonomi i balans med budget.

Ärendeansvaret för fördelning av individärenden mellan stadsdelsnämnderna regleras idag i tre verksamhetsområden, individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning.

Syftet med riktlinjerna är att underlätta ansvarsfördelningen mellan stadsdelsnämnderna.

Riktlinjerna har främst reviderats genom att innehållet har kompletterats med skrivningar som har saknats eller som behöver förtydligas. Dispositionen har ändrats och nya stycken har lagts till för att göra dokumentet mer användarvänligt. En del stycken har flyttats till andra kapitel. En del innehåll har även tagits bort, i dessa fall handlar det främst om gammal information som inte längre stämmer. Riktlinjerna har även reviderats för att stämma överens med aktuell lagstiftning och beslut från kommunfullmäktige.

Förvaltningen föreslår att:

1. Socialnämnden godkänner förslaget till revidering av riktlinjer inom individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning och föreslår att kommunfullmäktige godkänna förslaget.
2. Socialnämnden föreslår att riktlinjerna ersätter riktlinjer för ärendeansvar mellan stadsdelsnämnderna (dnr 3.1.1-264/201).
3. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige delegerar till socialnämnden att genomföra mindre ändringar med anledning av den nya socialtjänstlagen. Socialnämnden beslutar under delegera till socialdirektör att teckna detta.
4. Förslaget överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beslut i kommunfullmäktige.

År 2023 fick socialnämnden i uppdrag att, tillsammans med stadsdelsnämnderna, samla och följa statistik över antal ansökningar, beslut och avslag avseende ledsagning/ledsagarservice och biträde av kontaktperson i syfte att säkerställa likställighet.

Total har staden fått in 1 398 ansökningar under 2023, varav 963 avser ansökningar om ledsagning/ledsagarservice med ett specificerat antal timmar och 435 avser kontaktperson.

Datainsamling som gjorts under år 2023 visar att Stockholms stad totalt sett har en låg andel avslag inom insatserna ledsagning/ledsagarservice och kontaktperson, endast åtta procent. Ansökningar om kontaktperson mynnar i något högre utsträckning än ansökningar om ledsagning/ledsagarservice ut i ett avslagsbeslut. De ärenden som överklagats av den enskilde och som därefter avgjorts i högre instans faller i relativt hög utsträckning ut till stadens fördel vilket får ses som en bekräftelse på att stadens bedömningar ligger i linje med gällande rättspraxis.

Av datainsamlingen framgår att andelen fattade bifallsbeslut varierar mellan stadsdelsnämnderna. Socialförvaltningen kan konstatera att de bakomliggande orsakerna till skillnaden i andelen bifallsbeslut mellan stadsdelsnämnderna inte står att finna i den här datainsamlingen.

Varje inkommen ansökan ska dock prövas individuellt och behovsprövningen ska ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet vilket kan påverka utfallet. Resultatet av insamlingen av antal ansökningar, beslut och avslag avseende ledsagning/ledsagarservice och biträde av kontaktperson kommer under våren att behandlas i chefsnätverken i syfte att säkerställa likställighet i staden.

Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har sedan 2012 bedrivit ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention genom årliga överenskommelser om utvecklingsmedel till kommuner och regioner. Parterna enades i december 2023 om en ny överenskommelse inför 2024.

Mål och inriktning i 2024 års överenskommelse är i stort oförändrad men omfattar mindre stimulansmedel totalt och fördelningen är förändrad. Den andel som tillfaller kommuner är avsevärt mindre jämfört med 2023 och för Stockholms stad innebär det en minskning med cirka 30 procent.

Socialförvaltningen rekvirerar de stimulansmedel som tillfaller Stockholms stad. I föreliggande tjänsteutlåtande beskriver förvaltningen övergripande hur medel för 2023 har fördelats och föreslår en fördelningsprocess för 2024 års medel.

Socialförvaltningen har 2023, utifrån överenskommelsens prioriterade områden, fördelat medel till samtliga stadsdelsförvaltningar, utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen, idrottsförvaltningen, kulturförvaltningen samt 17 föreningar inom civilsamhället. Ambitionen var att nå ut brett, till verksamheter som arbetar för målgrupper i alla åldrar, från främjande och förebyggande insatser, till insatser som berör målgrupper med olika grad av psykisk ohälsa.

Under 2023 har en handlingsplan och målbild för stadens arbete med god och nära vård och omsorg tagits fram. Handlingsplanen anger en övergripande riktning för stadens arbete mot en god och nära vård och omsorg och inkluderar arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Inför årets fördelning bör en helhetsbedömning göras med hänsyn till stadens utmaningar som faller inom ramen för överenskommelsens syfte, samt vilka övriga statsbidrag som har betydelse för området psykisk hälsa och budgetmedel som socialförvaltningen fördelar.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som en redovisning av hur medel inom Uppdrag Psykisk Hälsa fördelats 2023 (45, 2 mnkr).

Förvaltningen föreslår att socialdirektören får delegation på att fördela 2024 års stimulansmedel, om totalt 32,3 mnkr.

I Stockholms stads budget 2023 fick socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden uppdraget att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en handlingsplan för stadens fortsatta arbete i omställningen till en God och nära vård.

Handlingsplanen utgör ett ramverk och anger en övergripande inriktning för stadens arbete med en God och nära vård och omsorg och gäller under perioden 2024 till och med 2030. I planen inkluderas arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och suicid. Handlingsplanen riktar sig i första hand till chefer och medarbetare som arbetar såväl strategiskt som operativt i berörda verksamhetsområden och konkretiseras genom årliga aktivitetsplaner.

Arbetet med att ta fram denna handlingsplan har drivits av en styrgrupp och arbetsgrupp med representation från äldreförvaltningen, socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsledningskontoret. Från och med senhöst 2023 har också förskoleförvaltningen deltagit. Stadens handlingsplan följer inriktningen i länets handlingsplan ”Handlingsplan för god och nära vård och omsorg i Stockholms län 2024–2030”.

Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivare ålagda att årligen redovisa sitt systematiska patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelsen för år 2023 har som primärt syfte att uppfylla de regelverk och krav som fastställs för vårdgivare enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659. Under det gångna året, 2023, har verksamheten fokuserat på att aktivt verka för säker vård. Åtgärder har .inkluderat att kommunicera gemensamma rutiner genom ett samarbetskompendium, planera för en digitalisering av rapporteringen av händelser och avvikelser för LSS-omsorgen, öka synliggörandet av LSS-hälsan som vårdgivare samt finna strategier för att öka patientens delaktighet i vården. Kompetensutveckling har skett genom interna föreläsningar och individuella utbildningsinsatser. Verksamheten har även samverkat med primärvårdens geografiska samordnare och genomfört utbildningar och föreläsningar inom olika ämnen.

Enhetens hälsofrämjande insatser inkluderar målgruppsanpassade hälsosamtal och spridning av information om gratis friskvårdskort. Dessutom har verksamheten deltagit i forskningsprojekt och erbjudit screening av kognitiva funktioner.

Ökad digitalisering har gett nyttoeffekter. Verksamheten har bytt journalsystem till Region Stockholms journalsystem TakeCare och implementerat ett digitalt verktyg för signering av delegerade hälso- och sjukvårdsåtgärder.

LSS-hälsan har flera egenkontrollsaktiviteter som syftar till att öka och säkra kvaliteten.

Loggkontroller i de sammanhållna journalsystemen görs månadsvis för att säkerställa en trygg informationshantering av patientdata. En extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering genomförs årligen för att säkerställa en patientsäker läkemedelshantering på LSS-verksamheter. Hanteringen av klagomål och synpunkter utgör också en årlig aktivitet där verksamheten tar emot kommunikation från patienter och närstående. Det utförs även en kontroll av medicintekniska produkter (MTP) i grupp- och servicebostäder samt dagliga verksamheter. Kontrollen syftar till att säkerställa korrekt användning och säkerhet av medicintekniska produkter.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner LSS-hälsans patientsäkerhetsberättelser för år 2023 och överlämnar ärendet till stadsdelsnämnderna för kännedom.

Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 10 § ska vårdgivaren senast den första mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Gamlebo är ett särskilt boende för hemlösa äldre med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Eftersom Gamlebo utför hälso- och sjukvårdsinsatser lyder verksamheten under Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och bestämmelserna om patientsäkerhetsberättelse skall tillämpas. Patientsäkerhetsberättelse biläggs ärendet.

Verksamheten når upp till det grundkrav som ställs för att ge en god och säker vård och har identifierat utvecklingsområden för att ytterligare stärka patientsäkerheten. Dessa områden berör kontaktmannaskap, hälso- och sjukvårdsdokumentation, utveckling av ett strukturerat ledningssystem samt SIP (samordnad individuell plan).

I ämnesrapporten analyseras sambandet mellan intensivanvändning av alkohol, cannabis samt tobak (ANT) och flera undersökta variabler bland elever boendes i Stockholms stad.

Liksom nationella och internationella mätningar visar Stockholmsenkätens data att andelen elever som röker eller dricker minskar tydligt över tid, men att nivåerna verkar ha stabiliserats och minskningen avmattats sedan början på 10-talet. Andelen elever som använder narkotika varierar mer över tid, utan tydlig riktning.

Liksom tidigare forskning visar denna rapport att det finns flera och komplexa orsaker till att unga utvecklar drogrelaterade problembeteenden. Resultaten i denna undersökning tyder på att intensivanvändning av en produkt leder till intensivanvändning av en annan, samt att ANT-bruk har samband med många risk- och skyddsfaktorer. Bland de undersökta faktorerna verkar de tydligaste riskfaktorerna vara skolk, utsatthet för hot eller våld och kriminell umgängeskrets samt individuella förutsättningar. Andra viktiga faktorer är om föräldrar har vetskap om var deras ungdomar befinner sig på kvällarna samt att uttryckligen säga nej till att ungdomar dricker alkohol. Särskilt flickors intensivanvändande av ANT-produkter har ett samband med dessa faktorer.

Sammantaget bekräftar denna ämnesrapport mycket av tidigare forskning på ämnet, inklusive att föräldrars förhållningssätt och beteende kan påverka; särskilt flickors intensivanvändning av ANT-produkter. De viktigaste faktorerna för föräldrar att vara uppmärksamma på är var flickorna befinner sig när de är ute på kvällarna; att de deltar på lektionerna i skolan och på ledarledda fritidsaktiviteter; samt att de inte umgås med kriminella kamrater eller har flera olika pojk- eller flickvänner på kort tid. Det är viktigt att komma ihåg att även pojkars ANT-bruk är påverkbara av föräldrar – men i något lägre utsträckning.

Socialnämnden ansvarar för stadsövergripande avtal samt en aktiv avtalsuppföljning av de avtal som socialnämnden tecknat enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) samt avtal enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).

Förvaltningen redovisar i denna årsrapport resultat från avtalsuppföljningen av verksamheter i enskild regi som bedrivs enligt socialtjänstlag (2001:453), SoL och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och är upphandlade av socialnämnden enligt LOU och LOV. Redovisning av uppföljningen av korttidsvistelse i stadens skolor ingår även i rapporten. I årsrapporten föreslår socialförvaltningen även ett urval för kommande avtalsuppföljning för åren 2024-2026.

Under 2023 genomfördes 138 av 148 planerade uppföljningar. Skälen till att vissa uppföljningar inte genomfördes berodde på att avtalen blev uppsagda innan eller i samband med avtalsuppföljningen.

2023 års avtalsuppföljning av utförare inom LOV som bedriver daglig verksamhet och korttidstillsyn i stadens egna skolor har gemensamt genomförts av socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Verksamheter upphandlade enligt LOU och familjerådgivning enligt LOV har följts upp av socialförvaltningen. Det samlade resultatet sammanställs i en årsrapport (bilaga 1).

Resultatet från uppföljningarna visar att huvuddelen av leverantörerna efter förtydliganden, kompletteringar och åtgärder av påtalade brister möter avtalens krav. De brister som kom fram rörde främst ofullständiga rutiner för hot och våld, avvikelser, anmälningsskyldighet vid oro för att barn far illa samt rutin för hantering enligt Lex Sarah. Andra brister som uppmärksammades rörde verksamheters ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete där behov av utveckling och förbättring identifierades. Bristerna i övrigt varierade mycket beroende på vilket avtalsområde som följdes upp. Under 2023 genomfördes uppföljningarna med fokus på två huvudinriktningar, dels hur verksamheterna bedrivs kvalitetsmässigt i enlighet med avtalens krav och dels med fokus på ekonomiska kontroller av utförarnas bolag.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner årsrapporten för 2023 och socialförvaltningens plan för avtalsuppföljning 2024-2026 samt att den överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom.

Behovet av bostäder med särskild service är stort i hela staden och stadsdelsområdet. Socialförvaltningen och Järva stadsdelsförvaltning avser att skapa sex lägenheter enligt LSS och två lokaler för boendets gemensamhetsytor i enligt med stadens funktionsprogram för bostäder med särskild service SoL och LSS samt stödboende. Boendet är placerat i ett flerfamiljshus i stadsdelsförvaltningen Järva.

Lägenheterna och gemensamhetsutrymmena erbjuds som hyresrätter med en total yta om 400 kvadratmeter.

Den totala årshyran för gruppboendet är cirka 1,4 miljoner. År 1 beräknas nettohyreskostnaden till 287 kronor per lägenhet per dygn för att därefter minska årligen till motsvarande 184 kronor per lägenhet per dygn år 10.

Beräknat tillträde till gruppboendet är våren 2026.

Förvaltningarna föreslår att socialnämnd och Järva stadsdelsnämnd godkänner detta genomförandeärende och hemställer hos fastighetsnämnden att teckna avtal om köp av bostadsrätterna.

Järva stadsdelsförvaltnings föreslår att:
Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens förslag om inhyrning av 6 lägenheter för en ny gruppbostad inom fastigheten Solhem 16:1 i Solhem. Till en kostnad om 1,4 miljoner kronor per år exklusive hyresintäkt. Detta förutsätter att fastighetsnämnden i sin tur godkänner investeringsutgiften om 21,4 miljoner kronor.

Socialförvaltningens föreslår att:
Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag om att beställa 6 lägenheter, för en ny gruppbostad inom fastigheten Solhem 16:1 i Solhem.

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 4, 2023 till 215 stycken vilket är en ökning med 32 beslut jämfört med kvartal 4, 2022 och en minskning med 4 stycken jämfört med kvartal 3, 2023. Antalet ej verkställda beslut enligt SoL uppgick kvartal 4, 2023 till 132 stycken. Det är en ökning med 23 beslut jämfört med kvartal 4, 2022 och en minskning med 13 stycken jämfört med kvartal 3, 2023.

Orsak till minskning av antalet ej verkställda beslut enligt LSS under kvartal 4 jämfört med kvartal 3, 2023 är en minskning av ej verkställda beslut för insatserna boende för barn, kontaktperson, korttidstillsyn, ledsagarservice och personlig assistans. Orsak till minskning av antalet ej verkställda beslut enligt SoL kvartal 4 jämfört med kvartal 3, 2023 är en minskning av ej verkställda beslut för alla bistånd förutom kontaktperson och permanent bostad.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 4, 2023 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.

Jan Jönsson (L) har i en skrivelse från 2023-11-21 till socialnämnden ställt frågor om hur socialförvaltningen arbetar för jämställdhet i bedömning av stödbehov till flickor och pojkar samt om stadens eventuella deltagande i NUSO. I skrivelsen ställs två frågor:

• På vilket sätt arbetar förvaltningen med metodutveckling av socialtjänstens utredningsarbete för bättre jämställdhet i bedömningen av flickor och pojkars och stödbehov?
• Har staden för avsikt att delta i NUSO?

I svaret på skrivelsen beskrivs hur socialförvaltningen på olika sätt bidrar till att följa upp arbetet inom socialtjänsten i staden ur ett jämställdhetsperspektiv. Som svar på den andra frågan konstateras att samtliga stadsdelsförvaltningar inom staden samt avdelningen för socialt stöd inom socialförvaltningen i december 2023 hade beslutat att delta i NUSO, Nationell Uppföljning av Socialtjänstens Omställning. Förvaltningens föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Socialnämnden har fått en skrivelse om nyckeltjänster för besvarande, skriven av Andrea Hedin (M). Skrivelsen efterfrågar svar på frågorna:

• Hur länge har respektive samlokalisering av socialsekreterare hos polisen varit på plats nedbrutet per stadsdel?
• Har antalet tjänster inom respektive samlokalisering av socialsekreterare hos polisen varit konstant, nedbrutet per stadsdel?
• Vad kvarstår idag i personalresurser i staden av den förstärkning som gjordes inom ramen för projektet om samverkan för ökad skolnärvaro?
• Hur många tjänster har stadens socialtjänst, antingen genom socialförvaltningen eller stadsdelarna, lokaliserade i skolmiljö?

Andréa Hedin m.fl. (M) har i skrivelse från 2023-12-12 ställt frågor till socialnämnden angående stadens föräldraskapsstödsprogram.

I tjänsteutlåtandet redovisar förvaltningen statistik (antal deltagare fördelat på stadsdelsområde, respektive program) för stadens olika föräldraskapsstödsprogram. Socialförvaltningen har ingen tillgänglig statistik på hur många tonårsföräldrar som totalt finns i respektive stadsdelsområde, varför andel utbildade tonårsföräldrar inte går att räkna fram.

Utvärdering av programmen sker genom ett enkätförfarande. Svaren visar att föräldrarna som deltagit i programmen generellt sett är nöjda med kurserna och kan rekommendera dem till andra föräldrar. Utmaningen för stadsdelsförvaltningarna handlar om att nå ut och kunna erbjuda programmen till ännu fler föräldrar. Faktorer som påverkar är hur information om programmen sprids till föräldrarna i stadsdelsområdet, hur tillgängligt kursutbudet är, tillgång på utbildade gruppledare och språkkompetens. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Andrea Hedin (M) med flera har i en skrivelse till socialnämnden ställt ett antal frågor gällande personalomsättning och vakanser inom socialtjänsten i Stockholms stad. Skrivelsen poängterar att arbetssituationen för socialtjänstens medarbetare omfattar flera olika komponenter och påverkas av den omvärldssituation som råder. I skrivelsen lyfts att hög inflation och snabbt stigande räntor påverkar hushållens rörelseutrymme, vilket i sin tur på kort eller längre sikt kan öka behov av kontakt med socialtjänsten.

Förvaltningen delar bilden av att händelser i omvärlden som kan bidra till ökat behov av tillgänglighet påverkar socialsekreterares och biståndshandläggares arbetssituation och svarar på frågorna i skrivelsen.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.