Möte 2024-10-22

Socialnämnden har fått en remiss om en motion från Jan Jönsson (L) om att fullmäktige arbetar fram ett program i enlighet med Liberalernas program skolfrid. I motionen lyfts 23 olika förslag för att öka studiero i skolan, minska kränkningar och mobbning i skolan, öka tryggheten till och från skolan, på skolan, på raster och på fritiden, minska risken för att barn dras in i kriminalitet och droghandel samt förstärka skolans värdegrundsarbete. Programmet som föreslås är omfattande och involverar flera olika huvudmän. Förvaltningen bedömer att sex av förslagen ligger inom socialnämndens uppdrag och svarar på dessa i tjänsteutlåtandet.

1. Kompetensutveckling av personal i värdegrundsarbete samt stöd till skolorna i att utveckla ett normkritiskt arbetssätt och arbeta med våldsprevention.
2. Att fler skolsociala team ska bestå också av en föräldrarådgivare och en fältassistent för att täcka in hela barnets tid.
3. Att socialtjänsten ges tydliga uppdrag att under utredning och insats stämma av om lärandet och skolresultaten för eleven förbättras eller ej av vidtagna åtgärder.
4. Att det för Stockholms skolor möjliggörs att med stöd av socialtjänsten tillhandahålla föräldrautbildningar.
5. Att det undersöks om unga som varit placerade på institution och ska fortsätta sin skolgång så att skolor får tillräcklig bakgrundsinformation, samt att det görs en bedömning om eleven som varit på SIS-institutionen kan klara av att vara i den ordinarie skolmiljön eller om det inte är lämpligt.
6. Att modellen Våga anmäla, våga vittna sprids för att inbegripa fler stadsdelar i Stockholms stad.

Förvaltningen instämmer både i motionärens syn på skolans betydelse som skyddsfaktor för barn och unga och vikten av studiero och trygghet i skolan. Förslagen avseende utveckling av MVP, skolsociala team, föräldraskapsstöd, utredning och insatser inom socialtjänsten som stabiliserar skolgång samt placerade barns och ungas skolgång ligger enligt förvaltningens bedömning i linje med det pågående utvecklingsarbete som redan pågår inom stadens socialtjänst i samverkan med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. En större satsning i staden än den nuvarande på MVP och MVP Fritid kräver enligt förvaltningen utökade resurser. Förslaget om att sprida modellen Våga anmäla, våga vittna bedömer förvaltningen inte som möjlig då modellen inte längre finns kvar i sin ursprungliga form.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfven (L) till socialförvaltningen. I motionen föreslås att staden utreder införandet av Samordnare krisstöd i beredskap (SKiB) som införts i Malmö stad samt att staden utifrån Malmö stads utvärdering av SKiB utreder om övriga beredskapsfunktioner kan stärkas ytterligare för att säkerställa snabb och effektiv samordning i händelse av olika typer av kriser.

Socialförvaltningen anser att den organisering av krisstöd som staden har idag är välfungerande och ändamålsenlig. Socialförvaltningen har tagit del av utvärderingen som gjorts av införandet av Malmö Stads funktion Samordnare krisstöd i beredskap. Socialförvaltningen bedömer att organisationen i Stockholms stad skiljer sig mycket från Malmö stad och att det därför inte är tillämpligt att använda samma modell. I Stockholms stad finns en tydlig ansvarsfördelning för att aktivera och utföra krisstöd. Socialförvaltningen bedömer därför att ytterligare en beredskapsfunktion i staden därför inte är nödvändig.

Utvecklingsarbetet behöver fortsätta ske löpande på lokal, central och regional nivå för att även fortsättningsvis säkerställa snabba och samordnade krisstödsinsatser. Socialförvaltningen anser däremot inte att den utvärdering som gjorts av Malmö stad föranleder ett behov av ytterligare utredning för att förstärka arbetet i Stockholms stad.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion, från Jan Jönsson och Isabel Smedberg Palmqvist (L) om kultur för LSS, till socialnämnden. För att tillgängliggöra stadens kultur för grupper som idag i mindre utsträckning får ta del av Stockholms kulturliv föreslår motionärerna att staden inför Kulanpremien för LSS. Kulanpremien är Stockholms stads sätt att möjliggöra för förskolor och skolor att kunna ta del av det fria kulturlivets utbud genom att utvalda program kan bokas till reducerat pris.

Förvaltningen anser, i likhet med motionärerna, att kultur ska vara tillgängligt för alla. Förvaltningen delar däremot inte motionärernas syn på att ett införande av Kulanpremien för LSS är rätt väg att gå för att deltagare på daglig verksamhet ska ges större möjligheter att ta del av Stockholms rika kulturliv.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen om kultur för LSS.

I motionen från Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) om att staden som placerande myndighet måste ta ett större ansvar för omhändertagna barn lyfts frågor om hur staden säkerställer att utslussning av placerade barn och unga efter placering görs med barnets bästa i fokus. Motionen lyfter också frågan hur staden på ett systematiskt sätt följer upp placerade barn på aggregerad nivå samt säkerställer att HVB-verksamheter drivs av seriösa aktörer. Slutligen vill motionärerna att projektet Skolsamordnare för placerade barn och unga permanentas samt att modellen sprids till samtliga stadsdelsnämnder.

Förvaltningen har i tjänsteutlåtande Dnr SOF 2024/277 i maj 2024 redogjort för stadens pågående arbete vad gäller eftervård för placerade barn. Inom ramen för implementeringen av Socialstyrelsens kunskapsstöd Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott kommer 30 familjebehandlare från samtliga av stadens stadsdelsnämnder utbildas i insatsen funktionell familjeterapi (FFT). I nuläget undersöks också förutsättningarna för att starta upp ytterligare ett MST (multisystemisk terapi)-team i staden. Eftersom även MST rekommenderas i Socialstyrelsens kunskapsstöd skulle ett till MST-team bidra till att fler barn och unga kan beviljas en evidensbaserad, intensiv och hemmabaserad lösning med tillgänglighet dygnets alla timmar. FFT och MST är insatser som kan användas i samband med att en placering ska avslutas.

Stockholms stad samverkar också med civilsamhället, bland annat med SOS Barnbyar som har tagit fram ett ungdomsprogram för ungdomar mellan 16-25 år som är på väg att lämna, eller har lämnat samhällsvården.

Socialnämnden instämmer i att det finns ett behov av att följa upp placerade barn på aggregerad nivå. Frågan har tidigare utretts tillsammans med juridiska avdelningen och det har konstaterats att det i dagsläget saknas juridiska förutsättningar.

Socialnämnden upphandlar leverantörer med stadsövergripande ramavtal inom HVB-hem. Leverantörernas seriositet och efterlevnad av stadens krav på HVB-hem kontrolleras både under upphandlingsförfarandet och genom regelbunden uppföljning under avtalstiden. HVB-hem är ett prioriterat område inom ramen för stadens arbete mot välfärdsbrott och en checklista har tagits fram för att lättare uppmärksamma risksignaler vid bland annat individuppföljning, fakturakontroll och vid direktupphandling.

De barn och unga som omfattas av projektet skolsamordnare för placerade barn och unga vill gå i skolan och kommer nu ofta igång med sin skolgång i direkt anslutning till placering. Forskning på området har konstaterat att avklarad skolgång ofta är det viktigaste för dessa ungdomar eftersom den ur ett livsperspektiv ger det bästa skyddet mot en mängd negativa utfall. Det nära samarbetet mellan socialtjänsten och utbildningsförvaltningen i Stockholms stad utgör en stor del av projektets framgång och projektet har visat att det går att göra skillnad för barn och unga i samhällsvård.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen av motionen om att staden som placerande myndighet måste ta ett större ansvar för omhändertagna barn.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L), har i motionen till Kommunstyrelsen föreslagit att staden skyndsamt inför metoden TFCO (Treatment Foster Care Oregon) som alternativ till låst institution vid placering av barn och unga.

Metoden är manualbaserad och omfattar ett behandlingsteam med fyra/fem funktioner som arbetar med föräldrarna i familjehemmet, den unge, den biologiska familjen och med skolan. Familjehemmet har möjlighet till rådgivning dygnet runt vilket innebär att teamet förväntas vara jour dygnet runt under hela placeringstiden. Det är Humana Familjeforum som har de svenska rättigheterna till programmet och erbjuder familjebehandling enligt TFCO. Staden har avtal med Humana.

Det finns flera utmaningar med att driva TFCO i egen regi. Det handlar om att rekrytera och behålla kvalificerade familjehem, arbetstidsförläggning i förhållande till svensk lagstiftning och modellens krav på tillgänglighet samt säkerhetsfrågor. Förvaltningen har initierat ett utvecklingsarbete tillsammans med stadsdelsförvaltningarnas familjevård. I detta arbete har det framkommit ett behov av fler familjehem samt ett behov av att utöka anpassade behandlings- och öppenvårdsinsatser med hög tillgänglighet. Socialstyrelsens kunskapsstöd kommer att användas när förvaltningen överväger vilka metoder och utvecklingsområden som kan bli aktuella.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

I motionen kräver motionären, Jan Jönsson (L), att Stockholms stad snarast tillsätter en egen ansvarsutredning kring Eolshäll och att staden parallellt utreder kompensatoriska åtgärder i någon form för de drabbade individer som fortfarande är i livet.

Den undersökning av pojkhemmet Eolshäll som genomfördes under våren och presenterades i tjänsteutlåtande utfärdat av stadsledningskontoret och daterat den 14 maj 2024 (Dnr KS 2024/204) ledde fram till ett konstaterande att det saknas rättslig förutsättning för skadestånd från staden. Detta på grund av att den dåvarande regeringen satte gränsen för skadestånd genom vanvårdsutredningen vid år 1980, vilket därmed gjorde att verksamheten på Eolshäll under denna tid inte omfattades. Detta är något som staden beklagar.

Jan Jönsson (L) anför i motionen att det fanns skolpersonal som slagit larm till socialförvaltningen utan att den agerade på dessa uppgifter. Det är dock inte möjligt att utreda dessa frågor utan tydligare belägg eller mer konkret information om detta. Eventuella anteckningar i register eller andra underlag torde vidare ha rensats ut.

Stadens ansvar har i den tidigare av stadsledningskontoret presenterade utförliga undersökningen konstaterats vara begränsat och utredningsmöjligheterna torde därmed vara uttömda.

Kommunstyrelsen fick i budget 2023 i uppdrag att i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram ett förslag på nya ersättningsnivåer inom daglig verksamhet (LSS) med målet att minska antalet nivåer och för att på ett bättre sätt balansera den enskildes behov. Antal nivåer i nuvarande ersättningssystem för daglig verksamhet (LSS) skulle enligt förslaget minskas från sju till fem och ersättningen ökas i de lägsta nivåerna och minskas i de högsta. Vidare föreslogs att antalet timintervall för deltagandegrad per vecka som den enskilde kan välja mellan skulle ändras från två till tre nivåer. Förslaget var beräknat utifrån att det på totalen skulle vara kostnadsneutralt för staden.

Förslaget skickades ut på remiss under 2023 och utifrån inkomna remissvar gjordes bedömningen att det fanns delar i förslaget som behövde utredas ytterligare. Stadsledningskontoret har under 2024 utrett ärendet och gjort förändringar därefter.

De förändringar som har gjorts i förhållande till tidigare ärende är främst dessa:

• Justeringar har gjorts i beräkningen av hur många personer av de som idag har beslut om daglig verksamhet på deltid som kommer att beslutas i deltagandegrad 11-24 timmar per vecka respektive 1 till 10 timmar per vecka.
• Förändringar i stadens bedömningsinstrument har genomförts. Frågorna och matriserna har uppdaterats inom samtliga livsområden och inom vissa områden har även texten i matrisen uppdaterats. Frågor som syftar till att fånga upp det motiveringsarbete som genomförs har utformats inom alla livsområden utom inom förflyttning och kommunikation. Genom att förtydliga och komplettera frågorna och matriserna synliggörs det hur motiveringsarbetet som utförs inom de olika livsområdena fångas upp och vägs in vid nivåbedömningar.

Förvaltningen ställer sig positiv till förslagen på ändringar av ersättningssystemet för daglig verksamhet samt de förändringar i stadens bedömningsinstrument som föreslås i remissen. De föreslagna ändringarna bedöms leda till att brukarnas stödbehov bättre fångas upp samt att de möjliggör att brukarna får fortsatt stöd under en övergångsperiod från daglig verksamhet till arbete på den öppna arbetsmarknaden. Förvaltningen föreslår att socialnämnden hänvisar till detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Stockholms stads klimathandlingsplan har reviderats mot bakgrund av kommunfullmäktiges uppdrag i budget 2023. Socialnämnden har ombetts yttra sig över remiss om Klimathandlingsplan 2024-2030, En rättvis omställning för ett Stockholm utan globalt klimatavtryck.

Socialförvaltningen ställer sig positiv till en ambitiös Klimathandlingsplan 2024-2030 överlag, och i synnerhet till omställningsområde 1 Agera för en rättvis och inkluderande klimatomställning och att det lyfts fram att staden ska säkerställa att klimatåtgärder främjar ett mer jämlikt samhälle och skyddar sårbara grupper.

För att förvaltningar ska få bättre möjlighet till avfallshantering behövs kunskapshöjande åtgärder. Målen för konsumtion är högt satta och kommer fortsätta att vara en utmaning när det gäller kosthåll och utbyte av fossila produkter. Det är positivt att det finns utpekade tillvägagångssätt för hur nämnder ska samarbeta.

För att underlätta miljöuppföljning av exempelvis upphandlade boenden, skulle central vägledning behövas. Förvaltningen ser positivt på ett innovativt förhållningssätt kring miljökrav vid upphandlingar inom vård och omsorg, i syfte att uppnå Stockholms stads ambitiösa miljömål.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden skickat en remiss av Delbetänkandet - Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – Behov och föreslagna förändringar (SOU 2024:63).

I detta delbetänkande lämnas en delredovisning av uppdraget i de delar som avser att kartlägga myndigheternas behov av förbättrade möjligheter till informationsutbyte, att analysera och ta ställning till hur behovet av att utbyta sekretessbelagd information kan tillgodoses samt att särskilt överväga och lämna förslag på en generell möjlighet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda till en annan myndighet, såväl på begäran som på eget initiativ.

Utredningen har kartlagt ett omfattande behov av förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter. Kartläggningen visar att nuvarande sekretessreglering upplevs som komplex och svårtillämpad, vilket skapar praktiska problem för myndigheterna.

Utredningen föreslår att det i offentlighets- och sekretesslagen ska införas en ny generell sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör utlämnande av annars sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet.

Förvaltningen anser att utredningens förslag kan förbättra socialtjänstens arbete mot välfärdsbrott och samverkan kring utsatta barn, men ser risker med att förändra sekretesslagstiftningen utan stöd i forskning. Det är osäkert vilka konsekvenser förslagen kan få och det är viktigt att informationsdelning till brottsbekämpande myndigheter inte hindrar människor från att söka stöd från socialtjänsten. Det saknas även tydlighet kring vikten av att polisen lämnar information till socialtjänsten.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på kommunstyrelsens remiss.

Revisionskontoret har granskat stadens arbete mot våld i nära relationer med fokus på våldsutsatta kvinnor. De nämnder som har granskats är utöver socialnämnden, Enskede-Årsta-Vantörs och Södermalms stadsdelsnämnd. I revisionen ingår även Bostadsförmedlingen i Stockholm AB.

Revisionskontorets samlade bedömning är att granskade nämnder och bolag i huvudsak arbetar i enlighet med lagar, föreskrifter och kommunfullmäktiges intention för att stödja kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Revisionen konstaterar att socialnämnden arbetar fortlöpande för att samordna och utveckla arbetssätt, processer och rutiner gällande arbetet mot våld i nära relationer i samverkan med berörda nämnder och bolag. Det kvarstår arbete för att bland annat säkerställa en likställighet i insatser som erbjuds av stadsdelsnämnderna till målgruppen våldsutsatta. Likaså behöver stadens olika verksamheter ta fram och tillämpa rutiner som rör frågor om våld i högre utsträckning. Vidare behöver samverkansprocesser inom staden och med hälso- och sjukvården ses över för att kunna erbjuda ett mer sammanhållet stöd. Uppmärksammade utvecklingsområden kommer beaktas och omhändertas i framtagandet av stadens Bryt upp-program.

Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Prognosen baseras på utfallet per 30 september samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prestationsförändringar, förväntade budgetjusteringar och resultatöverföring, som är ett överskott mot budget med 2,0 mnkr.

De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom område barn och ungdom, jour- och rådgivande verksamhet samt ledning och administration. Underskotten täcks inom nämndens budgetram.

De reviderade riktlinjerna innehåller anvisningar för utredning, bedömning och beslut om bistånd enligt SoL till insatserna försöks-, tränings- samt Bostad Först-lägenheter. Riktlinjerna innehåller också anvisningar för hur socialtjänsten ska agera som hyresvärd i arbetet med dessa bostadssociala hyreskontrakt.

Under arbetet med framtagande av förslag till reviderade riktlinjer har det blivit tydligt för förvaltningen att det finns behov av stöd kring samverkan som riktlinjer för handläggning av insatserna inte kan tillgodose. Mot bakgrund av detta föreslår förvaltningen att socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att initiera dialog med bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna kring förutsättningar för framtagande av en stadsövergripande rutin för praktisk hantering av försöks- och träningslägenheter.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslaget till reviderade riktlinjer för handläggning av försöks-, och tränings- och Bostad Först-lägenheter. Förvaltningen föreslår att socialnämnden hemställer till kommunfullmäktige att godkänna styrdokumentet riktlinjer för handläggning av försöks-, tränings- och Bostad Först-lägenheter enligt socialnämndens förslag och att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.

Socialnämnden har tre utskott som på socialnämndens vägnar beslutar i ärenden tillhörande utskottens ansvarsområden där nämnden delegerat beslutsrätten; tillståndsutskottet, individutskottet och organisations- och föreningsutskottet. Fem ledamöter och tre ersättare per utskott väljs bland nämndens ledamöter och ersättare för ett år i sänder.

Förvaltningen föreslår att nämnden utser ny ledamot i tillståndsutskottet för 2024 enligt yrkande då Oscar Andrén (M) avsagt sig sin plats som ledamot i socialnämndens tillståndsutskott.

Kommunen ska enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till kommunens revisorer rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL och 9 § LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringsskyldigheten omfattar även gynnande beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag verkställigheten avbrutits. I Stockholms stad ansvarar varje stadsdelsnämnd för denna rapportering som görs varje kvartal enligt IVO:s anvisningar, antingen via traditionella blanketter eller via e-tjänst

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 2, 2024 till 171 stycken vilket är en minskning med 37 beslut jämfört med kvartal 2, 2023 och en minskning med 14 stycken jämfört med kvartal 1, 2024.

Antalet ej verkställda beslut enligt SoL uppgick kvartal 2, 2024 till 122 stycken. Det är en minskning med 17 beslut jämfört med kvartal 2, 2023 och en ökning med 11 stycken jämfört med kvartal 1, 2024.

Anledning till minskning av antalet ej verkställda beslut enligt LSS är en minskning av ej verkställda beslut för insatserna bostad för vuxna, boende för barn, daglig verksamhet, kontaktperson, korttidstillsyn och korttidsvistelse. Personlig assistans och ledsagarservice har inte förändrats i antal sen senaste rapportering. Avlösarservice har ökat med två beslut.

Anledning till ökning av antalet ej verkställda beslut enligt SoL är en ökning av ej verkställda beslut i permanent bostad, boendestöd, kontaktfamilj, kontaktperson, öppenvård samt annat bistånd. Sysselsättning, hemtjänst samt stödboende har inte förändrats i antal sen senaste rapportering. Bostad (IFO), korttidsboende samt ledsagning har minskat i antal.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 2, 2024 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.

Stadsdelsnämnderna har tidigare haft ett ansvar för att öka antalet grupp- och servicebostäder i staden. Från och med budgetåret 2022 övergick beställaransvaret för dessa bostäder till Socialnämnden.

Detta inriktningsbeslut syftar till att fastställa vägledande principer och mål för planeringen och uppförandet av en servicebostad enligt LSS eller SoL i Stockholm i enligt med stadens funktionsprogram för bostäder med särskild service SoL och LSS samt stödboende.

I stadens boendeplan konstateras brist på bostäder för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS och SoL, och behovet förväntas öka. Vid en del av fastigheten Skärholmen 2:1 vid kvarteret Harholmen i Skärholmen planerar socialförvaltningen att beställa lokaler för ny servicebostad för stadsdelsförvaltningen att införhyra.

Servicebostad omfattar tolv lägenheter samt en gemensamhetslokal för personal, erbjuds som hyresrätter med en total yta om 543 kvm. Byggaktören Klövern AB beräknar att fastigheten ska vara uppförd till kvartal två 2027.

I händelse av avslag på genomförandeärendet eller avslut av något skäl i ett senare skede direktfaktureras dessa uppstådda förgäveskostnader som uppgår till 60 000 kronor till socialförvaltningen. Om projektet fortgår så läggs projekteringskostnader på hyran.

Nettohyreskostnaden för servicebostaden uppgår till 128 kr per lägenhet per dygn, förtydligas på sida 3.

Skärholmens stadsdelsförvaltning förslår att:
Skärholmens stadsdelsnämnd godkänner inriktningsärende gällande projektering av ny servicebostad för vuxna enligt LSS eller enligt socialtjänstlagen SoL i en del av fastigheten Skärholmen 2:1 vid kvarteret Harholmen i stadsdelen Skärholmen till en uppskattad hyreskostnad om 1,6 miljoner kronor per år.

Socialförvaltningen förslår att:
Socialnämnden godkänner inriktningsärende gällande projektering av en servicebostad enligt LSS inom en del av fastigheten Skärholmen 2:1 vid kvarteret Harholmen i Skärholmen.

Jan Jönsson (L) har efter verksamhetsbesök i söderort uppmärksammat att stadsdelsförvaltningarna ändrat sitt arbetssätt och omtolkat innebörden av de sekretessbrytande bestämmelserna för sociala insatsgrupper (SIG) - vilket medfört att SIG-samordnare uppgett att de inte längre kan ha med fältassistenter vid möten med polis och socialtjänst. Eftersom samverkan tidigare fungerat utmärkt och eftersom delning av information är en förutsättning för SIG frågar Jan Jönsson om socialförvaltningen vet varför tolkningen förändrats, hur det är tänkt att stadsdelarna ska arbeta med informationsdelning inom SIG samt hur socialarbetare utbildas i sekretesshandboken.

Förvaltningen svarar att informationsdelningen kopplad till SIG ska vara transparent och inkludera nödvändiga aktörer. Den omtolkning av sekretessen Jan Jönsson hänvisar till bottnar troligen i de organisatoriska förändringar av SIG-strukturen som en del stadsdelsförvaltningar genomfört och som i vissa fall kan ha medfört oklarheter kring förvaltningens inre sekretess. Vanligen bör en sådan inre sekretess inte utgöra något hinder för informationsdelning mellan fältassistenter och SIG-samordnare men däremot kan behovet variera från fall till fall och bedömningarna skifta av hur mycket information som ska delas mellan aktörer. Ibland kan det utifrån den enskildes integritet vara lämpligt med vissa restriktioner i informationsdelningen och sådana bedömningar kan påverka vilka aktörer som deltar på mötena kring den unga.

Beträffande spridningen av sekretesshandboken svarar förvaltningen att alla nyanställda socialsekreterare informeras om sekretesshandboken i samband med de stadsövergripande introduktionsutbildningarna. I samverkan med juridiska avdelningen anordnas även återkommande fördjupningsutbildningar i offentlighets och sekretesslagstiftningen (2009:400) OSL och i mätningar gjorda tidigare i år i samtliga stadsdelsförvaltningar har nästan 90 procent av de tillfrågade svarat att de både känner till sekretesshandboken och har behov av den i sitt dagliga arbete.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L), har efter besök på hemlöshetsverksamheter, i skrivelse från 2024-08-27 ställt frågor till socialnämnden rörande neddragningar på Pelarbackens vårdcentral, akutboendet Aspuddens lokaler samt hur det säkerställs att stadens akutboenden fungerar och är välkomnande för målgruppen.

Regionen har, från och med 2024-09-16, tecknat avtal med Capio Hjärnhälsan AB där uppdraget omfattar att tillhandahålla hälso- och sjukvård till personer som tillhör situation 1 enligt Socialstyrelsens definition av hemlöshet. I avtalet anges bland annat att leverantören ska samarbeta med Stockholms stads boendeenhet för hälso- och sjukvårdsinsatser på akut- och stödboenden för målgruppen där Stockholms stad har verksamhet. En skriftlig överenskommelse om det operativa samarbetet ska upprättas. För närvarande har förvaltningen en bra dialog med Capio kring samarbetet och den skriftliga överenskommelsen är ännu inte klar.

Vid akutboendet Aspudden har Micasa genomfört ett antal åtgärder för att komma tillrätta med värmen i fastigheten. Förvaltningen har ännu inte fått någon bekräftelse på om fastighetens el är tillräcklig. Förvaltningen har tagit initiativ till att en handlingsplan för vintern upprättas tillsammans med Micasa, om det skulle visa sig att värmen inte fungerar.

I ärendet anges också de rutiner, renoveringsåtgärder samt det samarbete med fastighetsägarna som sammantaget säkerställer att brukarna kan erbjudas en god, välkomnande och fungerande miljö på akutboendena.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.