Möte 2023-03-21

Stadsledningskontoret har på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram ett förslag på nya riktlinjer för IOP med tillhörande tillämpningsanvisningar. Stadsledningskontoret samlade i processen en referensgrupp med representanter från bland annat socialförvaltningen för att ta in synpunkter från förvaltningar som arbetar med IOP.

Förslaget till de reviderade riktlinjerna syftar till att stödja stadens nämnder och bolag vid ingående av idéburna offentliga partnerskap. Förslaget till tillämpningsanvisningar syftar till att ge fördjupad kunskap om samverkansmodellen IOP och under vilka juridiska förutsättningar IOP kan ingås, vilken aktör IOP kan ingås med och bedömning av IOP som en lämplig samverkansmodell.

Socialförvaltningen har varit delaktig i stadsledningskontorets referensgrupp i framtagandet av förslaget till de reviderade riktlinjerna. Förvaltningen tillstyrker förslaget till riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) och tillämpningsanvisningar i sin helhet.

Regeringen beslutade i mars 2020 att tillkalla en parlamentarisk sammansatt kommitté i form av en trygghetsberedning med uppdrag att bistå regeringen med underlag till utformningen av en kunskapsbaserad och brett förankrad kriminalpolitik som ska bidra till att uppfylla de kriminalpolitiska målen att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Uppdraget sträcker sig över perioden 2020-2024 och redovisas årligen 2021-2023 samt slutredovisas i oktober 2024. Kommittén har nu lämnat ett delbetänkande ”Vägar till ett tryggare samhälle, Kraftsamling för barn och unga (SOU 2022:67)” vilket har remitterats till socialnämnden för besvarande.

Trygghetsberedningen har i det aktuella delbetänkandet valt att fokusera på två områden;

• barns och ungas involvering i gängkriminalitet
• våld i barns och ungas nära relationer.

Trygghetsberedningen konstaterar i delbetänkandet att arbetet för att förebygga både att barn och unga dras in i gängkriminalitet och våld i barns och ungas nära relationer inbegriper en rad aktörer som verkar på flera politikområden. Beredningens genomgång av förmågan att hantera betänkandets två områden har riktat fokus mot olika aktörers förmåga att tidigt upptäcka barn som är i riskzon, att ge stödinsatser och samverka kring barn i riskzon samt bidra till kunskapsutveckling och uppföljning. Mot bakgrund av den problembild som framkommit och de iakttagelser och bedömningar som gjorts i framtagandet av betänkandet lämnar beredningen följande förslag:

• En särskild kraftsamling för att förebygga att barn och unga dras in i kriminalitet. Innefattande
• Inriktningsdokument
• En särskild organisation
• System för lokala överenskommelser och ekonomiskt stöd.
• Kunskapsspridning om våld i barns och ungas nära relationer.
• Kartläggning av insatser och dess effekter för ett förebyggande arbete kring våld i barns och ungas nära relationer.

Socialförvaltningen menar att det finns ett behov av en tydligare nationella samordning och stöd till kommunernas förebyggande arbete mot gängkriminalitet och att ett sådant stöd kan höja kvalitén på det förebyggande arbetet i landets kommuner. Socialförvaltningen ställer sig därför överlag positiv till beredningens förslag om en särskild kraftsamling.

Socialförvaltningen hade önskat att utredningen kunnat presentera tydligare former för hur viktiga aktörer kan samverka kring barn i riskzon. Socialförvaltningen hade också önskat att utredningen fokuserat mer på den psykiska ohälsan bland barn som begår brott eftersom samhället i dagsläget har svårt att tillgodose dessa barns behov av psykiatrisk vård och bedömning. Dessa två områden menar socialförvaltningen är viktiga att utreda och belysa vidare i arbetet med att ta fram kraftsamlingens inriktningsdokument och stöd till kommunerna.

Socialförvaltningen håller med om att det behövs en kunskapsspridning om våld i barns och ungas nära relationer. Genom att uppmärksamma fler på och sprida kunskap om våld i barns och ungas nära relationer, till yrkesgrupper som möter barn och unga, vårdnadshavare samt de unga själva, ökar möjligheten till att upptäcka våldet i tid och att rätt insatser genomförs. Socialförvaltningen välkomnar också förslaget om kartläggning av insatser för att förebygga våld i barns och ungas nära relationer. Socialförvaltningen vill dock betona vikten av att även insatser till unga utövare av våld i nära relationer ingår.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på kommunstyrelsens remiss av Vägar till ett tryggare samhälle, Kraftsamling för barn och unga (SOU 2022:67).

I remiss från Spelinspektionen föreslås förslag på ändringar gällande avgifter för licens samt omstrukturering av spelförordningen (2018:1475).

Förvaltningen har inte några synpunkter på föreslagna ändringar och motsätter sig inte heller de ändringar som föreslås.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden hänvisar till detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Kommunstyrelsen har översänt remiss av författningsförslag i utredningen Tryggare hem för barn till socialnämnden för yttrande. I utredningen föreslås ändringar i föräldrabalken (1949:381) (FB), i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och i socialtjänstlagen (2001:453) SoL, genom ändring i förutsättningarna för en vårdnadsöverflyttning för familjehemsplacerade barn, genom att den kommun som har familjehemsplacerat ett barn ges möjligheter att bevilja insatser till barnet även efter en vårdnadsöverflyttning, genom att barnet och barnets vårdnadshavare får rätt till biträde vid prövning av vissa frågor om vårdnadsöverflyttning, genom en ny lydelse av paragrafen om barnets bästa samt genom att domstolen, i ett mål om vårdnad, boende eller umgänge, ska kunna inhämta ett sakkunnigutlåtande från en psykolog, om det behövs ytterligare utredning om barnets situation.

Utredningen har också tagit ställning till huruvida mål om vårdnadsöverflyttning när ett barn stadigvarande vårdats och fostras i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet kan flyttas från en allmän domstol till en allmän förvaltningsdomstol, huruvida reglerna om adoption bör ändras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet, huruvida det finns skäl att införa ändringar beträffande vårdnadshavares samtycke och socialnämndens roll i adoptioner samt huruvida det i lagtext bör tydliggöras situationer då de kränkningar som en förälder gjort sig skyldig till innebär att utgångspunkten bör vara att inget umgänge ska ske. Utredningen har emellertid kommit fram till att nuvarande regler rörande detta bör kvarstå.

Förvaltningen instämmer med utredningens förslag till lagändringar i alla dess delar. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Prognosen baseras på utfallet per 28 februari samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos prestationsförändringar, som är ett överskott mot budget med 4,2 mnkr. Överskott prognostiseras främst för område Nyanlända på grund av lägre kostnader än budget till följd av minskat kvotmottagande.

De flesta enheter har en ekonomi i balans med budget.

Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har sedan 2012 bedrivit ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention genom att årliga överenskommelser om utvecklingsmedel till kommuner och regioner. Parterna enades i december 2022 om en ny överenskommelse, inför 2023.

Socialförvaltningen rekvirerar de medel som tillfaller Stockholms stad. I föreliggande tjänsteutlåtande beskriver förvaltningen övergripande hur medel för 2022 har fördelats och förslår en liknande fördelningsprocess för 2023 års medel. Socialförvaltningen har 2022 utifrån överenskommelsens prioriterade områden fördelat medel till utbildningsförvaltningen, äldreförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen, idrottsförvaltningen, 13 stadsdelsförvaltningar samt ett antal organisationer inom civilsamhället. Ambitionen var att nå ut brett, till verksamheter som arbetar för målgrupper i alla åldrar, från främjande och förebyggande insatser, till insatser som berör målgrupper med olika grad av psykisk ohälsa.

För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett fortsatt arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention anser socialförvaltningen att det är skäligt att genomföra fördelningen av 2023 års medel utifrån en liknande struktur som 2022. Inför årets fördelning bör en helhetsbedömning göras, utifrån prioriterade områden 2023, med hänsyn till stadens utmaningar som faller inom ramen för överenskommelsens syfte samt vilka övriga statsbidrag och budgetmedel som socialförvaltningen fördelar. Förvaltningen föreslår att socialdirektören får delegation på att fördela 2023 års medel.

Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 10 § ska vårdgivaren senast den första mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Gamlebo är ett särskilt boende för hemlösa äldre med missbruksproblematik och/eller psykiska besvär. Eftersom Gamlebo utför hälso- och sjukvårdsinsatser lyder verksamheten under Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och bestämmelserna om patientsäkerhetsberättelse skall tillämpas. Patientsäkerhetsberättelse biläggs ärendet.

Enheten för hälso-och sjukvårdsåtgärder LSS-hälsan, ansvarar för kommunal primärvård inom bostäder med särskild service och daglig verksamhet utifrån Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS-hälsans övergripande målsättning med det systematiska patientsäkerhetsarbetet är att förhindra att patienter drabbas av vårdskador när de erhåller hälso- och sjukvård från LSS-hälsan. Patientsäkerhetsberättelsen redovisar och beskriver arbetet kring flertal patientsäkerhetsområden som enheten arbetat med under 2022.

Under 2022 har enheten fördjupat sitt arbete kring viktiga patientsäkerhetsområden. LSS-hälsan har under 2022 tillfört fler digitala verktyg som har syftat till att fördjupa och förbättra patientsäkerheten. Under året genomfördes ett byte av vårdinformationssystem från Vodok till sammanhållen journalföring via Regionens TakeCare vilket har inneburit ökad patientsäkerhet. Införandet av APPVA digital signering av läkemedel är också en process som LSS-hälsan har arbetat intensivt med under 2022.

Socialförvaltningen ansvarar för uppföljning av de stadsövergripande avtal som socialnämnden tecknat för stadsdelsnämndernas räkning inom socialtjänst och LSS-verksamhet. Under år 2022 har 169 verksamheter följts upp och majoriteten har bedömts möta avtalets krav.

Socialförvaltningens avdelning för stadsövergripande sociala frågor genomför på uppdrag av socialnämnden vartannat år i oktober en strukturerad kartläggning över vuxna personer, 20 år och äldre, med missbruksproblem aktuella för ansökan, utredning eller biståndsbedömd insats inom Stockholms stads socialtjänst. Denna kartläggning avser oktober månad 2022.

Personer med missbruk och beroende är inte en homogen grupp och behovet av stöd varierar på individnivå. Samtidigt fyller kartläggningen en viktig funktion genom att belysa målgruppens situation på gruppnivå och på så sätt identifiera viktiga utvecklingsområden inom socialtjänsten för att på bästa sätt möta målgruppens stödbehov. Kartläggningen redovisar statistik och möjliggör att följa tendenser inom området över tid.

I rapporten redovisas uppgifter inom områdena antal aktuella personer med missbruksproblematik, missbrukssituation, missbruk och samtidig psykisk sjukdom, missbruk och samtidig fysisk sjukdom, förekomst av samordnad individuell plan, familjesituation, försörjning, boendesituation, nationalitet/födelseland, förekomst av strukturerad bedömningsmetod, pågående insatser och behov av fortsatt stöd. Rapporten avslutas med ett analysavsnitt.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober 2022 och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för kännedom.

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 4, 2022 till 184 stycken vilket är en ökning med 23 beslut jämfört med kvartal 4, 2021. Antalet ej verkställda beslut enligt SoL uppgick kvartal 4, 2022 till 109 stycken. Det är en ökning med 29 beslut jämfört med kvartal 4, 2021.

Orsak till ökning av antalet ej verkställda beslut enligt LSS är att fler kontaktperson och ledsagarservice inte verkställts i tid. Orsak till ökning av antalet ej verkställda beslut enligt SoL är att fler beslut om permanent bostad, kontaktfamilj och annat bistånd inte verkställts i tid.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 4, 2022 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag för sociala insatser för barn och unga i utsatta områden.

Syftet med statsbidraget är att minska risken för barn och unga att dras in i eller på andra sätt drabbas av kriminalitet. Stockholms stad har möjlighet att rekvirera 32 113 500 kronor under 2023.

Av anvisningarna för statsbidraget framgår att medlen ska användas för verksamhet i de områden i kommunen som presenteras i Polismyndighetens lägesbild över utsatta områden. I Stockholms stad finns utsatta eller särskilt utsatta områden inom stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten-Älvsjö och Skärholmen. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslaget att fördela statsbidraget till dessa stadsdelsnämnder enligt nedan beskriven fördelning.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag för subventioner av familjehemsplaceringar. Medlen ska användas till utvecklingsarbete för att barn och ungdom som är i behov av en familjehemsplacering ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. Stockholms stad har möjlighet att rekvirera 1 853 584 kronor under 2023.

Förvaltningen föreslår att 2023 års statsbidrag för subventioner av familjehemsplaceringar fördelas till socialnämnden, för att användas av Familjehem Stockholms stad inom enheten Resursteamen barn och ungdom vid socialförvaltningen. Statsbidraget ska användas i syfte att stärka och utveckla arbetet med information, kommunikation och rekrytering av familjehem för stadsdelsnämndernas räkning. Socialförvaltningen bedömer att detta uppfyller statsbidragets syfte genom att fler intresseanmälningar och ett ökat antal rekryterade familjehem ger bättre förutsättningar att göra rätt matchningar mellan barn och familjehem och därmed öka tryggheten och stabiliteten för placerade barn i Stockholms stad.

Länsstyrelsen i Stockholm bedömer att i den inre tillsynen som för närvarande utförs saknas det tillräckligt underlag för att bedöma om lämpligheten kvarstår i de bolag som beviljats serveringstillstånd. Mot bakgrund av att bristen kvarstår från Länsstyrelsens senaste verksamhetstillsyn 2019 finns anledning att rikta kritik mot nämnden. Länsstyrelsen har även noterat att mottagningsbevis inte skickas när ansökningarna är kompletta. Se vidare redovisning under rubrikerna ”Ärendet” samt ”Förvaltningens synpunkter och förslag”.

Länsstyrelsen gör bedömningen att den ekonomiska granskningen som görs är väl genomförd och ärendehantering sker i enlighet med förvaltningsrättsliga principer. Länsstyrelsens helhetsbedömning är att nämndens tillståndsgivning och arbete med yttre tillsyn håller en hög nivå.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som redovisning av förklaringar och åtgärder som vidtagits med anledning av länsstyrelsens beslut.

Dataskyddsförordningen (GDPR) trädde i kraft den 25 maj 2018. Förordningen är en EU-förordning och gäller som lag i EU:s alla medlemsländer. Syftet med lagen är att åstadkomma en integritetsmedveten och säker hantering och trygghet för alla vars personuppgifter behandlas av företag, myndigheter och andra organisationer. Varje nämnd är personuppgiftsansvarig för sina behandlingar av personuppgifter och ska utse ett dataskyddsombud med specifik roll att tillse att samtliga personuppgifter inom socialnämndens verksamheter hanteras i enlighet med lagens bestämmelser. Förvaltningen föreslår att nämnden utser förvaltningsjuristen Caroline Steidler till dataskyddsombud för socialnämnden.

Socialnämnden föreslås upphandla kläder och skor för individer som är i behov av socialt stöd.

Syftet med upphandlingen är att tillgodose och säkra målgruppens (0-100 år) behov av kläder och skor året om.

Upphandlingen avser att tilldela kontrakt med de anbudsgivare som uppfyller ställda krav, med två leverantörer per anbudsområde.

Avtalet ska preliminärt börja gälla från 1 juni 2023 fram till 31 oktober 2024 och löper med möjlighet att förlänga avtalet med tre år. Maximal avtalstid är fyra år. Avtalet förlängs per automatik om det inte i förtid sagts upp av socialförvaltningen eller leverantören.

Upphandlingen görs på uppdrag av socialnämnden enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Anbud utvärderas enligt principen ekonomiskt mest fördelaktig utifrån grunden pris. För upphandlingen föreslås bifogat upphandlingsdokument.