Möte 2024-03-27

Förvaltningsrätten i Stockholm har i ett föreläggande angett att utbildningsnämnden ska lämna in ett yttrande som gäller överklagande av verksamhetsplan 2024 för utbildningsnämnden.

Utbildningsförvaltningen anser sammanfattningsvis att överklagandena ska avslås. Förvaltningen anser att bidragen till de fristående verksamheterna beräknas på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser i egen regi i enlighet med bestämmelserna om bidrag på lika villkor. Det överklagade beslutet strider såldes inte mot bestämmelserna i skollagen eller gymnasieförordningen och överklagandet ska därmed avslås.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det som sitt yttrande till förvaltningsrätten samt att beslutet justeras omedelbart.

I Stockholms stads budget 2023 fick socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden uppdraget att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en handlingsplan för stadens fortsatta arbete i omställningen till en God och nära vård.

Handlingsplanen utgör ett ramverk och anger en övergripande inriktning för stadens arbete med en God och nära vård och omsorg och gäller under perioden 2024 till och med 2030. I planen inkluderas arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och suicid. Handlingsplanen riktar sig i första hand till chefer och medarbetare som arbetar såväl strategiskt som operativt i berörda verksamhetsområden och konkretiseras genom årliga aktivitetsplaner.

Arbetet med att ta fram denna handlingsplan har drivits av en styrgrupp och arbetsgrupp med representation från äldreförvaltningen, socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsledningskontoret. Från och med senhöst 2023 har också förskoleförvaltningen deltagit. Stadens handlingsplan följer inriktningen i länets handlingsplan ”Handlingsplan för god och nära vård och omsorg i Stockholms län 2024–2030”.

Utbildningsnämnden, kulturnämnden, och idrottsnämnden har under många år samarbetat för att tillgängliggöra skollokaler efter verksamhetstid. Merparten av skolornas idrottssalar hyrs idag ut efter skoltid, liksom ett antal andra lokaler såsom aulor, matsalar och klassrum.

I detta ärende presenteras förslag på ytterligare områden och skolor som kan bli tillgängliga för bokningar från kultur- och föreningslivet. Bakgrunden till ärendet är det budgetuppdrag som återfinns i kommunfullmäktiges budget för 2023. Enligt uppdraget ska förvaltningen ta fram en plan för öppnande av fler lokaler för kultur- och föreningsliv, samt tillsammans med berörda förvaltningar och bolag identifiera de mest strategiskt lämpliga skolorna för detta.

Utöver detta ärende har kommunfullmäktige i budget 2024 gett utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en rapport som beskriver arbetet med att öppna upp skolans lokaler för förenings- och idrottsverksamhet. Uppdraget ska ske i samarbete med berörda nämnder och bolag under året. Nämnderna ska också föreslå åtgärder för att fler lokaler ska tillgängliggöras samt hur kultur- och idrottslivets användning av de befintliga lokalerna kan öka. Inom ramen för detta uppdrag kommer även behovet av skolornas idrottssalar kartläggas. Utifrån behovsanalysen kommer åtgärder för att öppna upp fler idrottssalar att föreslås. Rapporten kommer att delges berörda nämnder i ett eget ärende under 2024.

Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande som redovisning av budgetuppdraget om att ta fram en plan för öppnande av lokaler för kultur- och föreningsliv. Fortsatt föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att efter beställning från kulturnämnden beställa utredning och genomförande från SISAB av anpassningar för att det ska finnas skollokaler i alla stadsdelar som är bokningsbara via idrottsförvaltningens bokningssystem.

I Stockholms stads budget för år 2019 fick utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur skolor kan möta särskilt begåvade elevers behov. Handlingsplanen har nu utvärderats och mindre uppdateringar har gjorts.

Handlingsplanen innehåller ett antal åtgärder för att personal i skolorna bättre ska kunna uppmärksamma och stötta de elever som har särskild begåvning i ett eller flera ämnen. Genom handlingsplanen ges också en kunskapsöversikt av vad som avses med särskilt begåvade elever och hur deras olika behov av stöd för att prestera i enlighet med sin förmåga kan se ut.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner handlingsplanen och ger förvaltningen i uppdrag att vid behov uppdatera handlingsplanen vad gäller mindre revideringar som inte innebär någon förändring i sak.

Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag om heltid som norm i Stockholm stad till utbildningsnämnden för yttrande. Syftet med förslaget är att fler medarbetare ska erbjudas trygga anställningar.

Utbildningsförvaltningen är i huvudsak positiv till förslaget och arbetar sedan lång tid tillbaka i enlighet med de intentioner förslaget ger uttryck för. Det har skett en stadigt positiv utveckling där en allt större andel av förvaltningens medarbetare har en anställning på heltid. Över 90 procent av förvaltningens anställningar är idag på heltid och andelen förväntas öka ytterligare över tid.

Av förslaget framgår att det efter den 1 juli 2024 inte längre bör vara möjligt att göra deltidsanställningar, men att förvaltnings-chefen kan medge undantag. Förvaltningen bedömer att det inte är praktiskt möjligt eller lämpligt att i en så pass stor verksamhet som utbildningsförvaltningen villkora att undantag enbart ska hanteras av förvaltningschefen. Förvaltningen föreslår istället att förvaltningen bör få i uppdrag att utforma lokala anvisningar om formerna för och när deltidsanställningar ska kunna göras i enlighet med de mål som fullmäktige fastställt.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024 – 2028” till utbildningsnämnden för yttrande. Programmet omfattar och berör alla nämnder och bolag i staden. Målsättningen är att främja folkhälsan och minska hälsoskillnaderna genom att öka den fysiska aktiviteten.

Förvaltningen ställer sig positiv till programmet och delar bilden av att skolan spelar en central roll i att främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. Detta gäller särskilt barn i resurssvaga familjer eller bosatta i områden där tillgång till aktiviteter är bristfällig. Inom ramen för förvaltningens ansvar och i samverkan med andra förvaltningar pågår en mängd insatser för att främja fysisk aktivitet och rörelse bland barn och ungdomar.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola ” (SOU 2023:95) till utbildningsnämnden för yttrande. I betänkandet konstateras att många barn och elever med funktionsnedsättning inte ges den trygghet, det stöd och de goda förutsättningar de har rätt till inom sin utbildning.

Utredningen har valt att lägga fram förslag inom fyra områden som, tillsammans, är ämnade att skapa en sammanhållen uppföljningsmodell. Förslagen innebär förtydligande av myndigheters ansvar, skapandet av tydliga definitioner och mått, en samlad analys och ökat stöd till forskning.

Utbildningsförvaltningen ställer sig bakom utredningens förslag. Kunskapen om barn och unga med funktionsnedsättning, deras förutsättningar i skolväsendet och möjligheten till likvärdig och god utbildning är ett område som vi behöver mer kunskap och forskning kring.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat utbildningsdepartementets promemoria ”Förslag till ändringar för att öka mobiliteten tidigt i den akademiska karriären U2024/00229” till utbildningsnämnden för yttrande. Förslaget innebär bland annat en utökad möjlighet för lärosäten att inrätta så kallade förenade tjänster, det vill säga tjänster som kombinerar undervisning eller forskning vid ett lärosäte med arbete utanför lärosätet, till exempel som lärare inom grund- eller gymnasieskolan.

Utbildningsförvaltningen är positiv till förslaget då det kan öppna upp samverkansmöjligheter mellan lärosäten och huvudmän inom skolans område som inte är möjliga idag. Disputerade medarbetare skulle, om förslaget realiseras och övriga praktiska hinder undanröjs, kunna få möjlighet att inom ramen för en anställning forska, undervisa på högskola/universitet och samtidigt verka som lärare.

Förvaltningen ser samtidigt att flera frågor behöver utredas närmare innan förenade anställningar kan inrättas inom förvaltningens verksamhetsområde. Det handlar bland annat om anställnings-förhållanden, arbetsrätt, pensionsfrågor, arbetsmiljö-ansvar med mera. Även regelverket för karriärtjänster kan behöva ses över.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen ”Motion om att införa Studieroteam” av Jan Jönsson (L) till utbildningsnämnden för yttrande. I motionen föreslås att de skolsociala teamens uppdrag ska utvidgas till att arbeta med beteendestörningar i skolmiljön för att stärka elevernas möjlighet till skolframgång och skolans lärande uppdrag. Fortsatt föreslås även inrättandet av en ny typ av studieroteam.

Förvaltningen vill understryka att trygghet och studiero är ett prioriterat område inom Stockholms stads skolor och att stadens grundskolor arbetar med området på flera sätt. Arbetet sker exempelvis genom tydliga lektionsstrukturer, ledarskap i klassrummet och ett aktivt värdegrundsarbete. Många skolor arbetar med trygghetsteam och det är inte ovanligt att fritidspedagoger är med i klassrummen för att stötta lärarna och för att i vissa fall agera på samma sätt som studieroteamen föreslås att göra.

Varje rektor har mandat att besluta om att organisera sin skola utifrån det verksamheten är i behov av, så att elever och skolpersonal får det stöd de behöver. Behovet kan se olika ut på olika skolor och formerna för att främja studieron kan därför behöva variera. Förvaltningen anser därför att det aktuella förslaget fortsatt bör ligga inom ramen för rektors beslut om den inre organisationen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen ”Motverka desinformationskampanjen mot socialtjänsten” av Andrea Hedin och Sophia Granswed Baat (båda M) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionen framhåller att desinformationskampanjen mot socialtjänsten pågått under flera år och att det inte finns någon indikation på att den kommer att upphöra i närtid. Enligt motionärerna ska närvaro vid föräldramöten kunna ge en rättvisande och korrekt bild av vad socialtjänstens arbete innebär och vad lagstiftningen tillåter.

Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till att samverkan mellan skola och socialtjänst stärks och delar bilden av att desinformationskampanjen har en negativ påverkan på socialtjänstens arbete. Förvaltningen vill i sammanhanget lyfta fram att det redan idag finns en väl etablerad samverkan på flera områden mellan socialtjänst och skola. I alla stadsdelar finns samverkansöverenskommelser mellan skola och socialtjänst och inom de specifika samverkansgrupperna finns det uppdrag att genomföra så kallade dialogmöten med civilsamhället där ett av målen är att motverka desinformationskampanjen mot socialtjänsten.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Andréa Hedin (M), Hanna Werner (M) och Erik Jonsson (M) har lämnat en skrivelse till utbildningsnämnden om incidenter och personalomsättning. I skrivelsen ställer Andréa Hedin (M), Hanna Werner (M) och Erik Jonsson (M) ett antal frågor om incidenter, skyddsstopp och personalomsättning på förvaltningens skolor. Förvaltningen redovisar de efterfrågade uppgifterna i tjänsteutlåtandet.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Jan Jönsson (L) har lämnat en skrivelse till utbildningsnämnden angående statsbidraget för inköp av vissa läromedel. I skrivelsen önskar Jan Jönsson svar på varför staden inte rekvirerade mer medel, om stadens skolor har ett överskott på läromedel och vilka åtgärder utbildningsförvaltningen ämnar göra för att säkerställa elevernas tillgång till skönlitteratur, facklitteratur och läromedel av god kvalitet.

Utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att säkerställa god tillgång av skönlitteratur, facklitteratur och läromedel av god kvalitet. Stockholms stad har en läromedelspolicy vars mål är att alla stadens elever ska ha god tillgång till relevanta analoga och digitala läromedel och lärresurser av hög kvalitet, anpassade efter elevers individuella behov i den aktuella situationen. Förvaltningen arbetar också aktivt med implementeringen av stadens skolbiblioteksplan. Huvudförklaringen till att staden inte ansökte om mer medel inom ramen för det enskilda statsbidraget ligger i svårigheten att uppfylla de villkor som angavs i förordning (2023:86) om statsbidrag för inköp av vissa läromedel.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Jan Jönsson (L) har lämnat en skrivelse till utbildningsnämnden angående skolor inom Stockholm stad och strukturella underskott. I skrivelsen önskar Jan Jönsson svar på antalet skolor som löper risk att bli anslagsenheter 2025, hur många skolor som bedöms ha strukturella underskott som inte syns på grund av utnyttjande av resultatfond samt vilka åtgärder som vidtas för dessa skolor.

Det pågår ett arbete inom förvaltningen med de skolor som har en särskilt utmanande ekonomisk situation. Åtgärderna och aktiviteterna följs upp kontinuerligt av gymnasieavdelningen och grundskoleavdelningen. Syftet med det arbetet är att skolor med underskott, eller förväntade underskott, ska uppnå en budget i balans innan bokslutet 2025.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.