Möte 2024-10-24

Stockholms skolfastigheter AB (SISAB) planerar att genomföra ett större underhållsprojekt på Abrahamsbergsskolan. I samband med underhållsarbetet föreslår utbildningsförvaltningen att mindre verksamhetsanpassningar görs. Utbildningsförvaltningens del är begränsad och utgör cirka tio procent av hela kostnaden. Det handlar om åtgärder för datakommunikation, brandskydd, arbetsmiljö samt tillgänglighet. Åtgärderna säkerställer att lokalerna uppfyller gällande myndighetskrav. Projektet innebär ingen ökad elevkapacitet och ingen ändring av verksamheten. Skolan behöver under byggnationstiden helevakueras och kommer därför att tillfälligt flytta sin verksamhet till S:t Jacobi skola i Vällingby, från och med januari 2026 till och med juni 2027.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassningar på Abrahamsbergsskolan i samband med SISAB:s underhåll till en uppskattad hyresgenererande projektkostnad om cirka 15,9 mnkr och med en uppskattad tillkommande hyra år 1 om cirka 1,2 mnkr. Förvaltningen föreslår att beslutet justeras omedelbart.

Stockholms skolfastigheter AB (SISAB) har efter en inspektion från miljöförvaltningen planerat in underhållsarbete av ventilationssystemet på International School of the Stockholm Region (ISSR). SISAB kommer samtidigt att utföra underhåll av avloppsstammar och toaletter samt anlägga ny el och renovera golvmattor. I samband med detta kommer förvaltningen att höja kapaciteten på ventilationen i ett antal klassrum. Labbsalar kommer att verksamhetsanpassas för att uppnå ändamålsenliga lokaler, samt kapacitetsökas för att lösa skolans underskott av salstimmar. Det finns även ett underskott av antalet toaletter på skolan varför det i projektet kommer tillskapas fler toaletter.

De planerade arbetena kräver att hela skolverksamheten evakueras. Utbildningsförvaltningen planerar därför att evakuera samtliga elever till Kärrtorps gymnasium under ombyggnationstiden.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassningar på International School of the Stockholm Region (ISSR) till en beräknad hyresgenererad kostnad om 10,9 mnkr med en tillkommande första årshyra på cirka 1,0 mnkr.

Björnbodaskolans hus A och D stängdes ner våren 2023 på grund av fuktskaderelaterade problem i inomhusmiljön. För att säkerställa skolans lokalfunktioner och kunna erbjuda eleverna en ändamålsenlig utbildningsmiljö föreslår utbildningsförvaltningen att ytterligare en paviljong etableras på skolgården som en tillfällig lösning. Paviljongen ska ersätta de saknade funktionerna fram till 2031, då en ny skola planeras att byggas på platsen och skolans verksamhet evakueras till S:t Jacobi i Vällingby.

Elevantalet och söktrycket till Kärrtorps gymnasium har under flera år minskat. Förvaltningen och skolledningen har gjort ett flertal insatser för att vända trenden, men med begränsad effekt. Minskande elevantal och minskande klasstorlekar har gjort att skolan har haft ett betydande underskott under ett flertal år. Till det kommer lokalkostnader, där endast hälften av skollokalernas kapacitet används.

Förvaltningens samlade bedömning är att det, trots flertalet insatser, är mycket svårt att vända skolans måluppfyllelse när det gäller utbildningsresultat, som andel elever med examen, genomströmning och betygsutvecklig. Skolan har över tid även haft vikande resultat avseende studiemiljön, vilket visas i resultat från elevenkäten om frånvaro, trygghet och studiero. Elevernas nöjdhet med skolan är mycket låg.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att stänga antagningen till Kärrtorps gymnasium från och med läsåret 2025/26. Fortsatt föreslår utbildningsförvaltningen att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att befintliga elever på Kärrtorps gymnasium får fortsätta sin utbildning på skolan fram till och med läsåret 2026/27. Utbildningsförvaltningen föreslår avslutningsvis att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att avveckla Kärrtorps gymnasium efter läsåret 2026/27.

Utbildningsförvaltningen vill i samband med SISAB:s underhåll förbättra arbetsmiljön för elever och personal på Vasa Real genom att utöka antalet toaletter, byta ventilationsdon i klassrum och genomföra akustikåtgärder.

Underhåll och verksamhetsanpassningar kommer att ske i tre etapper med start vårterminen 2025 och planerad återflytt till höstterminen 2026. Verksamheten kommer att evakueras internt inom skolan.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassningar på Vasa Real i samband med SISAB:s underhåll till en uppskattad hyresgenerande projektkostnad om cirka 7,1 mnkr, med en tillkommande hyra det första året om cirka 0,6 mnkr.

Kommunfullmäktige har gett utbildningsnämnden i uppdrag att årligen utarbeta en rapport om trygghet och studiero i stadens skolor. Årets rapport utgörs av en fördjupad analys av resultaten från stadens elevenkäter; trygghet och studiero i grundskolan och trygghet i gymnasieskolan.

Årets sammanställning av resultat från elevenkäterna visar på en positiv utveckling över tid avseende såväl trygghet som studiero i stadens skolor. Samtidigt finns utmaningar på enskilda skolor och i enskilda klasser. Därför arbetar förvaltningen systematiskt och löpande med att följa upp skolornas arbete, identifiera skolor i behov av stöd, och vid behov sätta in lämpliga insatser.

Den positiva utveckling som ses över tid kan ses som ett kvitto på att det arbete som bedrivs på olika nivåer i staden ger resultat, men kräver uthållighet och saknar enkla lösningar. För att fortsatt stärka arbetet och resultaten framåt anser utbildningsförvaltningen att det är viktigt att ett brett perspektiv på frågorna om trygghet och studiero genomsyrar hela styrkedjan. Förvaltningen ser det som önskvärt att föra samman uppdragen om årlig rapportering av trygghetsarbetet respektive elevhälsoarbetet till ett samlat uppdrag.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner rapporten ”Trygghet och studiero i Stockholms stads skolor 2024”.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Klimathandlingsplan 2030” till utbildningsnämnden för yttrande. Planen konkretiserar hur de klimatrelaterade målen i Miljöprogram 2030 ska nås.

Utbildningsförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till det nya förslaget till klimathandlingsplan. Förvaltningen vill samtidigt betona att planens målsättningar kommer att kräva stora förändringar av arbetssätt och inköp, såväl på central förvaltning som på skolorna. Bland annat föreslås en halvering av all klimatpåverkan från konsumtion till år 2030, något som ställer höga krav på såväl kunskap som konkreta åtgärder.

Förvaltningen föreslår en differentiering av målen för CO2-påverkan från måltider för olika verksamheter. De skillnader som finns mellan verksamheternas förutsättningar bör avspeglas i differentierade klimatmål för måltiderna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet föreslås justeras omedelbart med anledning av remissens svarstid.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – behov och föreslagna förändringar (SOU 2024:63)” till utbildningsnämnden för yttrande.

Av utredningen framgår att det finns ett stort behov av förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter. I betänkandet föreslås därför att en ny sekretessbrytande bestämmelse ska införas i offentlighet- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Den nya bestämmelsen möjliggör utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet. En uppgift som rör enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska kunna lämnas över till en annan myndighet om det bland annat är för att utreda brott eller för att motverka brottslig verksamhet. Ett utlämnade ska dock alltid föregås av att den utlämnande myndigheten beaktar motstående intressen.

Förvaltningen ser positivt på förslaget och bedömer att den föreslagna bestämmelsen inte kommer att påverka skolornas uppdrag i någon större omfattning. Förvaltningen vill dock framhålla att bestämmelsen innebär att skolorna, innan ett utlämnande kan ske till en annan myndighet, måste beakta motstående intressen. Detta är avvägningar och bedömningar som skolorna i dagsläget inte är vana att hantera i sitt dagliga arbete.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Eftersom remisstiden är kort föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden justerar beslutet omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen ”Om att staden som placerande myndighet måste ta ett större ansvar för omhändertagna barn” av Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) till utbildningsnämnden för yttrande.

Motionärerna menar att de omhändertagna och placerade barnen osynliggörs i stadens uppföljningsrapporter och att staden saknar data om målgruppen på aggregerad nivå. Därför efterfrågar motionärerna systematisk och anonymiserad sammanställning av skolresultat i alla årskurser, på aggregerad nivå, för alla omhändertagna och placerade barn i staden. Därutöver föreslås i motionen att de socialsekreterare som arbetar med placerade barns skolgång (skolsamordnare) blir permanenta och sprids till samtliga stadsdelsnämnder.

Utbildningsförvaltningen har i samverkan med socialförvaltningen inom ramen för bland annat Skolfam, SAMS stödmodell och Projekt Skolsamordnare under många år arbetat systematiskt för att placerade elever ska få en obruten skolgång och gymnasiebehörighet. Förvaltningen följer systematiskt upp elevernas kunskapsresultat som en del av huvudmannauppdraget. De placerade elevernas kunskapsresultat ingår i den totala statistiken på aggregerad nivå.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) om yrkesgymnasium till utbildningsnämnden för yttrande. Motionären lyfter flera utmaningar kopplade till gymnasieskolans yrkesprogram och föreslår mot den bakgrunden dels att staden inrättar ett yrkesprogramråd, dels att staden utreder försök med yrkesprogram på skolor i innerstaden med teoretisk profil.

Förvaltningen konstaterar att stadens skolor genom studie- och yrkesvägledning redan bedriver ett aktivt arbete i syfte att stärka elevers valkompetens. Fortsatt har förvaltningen vidtagit flera åtgärder för att öka attraktiviteten hos stadens yrkesutbildningar, exempelvis genom deltagande i Yrkeskampen och genom värdskap för Yrkes-SM 2026. Förvaltningen bedriver också ett löpande arbete med planering och dimensionering av det utbud av utbildningar som erbjuds på stadens gymnasieskolor och har redan påbörjat ett arbete med att utreda förutsättningarna för att starta ett yrkesprogram på någon av stadens gymnasieskolor som idag domineras av högskoleförberedande program. Därtill bedriver förvaltningen en omfattande samverkan med närings- och arbetslivet, med närsamhället och med andra organisationer enligt motionens intentioner, exempelvis genom lokala programråd och inom ramarna för arbetet i den gemensamma gymnasieregionen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Motion om Skolfrid” av Jan Jönsson (L) till utbildningsnämnden för yttrande. I motionen presenteras programmet ”Skolfrid” samt ett uppdrag åt kommunfullmäktige att anta ett program i enlighet med ”Skolfrid”.

”Skolfrid” innebär en utvidgning av frågan om trygghet och studiero. Eleven ska vara trygg på väg till skolan, i klassrummet, på rasten och när eleven går hem från skolan. För ett upprättande av Skolfrid menar skribenten, krävs en kontinuerlig process med flera inblandade parter: lärare, skolledning, elevhälsa, elever, föräldrar, socialtjänst, polis och andra aktörer.

Utbildningsförvaltningen ser positivt på samverkan mellan skola, hem, socialtjänst, polis och andra aktörer som stärker elevernas lärande och trygghet. Förvaltningen menar att många av de punkter som finns i skribentens program redan omhändertas av förvaltningen och av stadens skolor. De övriga punkterna om specifika satsningar eller modeller som skribenten vill uppdra åt skolan och professionerna ligger, anser förvaltningen vidare, inom ramen för rektors beslut om den inre organisationen och fördelning av resurser eller i lärarnas uppdrag kring lärande.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Motion om att andelen fackutbildade skolbibliotekarier måste öka” av Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) till utbildningsnämnden för yttrande. Enligt motionen föreslås att fullmäktige tar beslut om att säkerställa att andelen fackutbildade skolbibliotekarier i Stockholms skolor ökar, för att framåt uppnå målet om 100 %.

Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att alla elever har tillgång till skolbibliotek med kvalificerad personal. Detta är något som tydligt framgår i Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2025. I skolbiblioteksplanen, liksom i stadens budget för 2024, anges också att målet för andelen skolor med fackutbildade bibliotekarier ska öka. Detta utgör med andra ord redan nu ett pågående utvecklingsarbete inom utbildningsförvaltningen och andelen fackutbildad bibliotekspersonal ökar också successivt. Förvaltningen arbetar utöver detta med att förbereda för den nya lagstiftningen (prop. 2023/24:164) som kommer innebära en nationell styrning för att öka andelen fackutbildade bibliotekarier.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Jan Jönsson (L) har lämnat in skrivelsen ”Om arbetet för elever med funktionsnedsättning” till utbildningsnämnden. I skrivelsen hänvisas till rapporten ”Så funkar skolan! En rapport från föräldrar till barn med funktionsnedsättning i Stockholms stad”.

I skrivelsen önskas svar på hur förvaltningens arbete ser ut för att säkerställa att elever med funktionsnedsättning får en fullvärdig utbildning och om förvaltningen tänker implementera åtgärder utifrån rapporten ”Så funkar skolan!”.

Förvaltningen vill framhålla att elevhälsa och stöd till elever med olika typer av funktionsnedsättningar varit prioriterade områden i Stockholms kommunala skolor under flera år och att arbetet med att stödja skolorna att få den gruppen elever att nå målen kommer att fortsätta. Förvaltningen strävar alltid efter att nå en hög och jämn kvalitet på den undervisning som erbjuds och har sedan flera år fokus på kunskapshöjande insatser om olika funktionsnedsättningar, för olika yrkesgrupper i skolan.

Förvaltningen delar bilden av att vi behöver öka kunskapen om hur barn och elever med funktionsnedsättning har det socialt och kunskapsmässigt. Det är en svår balansgång mellan samhällets kunskapsintresse och individers rätt till personlig integritet. Unga med funktionsnedsättning är en utsatt grupp vars integritet behöver värnas särskilt.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Jan Jönsson (L) har i en skrivelse ställt frågor mot bakgrund av den förändrade regleringen i skollagen för intag till fristående resursskolor. Frågorna avser också hur utbyggnaden av stadens egna särskilda undervisningsgrupper påverkat söktrycket mot resursskolorna.

Förvaltningen har ingen insynsmöjlighet i hur förändringen påverkat antagningen till de fristående resursskolorna. Om och hur förändringen påverkat de kommunala skolorna är alltför tidigt att analysera. De senaste åren har förvaltningen följt utvecklingen av antalet elever i stadens egna särskilda undervisningsgrupper, fristående resursskolor samt SU-grupper i övriga fristående skolor. Antalet elever i såväl kommunala särskilda undervisningsgrupper som i fristående resursskolor har ökat kraftigt.

Förvaltningen konstaterar att utbyggnaden av särskilda undervisningsgrupper i de kommunala skolorna skett parallellt med att strukturbidraget till fristående resursskolor höjts kraftigt. Detta försvårar analysen av vad som kan ligga bakom elevantalsutvecklingen i de fristående resursskolorna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.