Möte 2024-09-26

I tertialrapport 2 följer nämnden upp sin verksamhet och ekonomi per den 31 augusti 2024. I rapporten ligger fokus på uppnådda resultat inom verksamhet och ekonomi i förhållande till verksamhetsplan 2024.

Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag, främst på grund av att nämnden prognostiserar en budget i balans efter fondförändringar.

Utbildningsnämnden bidrar i hög grad till att inriktningsmålen Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden, men den sammantagna bedömningen är att målet uppnås delvis. Alla högt ställda mål för elevernas resultat uppnås inte fullt ut. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning bedöms också uppnås delvis. För att öka måluppfyllelsen behöver bland annat skolmåltidernas klimatpåverkan minska.

Utbildningsförvaltningen hyr idag hela Vårbergsskolan för evakuering av Slättgårdskolan och planerad evakuering av Söderholmsskolan. På längre sikt kan lokalerna nyttjas för permanent grundskoleverksamhet.

För att Vårbergsskolan ska kunna användas som evakueringslokal för Slättgårdsskolans och Söderholmsskolans verksamheter samtidigt behöver verksamhetsanpassningar genomföras med syfte att säkerställa kapacitet för 650 elever. Anpassningar avser i huvudsak delar av skolan som tidigare nyttjats för vuxenutbildning av arbetsmarknadsförvaltningen och omfattar främst tillskapande av nya toaletter, grupprum, samt personalutrymmen. Projektet planeras att färdigställas till november 2024 för att möjliggöra evakuering till årsskiftet 2024/2025.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassning på Vårbergsskolan till en hyresgenererande projektkostnad om cirka 6,6 mnkr och med en tillkommande hyreskostnad år ett med cirka 475 tkr.

START Stockholm har evakuerats till lokaler på Hammarby Allé 150 av förvaltningens hyresvärd efter det att den externa hyresvärden sade upp hyresavtalet för deras tidigare lokaler. Lokalerna på Hammarby Allé 150 ägs av det kommunala bolaget Familjebostäder. START Stockholms gamla lokaler låg på Hornsgatan 124.

Lokalerna på Hammarby Allé 150 bedöms passa för START Stockholm både verksamhets- och arbetsmiljömässigt. Då lokalerna är ändamålsenliga för verksamheten och ägs av ett kommunalt bolag föreslår förvaltningen att ett hyresavtal tecknas så att START Stockholm kan stanna kvar i lokalerna efter den sista december 2024 då evakueringstiden upphör.

Lokalerna på Heleneborgsgatan 2A har nyttjats som evakueringslokaler för Skolslussen under det första halvåret 2024. Lokalerna är dock för stora för Skolslussen vilket har lett till att beslut tagits om att Skolslussens verksamhet ska flyttas till lokaler på Campus Konradsberg.

I samband med att Skolslussens verksamhet flyttas till andra lokaler har förvaltningen utrett om andra verksamheter kan flyttas till Heleneborgsgatan 2A. Eftersom lokalerna på Heleneborgsgatan 2A ägs av ett av stadens bolag och passar för administrativ verksamhet ser förvaltningen ett värde i att behålla lokalerna.

Fackförbundet Sveriges lärare har identifierats som en verksamhet som kan lokaliseras på Heleneborgsgatan 2A då verksamheten är i behov av nya lokaler och är tillräckligt stor för att fylla lokalerna på Heleneborgsgatan 2A samt gynnas av lokalernas centrala läge. Genom att Sveriges lärare flyttar in i lokalerna på Heleneborgsgatan 2A effektiviserar förvaltningen den totala lokalytan och minskar sina hyreskostnader kopplat till administrativ verksamhet. Lokalytan och hyreskostnaden för Sveriges lärares behov minskar med cirka 50 procent när de nuvarande lokalerna sägs upp och ersätts med lokalerna på Heleneborgsgatan 2A.

I fastigheten Segelbåten, som omfattar cirka 31 450 kvm, finns idag tre skolor lokaliserade. Det är S:t Eriks gymnasium inklusive Riksgymnasiet för rörelsehindrade (RgRh) samt Polhems anpassade gymnasieskola. Lokalerna nyttjas även av Språkcentrum för viss modersmålsundervisning och därutöver bedriver S:t Eriks gymnasium vuxenutbildning på uppdrag av arbetsmarknadsförvaltningen.

Det passerkontrollsystem som idag finns i fastigheten har uppnått sin tekniska livslängd, vilket gör att det är nödvändigt att byta ut och modernisera systemet. För att enkelt kunna ge rätt personer behörighet till byggnadernas olika lokaler samt begränsa tillträdet för obehöriga behövs ett välfungerande passersystem och nyckelsystem. Detta möjliggör också upplåtelse av lokalerna för andra verksamheter.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att av SISAB beställa genomförande av ett utbyte av passerkontrollsystem och nyckelsystem i fastigheten Segelbåten till en investeringskostnad av cirka 11,1 mnkr. Förvaltningen föreslår att beslutet justeras omedelbart.

Utbildningsförvaltningen har utarbetat ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år. Syftet med ledningssystemet är att säkerställa att verksamheten planeras, leds, kontrolleras, följs upp, utvärderas och förbättras på ett systematiskt sätt och i enlighet med Socialstyrelsens regler och riktlinjer. Ledningssystemet inkluderar dokumenterade processer, aktiviteter, identifierade rutiner, ansvarsfördelning och rutiner för uppföljning.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag till ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete avseende korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Beslutet justeras omedelbart.

Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat ytterligare 6 ansökningar från fristående huvudmän. Ansökningarna avseende gymnasieskola omfattar särskilda varianter inom det estetiska området av naturvetenskapsprogrammet eller samhällsvetenskapsprogrammet. Vid fullt utbyggd verksamhet rör det sig om 177 platser. En stor andel av ansökningarna gällande särskilda varianter avser tillstånd för redan befintliga utbildningar i Stockholms stad. Samtidigt inkluderar en del av ansökningarna en viss ökning av elevplatser.

Stockholms stad och regionens befolkningsprognoser visar att det finns ett ökat behov av studieplatser i gymnasieskolan fram till 2026. Efter det blir det en viss minskning och sedan planar befolkningskurvan ut. Inom grundskolan har befolkningsprognosen under de senaste åren visat på ett kraftigt minskat elevantal i Stockholms stad om kan komma att påverka även gymnasiet framöver. Den främsta orsaken till förändringen i befolkningsprognosen är minskande barnafödande. Även senarelagt bostadsbyggande och förändringar i flyttmönster påverkar.

Det är viktigt att påtala att befolkningsprognosen samt ett redan befintligt överskott av platser inom gymnasieskolan i regionen gör att det finns ett behov att iaktta försiktighet i bedömningen. Det är även angeläget att sökande huvudmän säkerställer att de har tillgång till idrottslokaler. Idag råder brist på idrottslokaler i staden och är något som kan skapa svårigheter för såväl befintliga som tillkommande huvudmän att få tillgång till i den utsträckning som behövs.

Utbildningsförvaltningens sammantagna bedömning är att det inte finns ett behov av nya platser i regionen utifrån befolkningsprognosen. Samtidigt bedömer utbildningsförvaltningen att vissa av de specifika utbildningarna som inkommit avseende särskilda varianter kompletterar dagens befintliga utbud och bedöms inte få negativa konsekvenser för eleverna eller Stockholms stads utbildningsväsende.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet och överlämnar det som svar på remisserna till Skolinspektionen. Beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna” till utbildningsnämnden för yttrande. I och med det nya programmet samlas arbetet med de mänskliga rättigheterna i ett och samma program. Målet med programmet för de mänskliga rättigheterna är att Stockholms stad ska vara en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism.

Förvaltningen ser positivt på att samla arbetet med de mänskliga rättigheterna i ett och samma program. Ett sammanhållet program bör vara lättare för verksamheterna att förhålla sig till. Programmet för mänskliga rättigheter ska samtidigt kompletteras med sex tillhörande handlingsplaner. Förvaltningen ser en risk med att detta motverkar syftet med att ha ett sammanhållet program. En stor mängd olika styrdokument kan skapa oklarhet och göra arbetet ineffektivt. Förvaltningen vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, exempelvis genom konkreta mål. Förvaltningen ser även ett behov av att förtydliga organisationen för den samverkan som programmet för mänskliga rättigheter beskriver är nödvändig.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Eftersom remisstiden är kort föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden justerar beslutet omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och unga” till utbildningsnämnden för yttrande.

I och med att det skett förändringar i regelverken gällande ensamkommande barn och unga har socialförvaltningen reviderat stadens riktlinjer gällande målgruppen. Syftet med de nya riktlinjerna är att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling i staden samt erbjuda ett tydligt och konkret stöd i arbetet med ensamkommande barn och unga.

Utbildningsförvaltningen ser det som positivt att socialförvaltningen reviderar sina riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och unga. Förvaltningen är av bedömningen att de reviderade riktlinjerna inte kommer att förändra skolornas arbete med målgruppen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Eftersom remisstiden är kort föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden justerar beslutet omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet ”Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50)” till utbildningsnämnden för yttrande. I betänkandet föreslås nya principer för riktade statsbidrag samt att vissa statsbidrag införlivas i det generella statsbidraget. Vidare föreslås ändring och uppdatering av det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

Utbildningsförvaltningen ställer sig i grunden positiv till betänkandets förslag. De nya principerna för riktade statsbidrag kan förhoppningsvis leda till en effektivare utformning av de statsbidrag som införs. Förvaltningens uppfattning är att det bästa vore att berörda riktade statsbidrag samlades i ett sektorsbidrag för utbildningsområdet, i stället för att införlivas i det generella statsbidraget.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har skickat ”Betänkandet Offentlighetsprincipen eller insynslag – Allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet (SOU 2024:28) och den kompletterande promemorian Offentlighetsprincipen med lättnadsregler” på remiss till utbildningsnämnden.

Utbildningsförvaltningen yttrar sig kring de förslag som berör fristående grund- och gymnasieskolor. Över lag är utbildningsförvaltningen positiv till utredningens olika förslag då det är av yttersta vikt att en långsiktig lösning för att tillgängliggöra skolinformation säkerställs.

Förvaltningen bedömer att förslaget med offentlighetsprincipen medför de bästa möjligheterna för elever och vårdnadshavare att göra välgrundade val av skola och ökar möjligheterna att analysera barns levnadsvillkor samt att tillvarata barns rättigheter. Att utgå från offentlighetsprincipen är en fördel då det medför en lösning på problemet med informationsförsörjning och är en beprövad lagstiftningsmodell.

Fortsatt bedömer förvaltningen att förslaget om insynslagen och förslaget om offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän inte skulle ge eleverna möjligheter att göra det mest välgrundade valet av skola och ge allmänheten möjlighet till insyn i fristående skolverksamheter.

Förvaltningen gör bedömningen att förslaget om offentlighetsprincipens utvidgning till att gälla fristående skolor inte påverkar förvaltningens kostnader mer än marginellt. Om förvaltningen blir arkivmyndighet för fristående skolor ska detta finansieras med avgifter enligt självkostnadsprincipen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Centerpartiet om att införa ett så kallat Antipilotkoncept. Motionen föreslår att stadens förvaltningar ska genomföra onödighetsinventeringar som ska identifiera aktiviteter som inte skapar värde och därför inte behöver genomföras.

Förvaltningen är i grunden positiv till att se över processer och rutiner, i syfte att skapa en effektivare förvaltning. Stadens kvalitetsprogram slår också fast att staden ska värna om det som fungerar bra och kunna avsluta det som inte längre skapar värde. Samtidigt finns andra modeller för att se över processer och arbetssätt, i syfte att förbättra och effektivisera verksamheter. Förvaltningen ser inga fördelar med att centralt styra arbetet mot en utpekad modell. I stället finns goda möjligheter att utveckla planering och uppföljning av det systematiska förbättringsarbetet genom stadens system för integrerad ledning och styrning – ILS, där den föreslagna metoden är ett av flera möjliga arbetssätt för att uppnå stadens intentioner.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen ”Om ett utvecklat värderingsarbete i skolan” av Jan Jönsson (L) till utbildningsnämnden för yttrande. Enligt motionen bör staden ta fram ett koncept för värderingsarbete i förskolan och skolan som bemöter destruktiva mansnormer i samhället och på sociala medier.

Utbildningsförvaltningen har flera pågående och planerade kompetenshöjningsinsatser inom de områden som skrivelsen berör, såväl breda som riktade till olika yrkesgrupper. I handlingsplanen ”Våga fråga, lyssna och agera” framgår det att varje rektor och skola ansvarar för att implementera strukturerade universella våldspreventiva program med fokus på män, pojkar och maskulinitetsfrågor. Uppdraget gäller mellan 2021–2025. Varje rektor har mandat att besluta om att organisera sin skola utifrån det verksamheten är i behov av. Behovet kan se olika ut på olika skolor och i olika områden och därför behöver formerna för att arbeta med värdegrundsfrågor och våldsprevention variera.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden krävs omedelbar justering.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen ”Utöka antalet akutskolor i Stockholms stad” av Andréa Hedin (M) till utbildningsnämnden för yttrande.

I motionen föreslås att Stockholms stad etablerar platser i akutskolor från årskurs fyra samt att staden säkerställer att de redan befintliga akutskolorna har tillräckliga resurser för att möta behovet av akutplatser i hela staden.

Förvaltningens bedömning är att de befintliga två verksamheterna väl täcker det behov som finns. För yngre elever anser förvaltningen att det lämpligaste är att i första hand hitta en lösning inom ramen för ordinarie skolgång.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Eftersom remisstiden är kort föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden justerar beslutet omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion om att ”Utveckla de skolsociala teamen” av Jan Jönsson (L) till utbildningsnämnden för yttrande. I motionen framhålls att skolan är den främsta skyddsfaktorn för unga människor och att socialtjänsten ska stötta skolans lärande uppdrag. Mot bakgrund av detta vill motionären vidareutveckla de skolsociala teamen och föreslår att kommunfullmäktige ska besluta om att arbetsmodellen skolsociala team sprids till samtliga stadsdelar, att rutiner utvecklas så att skolsociala teamen får en naturlig koppling till socialtjänstens utredningsenheter samt att uppdraget till de skolsociala teamen breddas från endast skolfrånvaro till att kunna arbeta med elever som uppvisar beteenden som på andra sätt är svåra för skolor att hantera på egen hand.

Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till att arbetssättet skolsociala team ska finnas i alla stadsdelar, vilket det även gör sedan ett par år tillbaka. Fortsatt stödjer förvaltningen också motionärens förslag om att de skolsociala teamen ska ha en naturlig koppling till socialtjänstens utredningsenheter. Vad avser motionens förslag om att bredda de skolsociala teamens målgrupp ser förvaltningen inte att det skulle vara till gagn, varken för verksamhet eller för enskilda, utifrån nuvarande organisation. Skolfrånvaro är ett växande problem, det behöver finnas en tydlig samverkansinsats som fokuserar på skolfrånvaro.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen ”Angående lovskola i Stockholm” av Andréa Hedin (M) till utbildningsnämnden för yttrande. I motionen framhålls att lovskolan är en outnyttjad resurs som kan förbättra elevernas livschanser och fungera som en skyddsfaktor. Därför föreslås att alla kommunala grundskolor ges i uppdrag att arrangera lovskola, att lovskolan för låg- och mellanstadiet förstärks och utökas, samt att staden etablerar samarbeten med lärosäten för att locka lärarstudenter att undervisa i lovskolan. Dessutom föreslås att lovskolan kombineras med meningsfull fritid.

Utbildningsförvaltningen delar bilden av att inte alla elever som erbjuds lovskola tackar ja. Även förvaltningen finner detta bekymmersamt. Förvaltningen har därför påbörjat ett arbete för att utveckla metoder som bidrar till att motivera elever och vårdnadshavare att delta. I detta arbete ingår även att fritidshem och fritidsklubbar stöttar i att stärka elevernas läsförmåga under loven. Samtliga kommunala grundskolor har idag uppdraget att erbjuda lovskola till elever i årskurserna 4 till 7 som riskerar att inte nå målen, och från 2024 även till elever i årskurserna 1 till 3 med behov av stärkt läsförmåga.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Förvaltningen har mottagit en skrivelse från Liberalerna (L) om frågor kring hur förvaltningen arbetar med övergångar från grundskola till gymnasieskola när det gäller elever i behov av särskilt stöd.

För elevers övergångar har förvaltningen etablerade rutiner. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete identifieras skolornas behov och resurser fördelas därefter. Studie- och yrkesvägledare stödjer elever vid övergången till gymnasieskolan och samordnar antagningsunderlag. Uppföljning visar att elever i särskild undervisningsgrupp i årskurs 9 oftast fortsätter till gymnasiet och sällan avbryter sin utbildning.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.