Möte 2024-12-12

I verksamhetsplanen för år 2025 beskrivs hur utbildningsnämnden planerar att bidra till de mål och direktiv som fastställts i kommunfullmäktiges budget. Minskade pensionskostnader, lägre inflation och höjda elevschabloner innebär förbättrade ekonomiska förutsättningar för utbildningsnämndens verksamheter 2025 jämfört med de senaste åren. Samtidigt förväntas elevantalet i grundskolan sjunka under lång tid. Det påverkar såväl nämndens som många skolors planeringsförutsättningar avseende ekonomi, lokaler och personal.

Världsläget har en fortsatt stark påverkan på nämndens verksamhetsplan. Det förändrade säkerhetsläget, allvaret i klimatfrågan och en ökad otrygghet i samhället sätter en tydlig prägel på nämndens prioriteringar.

Ett tydligt fokus på effektiv resursanvändning ger förutsättningar att fortsätta stärka kärnuppdraget; En bra skola som lägger grunden för att alla barn och ungdomar får en god utbildning och möjlighet att göra sina egna livsval, oavsett var i staden de bor eller vilken bakgrund de har.

Utbildningsnämnden driver sedan 2015 ett skolgårdsprojekt där cirka fem skolgårdar byggs om varje år. Barns utemiljöer i staden har blivit en alltmer prioriterad fråga i synnerhet vad gäller att skapa gröna miljöer för barn och unga. I kommunfullmäktiges budget för 2024 och 2025 finns ett särskilt uppdrag att utbildningsnämnden ska ta fram ett koncept och en strategi för att skapa grönare skolgårdar. Staden ska enligt uppdraget implementera konceptet på minst 15 skol- eller förskolegårdar under mandatperioden. Utifrån dessa uppdrag planerar utbildningsförvaltningen för ett fortsatt arbete med det löpande skolgårdsprojektet, men med ett särskilt fokus på att tillskapa gröna gårdar.

Utbildningsförvaltningen föreslår i detta ärende att utbildningsnämnden godkänner fem genomförandeförslag för skolgårdsåtgärder på skolorna Björngårdsskolan, Elinsborgsskolan, Oxhagsskolan, Snösätraskolan och Solbergaskolan. Genomförande planeras under sommaren 2025 och plantering under höstlovet 2025.

Utbildningsförvaltningen har tillsammans med SISAB utrett nybyggnation av skola på Stadshagsklippan på Kungsholmen. Utbildningsnämnden fattade inriktningsbeslut i ärendet 2015 och en ny detaljplan för området omfattande bland annat bostäder och skola vann laga kraft 2018, men planens genomförande är försenad.

Mot bakgrund av sjunkande befolkningsprognos och elevframskrivning bedömer utbildningsförvaltningen att en ny skola på Stadshagsklippan inte behövs och att projektet ska avbrytas.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden avbryter projektet för nybyggnation av skola på Stadshagsklippan.

Antalet barn i grundskoleåldern på Södermalm förväntas minska betydligt fram till 2045, vilket innebär att efterfrågan på elevplatser minskar. Utbildningsförvaltningen har därför, i syfte att säkerställa en effektiv resursanvändning, genomfört en översyn av stadsdelens skolor. Åsö grundskola har identifierats som en enhet där kapaciteten kan minskas gradvis, med målsättningen att verksamheten avvecklas efter läsåret 2026/27.

Sammantaget bedömer förvaltningen att avvecklingen av Åsö grundskola är nödvändig för att på ett hållbart sätt hantera den förväntade minskningen av elevantalet och samtidigt optimera användningen av skolans resurser. Den föreslagna förändringen underlättar för kommande underhållsprojekt och ger möjlighet för stadens vuxenutbildning att växa. Förslaget stödjer stadens strategiska mål om likvärdig utbildning och effektiv lokalförsörjning.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till beslut att stänga antagningen till Åsö grundskola från och med läsåret 2025/26 samt att avveckla Åsö grundskola efter läsåret 2026/27. Beslutet föreslås justeras omedelbart för att kunna verkställa förändringen inför den kommande ansökningsperioden.

Kommunfullmäktige har gett utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en årlig rapport avseende elevhälsoarbetet. Rapporten beskriver förvaltningens aktuella prioriteringar i det systematiska elevhälsoarbetet.

Under 2024 har förvaltningens grundskoleavdelning gjort en översyn av skolornas elevhälsoplaner. En slutsats från översynen är att skolorna i högre grad kan behöva tydliggöra ett systematiskt utvecklingsarbete inom elevhälsan. Grundskoleavdelningen har bland annat etablerat trygghetsdialoger som löpande ska genomföras med stadens grundskolor i syfte att få en aktuell bild av, och att stödja, skolornas elevhälsoarbete. Gymnasieavdelningen har granskat och gett återkoppling på samtliga gymnasieskolors elevhälsoplaner. Även här syns behov av att stärka skolornas systematik i arbetet. Gymnasieavdelningen leder bland annat kollegiala nätverksforum för olika professioner inom elevhälsan.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner rapporten ”Det systematiska elevhälsoarbetet, läsåret 2024–25”.

Utbildningsnämnden fördelar årligen bidrag till utomstående organisationer. Inför år 2025 har 11 ansökningar om bidrag inkommit. Ansökningarna har bedömts utifrån formkrav och bedömningsgrunder enligt utbildningsnämndens ”Anvisningar för bidrag till utomstående organisationer” samt Stockholm stads ”Riktlinjer avseende förenings- och kulturstöd – demokrativillkor”.



Förvaltningen föreslår att sex föreningar beviljas bidrag. Fortsatt föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden avslår fyra ansökningar då de inte uppfyller bedömningsgrunderna i tillräcklig utsträckning. En ansökan har avvisats på grund av att den inte var komplett.



Förvaltningens föreslår också att nämnden godkänner förvaltningens anmälan om utbildningsdirektörens beslut om att avvisa ansökan från föreningen Forum för visuell praktik i enlighet med ”Anvisningar för bidrag till utomstående organisationer”. Vidare föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden godkänner uppföljnings-PM för 2023–2024 samt att den andra ansökningsomgången och beslutstillfället för 2025 ställs in.



Avslutningsvis föreslår förvaltningen att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag om hur en långsiktig utformning av ekonomiska bidrag till utomstående organisationer kan utformas som bättre tar hänsyn till skolornas behov och prioriteringar i nämndens verksamhetsplan.



Den totala kostnaden är cirka 2,2 miljoner kronor, vilket motsvarar samma kostnad som föregående år.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Primärt samverkansavtal för gymnasieskola i Stockholms län” till utbildningsnämnden för yttrande.

Utbildningsförvaltningen tillstyrker förslaget till nytt primärt samverkansavtal, samt föreslår att samverkan kring planering och dimensionering av utbildningsutbudet stärks med en tydligare processbeskrivning och ansvarsfördelning. En vidareutveckling av förslaget till primärt samverkansavtalet skulle kunna innehålla en mer detaljerad processbeskrivning och ansvarsfördelning för kommunernas samverkan kring planering och dimensionering av utbildningar. Detta kan med fördel bygga vidare på den uppföljning som redan görs av Storsthlm, och bör innehålla både delregionala och regionala forum.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden krävs omedelbar justering.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen ”Samspel i förskolan” av Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) till utbildningsnämnden för yttrande.

I motionen föreslås att staden utvecklar arbetet med samspel i förskolan samt tillämpar WHO:s och Socialstyrelsens rekommendationer för minimal skärmanvändning i förskolan.

Utbildningsförvaltningen stödjer hållningen att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därutöver har förvaltningen i övrigt inga synpunkter på ärendet då förslaget berör verksamheten inom en skolform som nämnden inte ansvarar för. Utbildningsförvaltningen lämnar därför över till ansvarig nämnd för förskolan att yttra sig i ärendet.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Linnéa Vinge (SD) har inkommit med en skrivelse till utbildningsnämnden med anledning av att en person kontaktat ledamöter i utbildningsnämnden och gjort gällande att en anställd på en av stadens skolor, vid upprepade tillfällen, begått sexuella övergrepp mot barn.

I skrivelsen ställer Linnéa Vinge (SD) ett antal frågor om hur förvaltningen har hanterat den anställde som anklagas, hur förvaltningen generellt hanterar situationer av liknande karaktär och hur förvaltningen arbetar förebyggande för att motverka att vissa anställs i stadens skolor. Förvaltningen redovisar de efterfrågade uppgifterna som varit möjliga att besvara i tjänsteutlåtandet.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) angående säkerheten på stadens skolor. I skrivelsen efterfrågas svar på vilka åtgärder förvaltningen anser behöver vidtas med utgångspunkt från den skjutning som skedde på en grundskola i Huddinge kommun. Jan Jönsson (L) uppger att Huddinge kommun påbörjat ett arbete med en säkerhetsinventering på skolorna. I skrivelsen påtalas brister och sårbarheter kring säkerhetsarbetet på skolorna.

Utbildningsförvaltningen instämmer i att hot och våld i skolmiljön är en alarmerande utveckling. Förvaltningen redogör som svar på skrivelsen de inplanerade säkerhetsåtgärder som är avsedda att vara ett komplement i det löpande systematiska säkerhetsarbetet. Den sammantagna bedömningen är att många säkerhetshöjande insatser redan finns på plats och att en rad insatser löpande kommer att implementeras.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Moderaterna (M) angående läxor i Stockholm. I skrivelsen önskas en redogörelse för vilka riktlinjer utbildningsförvaltningen ger till skolorna kring läxor samt i vilken utsträckning läxor utförs med hjälp av digitala verktyg.

Utbildningsförvaltningen har ett upparbetat arbetssätt för att styra och följa skolornas läxhjälpsverksamhet. Läxhjälp eller andra former av studiestöd är en naturlig del av skolans stöd till att få elever att nå kunskapskraven. Skolan och fritidshemsverksamheten samverkar i arbetet. Varje enskild lärare avgör, utifrån en pedagogisk avvägning, hur en läxa ska utformas. Fortsatt ges alla elever möjlighet att göra sin läxa på skolan oavsett om behovet är ett digitalt verktyg eller annat behov av stöd.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.