Möte 2025-02-20

I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet och ekonomi. Fokus ligger på uppnådda resultat i förhållande till verksamhetsplan 2024 samt kommunfullmäktiges mål och budget.

Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag, främst på grund av att nämnden redovisar en budget i balans efter fondförändringar. 2024 har inneburit en tydlig förbättring av skolornas ekonomiska förutsättningar jämfört med 2023 och två tredjedelar av de kommunala skolorna redovisar ett överskott eller en budget i balans före fondförändringar.

Utbildningsnämnden bidrar i hög grad till att inriktningsmålen Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden, men den sammantagna bedömningen är att målet uppnås delvis. Alla högt ställda mål uppnås inte fullt ut när det gäller elevernas kunskaper.

Inriktningsmålet Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning uppnås också delvis. Skolmåltidernas klimatutsläpp har minskat och årets resultat är de bästa sedan mätningarna började. Men för att öka måluppfyllelsen behöver bland annat skolmåltidernas klimatpåverkan minska ytterligare.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Förstärkningsundervisning i skolan – en försöksverksamhet för fler behöriga elever (SOU 2024:94)” till utbildningsnämnden för yttrande.

I betänkandet föreslås införandet av en treårig försöksverksamhet med förstärkningsundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Undervisningen ska vara obligatorisk och genomföras utöver ordinarie schema, i halvklass eller genom elevurval, där de elever som riskerar att inte klara målen undervisas i små grupper. Utredningen föreslår även införande av sommarlovsskola. Sommarlovsskolan ska vara färdighetstränande och språkstärkande.



Utbildningsförvaltningen ställer sig generellt positiv till införandet av en försöksverksamhet med förstärkningsundervisning och väljer att kommentera delar av förslaget som förvaltningen anser kräver djupare analys. En komplicerande faktor enligt förvaltningens bedömning är att de skolor som föreslås ingå i urvalet ska ha minst en ”normalstor” klass, med gräns om minst 18 elever per aktuell årskurs. Den gränsen kan komma att vara en faktor av betydelse i samband med en effektutvärdering. I Stockholms stad finns betydande socioekonomiska skillnader mellan skolor, där vissa har en hög elevomsättning och många nyanlända elever. Omsättningen leder till att platser blir lediga utan att nya elever tillkommer, vilket resulterar i små klasser. Det innebär att flera av de skolor som kämpar med låga kunskapsresultat och låg gymnasiebehörighet kommer att stå utanför försöksverksamheten.



Förvaltningen ställer sig tvekande till förslaget att elever i de lägre årskurserna (årskurs 1–3) som deltar i tillfälligt elevurval ska få detta utanför sin ordinarie undervisning. Längre skoldagar kan bli alltför ansträngande och riskerar dessutom att upplevas som stigmatiserande, vilket kan påverka motivation och välmående negativt. Yngre elever som under en begränsad period får exempelvis intensivundervisning bör få detta inom ramen för den ordinarie undervisningstiden.



Avslutningsvis vill förvaltningen betona vikten av en gedigen genomlysning av om kostnaden står i proportion till resultaten när försöksverksamheten utvärderas och frågan om en permanent reform ska genomföras.


Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Den korta remisstiden kräver omedelbar justering av beslutet.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion om att staden behöver en ny handlingsplan mot heders- och uppfostringsresor av Andréa Hedin (M) till utbildningsnämnden för yttrande.

I motionen konstateras att många kommuner arbetar aktivt för att identifiera och hjälpa barn som kan ha tvingats in i äktenskap eller förts i väg på så kallade ”uppfostringsresor”. Enligt motionen ligger Stockholms stad efter i detta arbete. Därför bör utbildningsnämnden ges i uppdrag att ta fram en ny, uppdaterad handlingsplan om hedersrelaterat våld och förtryck, som också omfattar de nya lagförslagen om utvidgat utreseförbud. Enligt motionen bör även nämnden ges i uppdrag att utveckla metoder för systematisk uppföljning av barn som inte återvänt efter lov och ta fram en informationskampanj som betonar vikten av att orosanmäla när barn riskerar att föras utomlands på heders- och uppfostringsresor.

Det pågår, enligt förvaltningens mening, omfattande insatser inom det berörda området inom staden, i förvaltningen och på stadens skolor med att kartlägga, informera om och motverka hedersrelaterat våld, uppfostringsresor och barnäktenskap. Det arbetet fortgår och utvecklas kontinuerligt i samarbete mellan stadens förvaltningar och i samverkan med myndigheter och civilsamhälle.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) med frågor kring Skolverkets rapport ”Skolgången för elever med slutbetyget F”. Jan Jönsson efterfrågar en bild av hur utbildningsförvaltningen ser på ovanstående rapport och om den stämmer överens med hur det ser ut i staden. Vidare efterfrågas vad som kan göras för att stödet ska ges tidigare när eleverna är yngre och inte i slutet av grundskolan.

Förvaltningen anser att Skolverkets rapport är väl underbyggd och ger en relevant bild. Fortsatt visar förvaltningens statistik att det i Stockholms stads skolor är vanligare att elever med slutbetyg F i matematik har haft särskilt stöd redan i lågstadiet, än vad som är fallet i riket. De obligatoriska bedömningsstöden används för att följa upp elevernas kunskaper i matematik i årskurs 1–3. Angående läsinlärning och lässvårigheter anser förvaltningen att ”phonics” bör vara en del i en balanserad läsundervisning som även inkluderar andra språkliga aktiviteter som är viktiga för att utveckla läsförståelse, till exempel kunskap om orddelar och morfologi, hörförståelse, läsförståelsestrategier, läsflyt och stavning.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse av Jan Jönsson m.fl. (L) där skribenterna menar att Scania är det enda företaget som Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG) samarbetar med. Skribenterna frågar om det går att locka fler av branschens företag att samarbeta med STFG.

Utbildningsförvaltningen vill framhålla att Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG) samarbetar med flera företag och aktörer inom fordon- och transportbranschen i Stockholmsregionen. Skolan ser också positivt på att utöka och fördjupa sitt samarbete med branschen för att säkra den framtida kompetensförsörjningen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) med frågor kring diskriminering i skolan. I skrivelsen hänvisas till Diskrimineringsombudsmannens (DO) senaste rapport om att barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utsätts för diskriminering i skolan samt att afrosvenskar utgör en särskilt utsatt grupp. Mot bakgrund av detta vill Jan Jönsson (L) veta hur förvaltningen ser på Diskrimineringsombudsmannens rapport samt om förvaltningen kommer att vidta åtgärder utifrån rapporten.

Utbildningsförvaltningen och skolorna är en viktig del i det gemensamma arbetet mot diskriminering. Flera pågående och planerade utbildningsinsatser för skolledare och pedagoger inom de områden som skrivelsen berör är aktuella inom förvaltningen. Förvaltningen kommer även fortsätta utveckla insatserna runt Mentorer i våldsprevention (MVP) där elever och personal tränas i att uppmärksamma och ingripa när de exempelvis hör kommentarer, nedsättande skämt, gester eller utfrysning. Frånvaron följs upp månatligen på lokal nivå i syfte att stötta skolorna, fånga upp mönster, och vid behov inleda samverkan med socialtjänsten för att säkerställa alla elevers skolgång.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har tagit emot en skrivelse från Andréa Hedin med flera (M) med frågor om hur kunskapsresultaten ska höjas på fem skolor i Stockholms stad som har låg behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Frågorna handlar om vilket stöd skolorna erbjudits från central förvaltning under 2021-2024 samt vilket stöd som kommer att erbjudas under 2025 i syfte att höja kunskapsresultaten. De skolor som avses i skrivelsen är Hagsätraskolan, Hässelbygårdsskolan, Rinkebyskolan, Lillholmsskolan samt Grimstaskolan.

Skolorna har under de aktuella åren haft, och har fortfarande, stöd av respektive grundskolechef och grundskolesamordnare som följer upp skolornas arbete och stöttar i olika processer med syfte att stärka skolornas drift och utvecklingsorganisation i samverkan med stödavdelningar och lärosäten, bland annat genom kommunal samverkan för bästa skola.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson med flera (L) angående kostnader för att upprätthålla en god arbetsmiljö i skolan. Frågeställarna lyfter att vissa lokalkostnader kopplade till arbetsmiljö faller på den enskilda skolan och frågar vad utbildningsförvaltningen anser om en ordning där SISAB i egenskap av fastighetsägare tar ett samlat ansvar kring kostnader för lokalfrågor som berör skolans arbetsmiljö.

Utbildningsförvaltningen ser fördelar med den ordning som föreslås i skrivelsen, framför allt i form av samordningsvinster gällande inpasseringssystem. Förvaltningen ser samtidigt nackdelar i form av ett minskat ansvar och därmed en minskad handlingsfrihet för den enskilda skolan när det gäller andra åtgärder. Därtill lyfter också förvaltningen det faktum att kostnaderna i ett övergripande perspektiv fortsatt skulle ha påverkan på skolornas ekonomi även om de hanteras utanför den enskilda skolans budget.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.