Möte 2023-03-30

Ärendet har kompletterats med justerade protokoll.

Ombyggnationen på Vällingbyskolan har initierats med anledning av ett stort underhållsbehov på skolan, där bland annat köket är prioriterat för ombyggnation och upprustning, tekniska system är uttjänta och flera byggnader även behöver avvecklas. Befintligt hus A ska byggas om och en ny byggnad L ska uppföras för att öka kapaciteten. Antal platser i anpassad grundskola (tidigare benämnt grundsärskola) ska ökas från 15 till 25 platser och integreras med övriga skolan. Kapaciteten för högstadiet ökas totalt med 190 platser. Efter projektet kommer skolan att ha totalt 1170 elevplatser exklusive grundsärskola.

Inför upphandling av hus L gjordes en ny kalkyl som visade att den idag prognostiserade kostnaden för projektet avviker från budget, vilket kräver reviderade genomförandebeslut. Den ökade projektkostnaden för hus A och L om totalt cirka 142 mnkr, beror på de kraftigt ökade priser och det osäkra marknadsläge som världsläget medfört. Tillkommande är även en paviljong med en projektkostnad om 14,5 mnkr som inte fanns redovisad i det tidigare genomförandebeslutet 2021. Denna paviljong är inte inräknad i den hyresgenererande investeringskostnaden i enlighet med samverkansavtalet och redovisas därför separat i ärendet.

På grund av omvärldsläget och rådande kostnadsutvecklingen har projektet setts över och ett förslag till reviderat genomförandebeslut har arbetats fram. Den tidsplan som presenterades i tidigare genomförandeärende är därför försenad med drygt ett år. Projektet förväntas färdigställas i sin helhet i första kvartalet 2028.

Vid Sköndalsskolan finns en tillfällig paviljongetablering som måste avvecklas på grund av att det tillfälliga bygglovet löper ut 2025. För att möta behovet av elevplatser i området samt säkerställa att skolan kan ha en rak parallellitet i sin organisation föreslår utbildningsförvaltningen att en tillbyggnation med sex klassrum genomförs, vid avvecklingen av skolans paviljong. Den nya byggnaden innebär 162 nya elevplatser inklusive möjligheter för en regional särskild undervisningsgrupp om 12 elever. Skolans totala kapacitet blir vid färdigställandet 621 elevplatser.

Stockholms skolfastigheter AB (SISAB) har erbjudit utbildningsförvaltningen att hyra skolbyggnaden Sankt Jacobi i Vällingby, då tidigare hyresgäst lämnat lokalerna. Förvaltningen är i behov av lokaler för evakuering av fem grundskolor i västerort, där SISAB planerar ett omfattande underhåll med start från vårterminen 2024. Inhyrningen av Sankt Jacobi innebär en väsentligt mer fördelaktig tidplan och budget i jämförelse med den planerade tillfälliga evakueringsskolan i västerort, som nämnden tidigare fattat beslut om (även benämnd Bergslagsskolan). På längre sikt ser förvaltningen även att lokalerna i Sankt Jacobi kan bli aktuella för en permanent grundskola. Utbildningsförvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden beslutar att godkänna inhyrning av Sankt Jacobi i Vällingby från och med 1 april 2023. Som en konsekvens av detta föreslår förvaltningen att projektet om en tillfällig evakueringsskola avbryts.

Behovet av en utökad grundsärskola (från juli 2023 benämnd anpassad grundskola) på Norrmalm är stort. Stadsdelen har liten kapacitet i förhållande till behovet och Matteusskolan är den enda grundskolan på Norrmalm med grundsärskola. Även på Östermalm finns få elevplatser i grundsärskolan.

En etablering av grundsärskola på Rödabergsskolan bidrar till att fler elever som har behov av plats i grundsärskola kan få plats på en skola i närområdet. En utökad kapacitet får även positiva effekter på kringliggande stadsdelar som också har liten kapacitet i grundsärskolan.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förslaget om etablering av grundsärskolan på Rödabergsskolan.

Utbildningsnämnden har fått revisionsrapporten ”Bryta socialt utanförskap hos unga” för yttrande. Stadsrevisionen har granskat om staden bedriver ett strukturerat och samordnat arbete för att bryta ett socialt utanförskap hos unga. Granskningen har avgränsats till individer i åldersgruppen 16 till 29 år som varken arbetar eller studerar (UVAS). Rapporten innehåller en bedömning av stadens arbete om ett halverat socialt utanförskap bland unga. Revisionen menar att det behövs både betydande tillskott av resurser och nya metoder för att uppnå kommunfullmäktiges mål.
 

Utbildningsförvaltningen instämmer i att strategier och arbetsformer behöver utvecklas och fortsätter att följa upp och utveckla den befintliga samverkan. Staden bedriver ett strukturerat och samordnat arbete mellan arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna, för att nå och erbjuda målgruppen insatser. En viktig part är också socialförvaltningen. En gemensam kartläggning av insatser inom utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen pågår i syfte att identifiera eventuella behov av utvecklingsarbete.


Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till Stadsrevisionen som yttrande. Beslutet föreslås justeras omedelbart med hänsyn till svarstiden.

Kommunstyrelsen har remitterat Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) till utbildningsnämnden för yttrande. Stadens hållning är att idéburna aktörer utgör ett viktigt komplement till stadens egna välfärdsverksamheter. Samverkan med civilsamhället kan ske på olika sätt, genom föreningsbidrag, upphandling, valfrihetssystem eller idéburet offentligt partnerskap (IOP). De reviderade riktlinjerna ska stödja nämnder och bolag vid ingående av idéburna partnerskap.

Utbildningsförvaltningen välkomnar riktlinjerna och de medföljande tillämpningsanvisningarna. De utgör tillsammans ett värdefullt stöd i arbetet med att ta fram samverkansavtal och kompletterar utbildningsnämndens riktlinjer för föreningsbidrag vid de tillfällen då ett mer långsiktigt samarbete med en idéburen organisation är önskvärd.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid (SOU 2022:61) till utbildningsnämnden för yttrande.


Mot bakgrund av att deltagandet i fritidshemsverksamhet är betydligt lägre i områden där arbetslösheten är högre och familjernas ekonomi svagare föreslår utredningen att alla barn i åldern 6 – 9 år ska ges möjlighet att delta i fritidshemsverksamhet utan kostnad. För de äldre barnen i åldrarna 10 - 12 år föreslår utredningen att dessa ska erbjudas fritidshem (öppen fritidsverksamhet) utifrån sina levnadsvillkor.


Utbildningsförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag som syftar till att öka såväl kvalitet som likvärdighet i fritidshemsverksamheten. Samtidigt är bristen på behöriga lärare och svårigheter att rekrytera personal till verksamheterna en akut utmaning för samtliga huvudmän. De föreslagna åtgärderna för att stärka yrkenas attraktivitet och status är välkomna men bidrar möjligen till en förbättring först på längre sikt.


Utbildningsförvaltningen ställer sig även tveksam till att reformen finansieras med delar av likvärdighetsbidraget. Kommunsektorn är redan idag den stora mottagaren av likvärdighetsbidraget till skolan. Att finansiera regeländringarna genom en omfördelning av likvärdighetsbidraget anser förvaltningen är tveksamt utifrån finansieringsprincipen då kommunerna i praktiken skulle få en mycket liten kompensation för en utökning av fritidshemmens verksamhet.


Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Eftersom remisstiden är kort föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden justerar beslutet omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat Vägar till ett tryggare samhälle - Kraftsamling för barn och unga (SOU 2022:67) till utbildningsnämnden för yttrande.



I betänkandet läggs fokus på två områden; barns och ungas involvering i gängkriminalitet samt våld i barns och ungas nära relationer. Kommittén anser att staten ska ta ett större ansvar genom att förtydliga vilka förebyggande insatser som ska prioriteras. Samarbetet mellan staten och kommunerna ska dokumenteras i särskilda avtal där åtagandena för bägge parter framgår och där ett statsbidrag kan kopplas till de åtgärder som kommunerna behöver vidta.

Utbildningsförvaltningen delar bilden att det krävs ett tätt samarbete mellan familjen, förskolan, skolan, fritidsverksamheten, socialtjänsten och polisen för att de förebyggande åtgärder som beskrivs i trygghetsberedningens förslag ska kunna genomföras. Aktuell forskning visar att tidiga insatser har störst chans att lyckas. De insatserna måste framför allt genomföras på lokal nivå, nära de barn och unga som växer upp i miljöer där riskfaktorerna är många och skyddsfaktorerna färre. Samtidigt är förekomsten av gängkriminalitet och våld mot barn och unga komplexa samhällsproblem som det är svårt för varje enskild kommun att lösa på egen hand. Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till en nationell kraftsamling under förutsättning att kraftsamlingen får utvecklas i de samverkansstrukturer som redan är etablerade på lokal nivå så att det inte skapas parallella spår som hämmar och försvårar det arbetet.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Eftersom remisstiden är kort föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden justerar beslutet omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat Skolverkets förslag till en ny nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027 till utbildningsnämnden för yttrande. Strategin fokuserar på elevers digitala kompetens och på användningen av digitala lärresurser i undervisning och lärande

Utbildningsförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till förslaget och till inriktningen med prioriterade områden. Förvaltningen är positiv till att områden såsom användningen av data och arbetet med standardiseringar lyfts fram.

Utbildningsförvaltningen anser att målen behöver preciseras bättre för att bidra till ökad likvärdighet. Förvaltningen skulle önska klarare formuleringar kring att digital teknik bör användas utifrån didaktiska val och adekvat digital kompetens. Det saknas i stor utsträckning ämnesdidaktisk forskning för hur man kan använda digitalisering för att öka elevernas måluppfyllelse. Det är därför angeläget att stimulera den typen av forskning för att kunna förverkliga strategins målsättningar.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Eftersom remisstiden är kort föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden justerar beslutet omedelbart.

Claes Nyberg (C) och Sophia Granswed Baat m.fl. (M) har i en skrivelse ställt frågor om framtiden för Ung Företagsamhet i stadens skolor. Skribenterna undrar hur förvaltningen avser att fortsätta stödja UF-företagande nu när de särskilda medlen och uppdraget är borttagna.

Entreprenörskap ingår i läroplanen för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Utbildningsförvaltningen har sedan en lång tid tillbaka samarbetat med Ung Företagsamhet och kommer att fortsätta stödja både befintliga och nya UF-skolor bland annat genom att säkerställa alla stadens kommunala skolor ska fortsätta ha möjligheten att bedriva UF-företag, genom att fortsätta med tillställningarna Stockholmsnästet och julmarknaden samt att även i fortsättningen stödja skolorna med kompetens och samordningsstöd från förvaltningen. Förvaltningens målsättning är att bibehålla befintliga UF-skolor och att fler skolor ska tillkomma.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.