Möte 2023-09-28

Förvaltningen har genomfört en uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål för andra tertialen 2023.

Utbildningsnämnden bedöms sammantaget delvis uppfylla inriktningsmålet "Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden". De uppdrag och aktiviteter som angavs i verksamhetsplanen har i huvudsak genomförts och bidrar till måluppfyllelsen, men alla årsmål nås inte fullt ut när det gäller elevernas kunskaper och inflytande.

Utbildningsnämnden bedöms också delvis uppfylla inriktningsmålet "Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning". För att nå målet fullt ut behöver resultaten för andel inköpta ekologiska inköp förbättras och skolmåltidernas klimatpåverkan minska.

Utbildningsnämnden bedöms uppfylla inriktningsmålet "Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla" under året. Bedömningen grundar sig främst på att nämnden redovisar en budget i balans efter fondförändringar. Många skolor prognostiserar ett underskott, även om grundskolornas prognos förbättrats jämfört med tertialrapport 1. Det förklaras till stor del av beslutet i kommunfullmäktige om höjda schabloner.

I Stockholms stad finns ett växande behov av platser inom anpassad grundskola (tidigare benämnd grundsärskola). Förvaltningen föreslår därför en utökning av den anpassade grundskolan på Gärdesskolan på Östermalm. Genom verksamhetsanpassningar tillskapas 16 nya elevplatser i årskurs F–9. Projektet omfattar både nya lokaler och förändringar i befintliga lokaler för anpassad grundskola.

Planerade åtgärder avser i huvudsak ny angöring, verksamhetsanpassningar av undervisningslokaler, tillskapande av avslappningsrum, uppgradering av befintligt undervisningskök samt inhägnande av de två mindre skolgårdarna som nyttjas av den anpassade grundskolan. Åtgärderna beräknas vara klara under maj månad år 2025.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förslaget till genomförandebeslut för verksamhetsanpassningar och kapacitetsökning av anpassad grundskola på Gärdesskolan.

Utbildningsnämnden har i kommunfullmäktiges budget för 2023 fått flera uppdrag som rör utveckling av elevhälsoarbetet. Förvaltningen har under en längre tid arbetat med att stödja och stärka stadens skolor i att systematiskt arbeta med tillgången till en välfungerande elevhälsa. För att ytterligare stärka och tydligare följa upp skolornas strategiska styrning av elevhälsan ska varje grundskola och gymnasieskola från och med i år ta fram en årlig elevhälsoplan. I elevhälsoplanerna synliggörs de olika professionerna inom elevhälsan samt de fokusområden som finns på skolan. Stadens skolor har olika utmaningar och förutsättningar, vilket innebär att varje skola behöver utforma sitt elevhälsoarbete utifrån en lokal analys. Elevhälsoplanerna följs upp på huvudmannanivå och skolan får återkoppling på sitt arbete. Förvaltningen arbetar även aktivt med att stödja det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet i stadens skolor genom bland annat programmen Agera tillsammans (AT) och Mentorer i våldsprevention (MVP) samt genom skolsociala team och fysisk aktivitet under skoldagen. Detta görs i samverkan med andra aktörer och förvaltningar. Förvaltningen genomför därutöver insatser för att säkerställa en kontinuerlig kompetensutveckling av skolans personal utifrån identifierade behov både riktat och generellt, bland annat för att stärka lärares kompetens att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som redovisningen av budgetuppdraget att genomföra en översyn av elevhälsans organisation.

Utbildningsförvaltningen har ett mångårigt samarbete med Ideella föreningen Ung Företagsamhet Stockholmsregionen. Förvaltningen har önskat formalisera samarbetet i form av ett avtal om idéburet offentligt partnerskap (IOP). Förvaltningen bedömer att Ideella föreningen Ung Företagsamhet Stockholmsregionen har ett specifikt arbetssätt och kompetens samt att verksamheten genomförs på ett sätt som utgör ett komplement till skolornas verksamhet.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden ingår ett avtal om idéburet offentligt partnerskap med Ideella föreningen Ung Företagsamhet Stockholmsregionen samt delegerar till utbildningsdirektören att underteckna ett avtal om idéburet offentligt partnerskap med Ideella föreningen Ung Företagsamhet Stockholmsregionen enligt bilagt avtal.

Utbildningsnämnden har fått ”Stockholms stads reviderade strategi för att förhindra att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet, dnr KS 2023/758” på remiss från kommunstyrelsen. Den reviderade strategin lägger fortsatt fokus på de fyra områdena: samverkan mellan socialtjänst, polis, skola, BUP och andra aktörer, samverkan med civilsamhälle och näringsliv, våldspreventiva metoder ur ett jämställdhetsperspektiv samt förskola, skola och fritid som skyddsfaktorer.

Förvaltningen anser att det är viktigt att fortsätta och utveckla ett brett, samordnat och stadsövergripande arbete för att öka kunskaperna om våld, för att motverka normalisering av våld och för att förebygga våld. Strategin lyfter på ett föredömligt sätt fram vikten av främjande och förebyggande arbete och samverkan. Sammantaget ställer sig förvaltningen positiv till förslagen i strategin.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Skolverkets hemställan om utökning av uppgifter i skolenhetsregistret” till utbildningsnämnden för yttrande. Förslaget innebär dels att skolenhetsregistret utökas till att omfatta fler verksamhetsformer än idag, dels att Skolverket ges ett större friutrymme än idag att via föreskrifter ange exakt vilken information om verksamheterna som ska samlas in till registret. Förslaget innebär även en tydligare reglering om vilka personuppgifter som får samlas in till registret, och för vilka ändamål.

Utbildningsförvaltningen ställer sig huvudsakligen positiv till förslaget, som rätt implementerat kan öka registrets fullständighet och användbarhet. Uppgiftsinsamling som idag sker på olika sätt för olika ändamål kan hanteras mer effektivt via en samlad kanal. Förvaltningen ser dock ett behov av att tydligare än vad Skolverket föreslår avgränsa under vilka omständigheter som information ska kunna samlas in via skolenhetsregistret, och av vilka personuppgifter som får samlas in på skolnivå.

Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat delbetänkandet ”Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28)” till utbildningsnämnden för yttrande. Betänkandet berör samverkan i individärenden rörande risken för skolattacker, samt hur det förebyggande arbetet mot skolattacker kan stärkas.

Utredningen föreslår att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ges ett särskilt uppdrag och mandat att bistå kommuner och andra aktörer rörande individärenden avseende oro för skolattacker. Utredningen föreslår också att CVE, tillsammans med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, får i uppdrag att ta fram metodstöd för hantering av det förebyggande arbetet mot skolattacker. Förslaget innebär även att CVE utökar sin organisation för att kunna ge stöd till skolor för att hantera oro för skolattacker.

Förvaltningen ställer sig positiv till förslagen i utredningen och stödjer utredningens förslag att CVE:s kunskap kan tillföra värdefull kunskap och information i svårare individärenden på lokal nivå utan hinder av sekretess. Vidare ställer sig förvaltningen också positiv till förslaget om att ge CVE, Skolverket och Specialpedagogiska myndigheten i uppgift att ta fram ett metodstöd och arbetssätt.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Förstärkt skydd för den personliga integriteten – behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseförsök (SOU 2023:37)” till utbildningsnämnden för yttrande.

I betänkandet föreslås en kriminalisering av oskuldskontroller och oskuldsingrepp samt av underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Utredningen föreslår även att det ska bli möjligt att meddela utreseförbud enligt LVU för personer under arton år som riskerar att genomgå oskuldskontroller eller oskuldsingrepp i utlandet.

Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till förslagen i utredningen men önskar en djupare analys av hur en skärpt lagstiftning påverkar skolans personal. Förvaltningen ser även ett behov av att komplettera en förändrad lagstiftning med utbildnings- och informationsinsatser.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen ”Hållbar matupphandling” av Jonas Naddebo (C) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionären föreslår att staden inför ett stadsövergripande mål om 100 procent svenskt vid matupphandling, där så är möjligt, i enlighet med EU:s upphandlingsregler. Syftet med målet är att Stockholm ska ta ansvar för klimatet och bidra till att stärka den svenska självförsörjningsgraden.

Utbildningsförvaltningen konstaterar att det i dagsläget inte är förenligt med lagen om offentlig upphandling (2016:1145) att enbart fråga efter svenskt råvaruursprung. Detta på grund av att det strider mot de grundläggande principerna om likabehandling och ickediskriminering som innebär att alla leverantörer, oavsett nationalitet, ska behandlas lika och inte erhålla förmåner eller missgynnas. Förvaltningen menar vidare att motionärens förslag i hög grad redan omfattas i stadens arbete genom de redan högt ställda kraven som idag görs i livsmedelsupphandlingen.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin (M) med anledning av att skribenterna tagit del av information om att det ibland förekommer att skolpersonal underblåser vanföreställningar om socialtjänstens uppdrag eller förmedlar en rädsla för att ta kontakt med socialtjänsten när det gäller barn som det finns oro för. Skribenterna skriver att det pågår en påverkanskampanj mot socialtjänsten i Sverige och att det är av vikt att alla myndigheter och organisationer förmedlar korrekt information.

Utbildningsförvaltningen har ett nära samarbete med socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna för att främja samverkan mellan skola och socialtjänst både på aggregerad nivå och lokal nivå. Stödmaterial för samverkan mellan skola och socialtjänst har utarbetats och revideras kontinuerligt och utbildningsinsatser till skolpersonal för hur socialtjänsten arbetar samt hur orosanmälan ska göras har genomförts.

Förvaltningen har inte fått någon kännedom om att personal i stadens kommunala skolor underblåser vanföreställningar om socialtjänstens uppdrag eller förmedlar rädsla att kontakta socialtjänsten. Skulle detta hända hanteras det lokalt på enheten genom samtal och utbildning. Lokala styrgrupper där representanter för skola, stadsdelsförvaltning och polis deltar finns i alla stadsdelar vilket lägger grund för en god samverkan inom stadsdelarna.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Moderaterna (M) har i en skrivelse till utbildningsnämnden uttryckt ett intresse att se över möjligheterna för Stockholms stad att samverka regionalt kring barn i behov av särskilt stöd i grundskolan. I skrivelsen efterfrågas information om för hur många elever som tilläggsbelopp eller strukturbidrag betalas ut, och vilka olika belopp som förekommer. Vidare efterfrågas förvaltningens bedömning av vilka förutsättningar som behövs för att få till stånd en ökad samverkan med andra kommuner i regionen, och vilka frågor som måste redas ut inför en sådan samverkan.

Förvaltningens sammanställning av stadens former av ersättning för särskilt stöd visar att det är fler former av ersättning, och att spridningen i belopp också är större, i grundskolan än i gymnasieskolan.

Förvaltningen bedömer att skillnaderna kommuner emellan när det gäller både grundfinansiering och olika typer av tillägg för särskilt stöd är stora inom grundskolan. Om det finns ett intresse i andra kommuner i Stockholmsområdet för att utveckla en samverkan kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan blir en första uppgift att beskriva och jämföra de skillnaderna.

Med utgångspunkt i nulägesbeskrivningen av skillnader och likheter kan förslag tas fram på områden som är lämpliga att samverka kring, och hur den samverkan skulle kunna utformas.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin (M) om elevgruppen placerade och omhändertagna barn och unga i samhällets vård som går på ESS-gymnasiet. Skribenterna vill veta vad utbildningsförvaltningen gör för att säkerställa att skolorna får nödvändig bakgrundsinformation om den ovan beskrivna elevgruppen samt hur man arbetar för att säkerställa att dessa elever ges möjlighet att klara kunskapsmålen?

Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har sedan år 2020 ett nära och omfattande samarbete med att stötta stadsdelarna i deras arbete med placerade barns och ungas skolgång. Detta sker bland annat inom ramen för ”SAMS” (Samverkan socialtjänst och skola) och det sociala investeringsprojektet ”Skolsamordnare” för placerade barn och unga. Arbetet upprätthålls genom samverkan och regelbundna möten med representanter från utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen.

Förvaltningen delar uppfattningen att viss information är nödvändig för att skolpersonalen ska kunna planera undervisningen och bemöta eleverna på rätt sätt. Större möjligheter för informationsöverföring skulle sannolikt underlätta samverkan, stödinsatser samt tydliggöra arbetsformer mellan berörda parter kring den berörda målgruppen men med befintlig lagstiftning är det inte möjligt.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.

I en skrivelse från Liberalerna (L) ställer skribenterna frågor om förvaltningen har för avsikt att låta ESS-gymnasiet marknadsföras på ett sätt som tar hänsyn till dess profil samt har förvaltningen för avsikt att utöka ESS-gymnasiets antal platser på introduktionsprogrammet individuellt alternativ, specialpedagogiskverksamhet med profil autismspektrumtillstånd.

Förvaltningens bedömning är att eleverna som har behov av att gå på individuellt alternativ och särskilt individuellt alternativ, specialpedagogisk verksamhet med profil autismspektrumtillstånd är informerade om vilka alternativ som finns att söka. Förvaltningen menar att det är oklart vad en marknadsföring tillsammans med resursskolor skulle leda till.

Förvaltningen följer kontinuerligt utvecklingen och behovet av platser på individuellt alternativ (IMA). Efter årets slutantagning så kan förvaltningen konstatera att det finns skäl att se över om det finns behov av att utöka platserna ytterligare något inför antagningsåret 2024.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Moderaterna (M) har inkommit med en skrivelse till utbildningsnämnden angående beviljat verksamhetsstöd som också Liberalerna (L) ställer sig bakom. Skrivelsen hänvisar till nämndens verksamhetsplan för 2022 gällande antalet platser i stadens CSU- grupper (251 platser) och RSU-grupper (126 platser). Därtill hänvisar skribenterna till statistik från Skolverket och Socialstyrelsen gällande antalet elever som har ”stora behov och ”mycket stora behov” som sammanlagt utgör 5428 elever. I skrivelsen ställs frågor om hur många ansökningar om verksamhetsstöd som inkommit till förvaltningen under 2023.

Mellan perioden 1 januari–30 juni har 127 ansökningar om verksamhetsstöd från skolor i egen regi samt 68 ansökningar om tilläggsbelopp från friskolor inkommit till förvaltningen. Av dessa har 45 ansökningar från skolor i egen regi beviljats respektive 4 ansökningar från friskolor. Anledningen till att en ansökan bli avslagen handlar oftast om att behovet av särskilt stöd inte är så omfattande att det inte ryms inom grundbeloppet.

Under 2021 infördes ett strukturbidrag i Stockholms stad i syfte att skapa en omfördelning av medel för elever i behov av särskilt stöd. Det har i sin tur lett till att antalet ansökningar om verksamhetsstöd och tilläggsbelopp har minskat samtidigt som antalet platser i CSU-och RSU-grupper har ökat. Även antalet platser i Stockholms stads kommunala skolors lokala särskilda undervisningsgrupper, SU-grupper, har ökat.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.