Möte 2021-05-17

Bygglovet avser Mälarterrassen vid Slussen och inkluderar förutom terrassens olika delar även de nya volymerna som ska tillföras på gatunivå. Stor vikt har i utvecklingen av nya Slussen lagts vid att skapa attraktiva offentliga platser för vistelse och ökad tillgänglighet. Mälarterrassen har två glasade paviljonger på torgplan och två våningar med lokaler i souterräng. Från kajplan till torget löper en utvändig huvudtrappa som i sin nedre del har en bred sittgradäng som ansluter till kajstråket. Paviljongerna på Södermalmstorg är utformade som två solitära byggnader med glasfasader på alla sidor och brutna, nedåtvikta triangulära glastak. De två nedre planen terrasseras mot kajen för att trappa ner höjdskillnaden och öka dagsljusmängden på södra Slusskajen. Terrasserna är uppbyggda av murar och balustrader i natursten avsedda att förstärka upplevelsen av att Mälarterrassen är en förlängning av den förkastningsbrant som i mycket präglar upplevelsen av Södermalm sett från norr. Mälarterrassen kommer sammanfattningsvis erbjuda generösa vistelseytor och ett rikt utbud av publika lokaler såsom restauranger och kaféer och på så sätt också få en viktig funktion som mötesplats i det nya Slussenområdet. Byggnaden ska också bidra till ökad tillgänglighet till platsen genom ett dygnet runt-öppet stråk med hissar och rulltrappor, kallad "Publika passagen".

De material som bl.a. föreslås för Mälarterrassen är, förutom natursten i terrassernas fasader, glasfasader med mörkgrå/brons-färgade profiler, utvändiga trappor utformas av granit, murkrön, handledare och ståndare av stål i grå/brons-kulör. Ventilationsöppningar för ute/inneluft integreras i naturstensfasaden. Gradänger av grå granit, på vissa ställen med sitsar av trä. Paviljongernas sluttande tak ska utformas som landskap planterade med en stor variation av växter. Paviljongerna innertak, som kommer att bli väl synliga, utformas av limträ. Tillkommande skyltar kommer att hanteras i separat och ingår således inte i föreliggande ärende.

Trafiknämnden fick 2018 i uppdrag att påbörja en översyn av Cykelplan 2012 som antogs av fullmäktige under 2013. Trots hög utbyggnadstakt från 2012 och framåt kvarstår stora delar som successivt måste åtgärdas. Avsikten är att i den nya planen höja ambitionsnivån ytterligare samt anpassa planen till förändringar som gjorts av lagstiftningen vad gäller cykling, stadsutveckling och innovationer på området. Uppdraget är att fokuserat på utformning av kompletta nätverk av cykelbanor som skapar möjlighet för alla cyklister att känna sig trygga på stadens infrastruktur för cykling. Den reviderade cykelplanen har döpts till Cykelstaden – Cykelplan för Stockholm 2021.

Stockholms stads framkomlighetsstrategi slår fast att en större andel resor ska ske med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Både den reviderade och den ursprungliga cykelplanen identifierar vilka insatser och åtgärder som bäst främjar cykeltrafiken. Andra viktiga mål är att göra det lättare att gå, öka framkomligheten för kollektivtrafiken och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt förbättra förutsättningarna för näringslivets transporter. Vissa platser där cykelbanor planeras har höga vistelsekvaliteter eller är viktiga för stadens grönstruktur. Ibland går det att förena dessa mål och ibland är de motstridiga. Vad som är lämplig avvägning mellan dessa intressen varierar eftersom varje plats har sina unika förutsättningar. Cykelplanen är således en strategisk plan som hanterar utformningsfrågor övergripande och principiellt men inte i detalj.

Det i planen utpekade primära cykelnätet (före detta pendlingsnätet) föreslås i stort sett ligga kvar men tydligare planeringsinriktningar har tillkommit och målen har utvecklats. Nya stråk och strategiska kopplingar, en ny kategori av stråk i cykelplanen, t.ex. som att överbrygga barriärer i form av vatten eller infrastruktur, har tillkommit.

Trafikkontoret planerar, som en del av projektet "Levande Stockholm", tillfälliga åtgärder på Gustav Adolfs torg i syfte att tillgängliggöra torgytan så att det går att vistas på en större del av torget. Ambitionen har länge varit att göra en permanent förändring av torget och dess användning, det finns dock i dagsläget ingen tidplan för detta. Den norrgående biltrafiken leds om till torgets västra sida, vilket frigör både vägbanan samt parkeringsplatsen framför Operan. Dessa ytor kommer att höjas något för att få samma nivå som torgytan vid statyn. Markytan närmast Operan ska få en konstnärlig utsmyckning i form av en målning som ska leda tankarna till den ridå som finns i byggnaden. Torget kommer att få linspänd belysning, mindre träd i planteringskärl kombinerade med sittplatser. Diskussioner med omkringliggande café- och restaurangverksamheter pågår för att se om det finns möjlighet att tillföra serveringar på torgytan. Diskussioner pågår även med Statens fastighetsverk om fasadbelysning av byggnaderna vid torget för att på sikt få till en ljussättning som tillför torget och stadsrummet som helhet kvaliteter även under dygnets mörka timmar.

Skönhetsrådet ställde sig positivt till att Gustav Adolfs torg får en tillfällig utformning som syftar till att öka folklivet och trevnaden på platsen. Rådet ser detta som ett steg mot att omdana torget och att användningen under den tillfälliga förändringen kan utvärderas inför detta arbete. Enligt rådets uppfattning är det dock mycket viktigt att det föreslagna projektet att inte påverkar platsens monumentalitet, d.v.s. åtgärder som kan komma att uppfattas som plottriga och i strid med platsens karaktär måste undvikas.