Hoppa över navigering
  •   1

    Föredrag om urbanitet och stadsmässighet

  • Sekreteraren informerade om att Äldre- och kulturroteln, rotel VI,  efter förfrågan, remitterat rådet ärendet. P.g.a kort remisstid föreslog sekreteraren att han skickar ut remissunderlaget samt en förslagsskrivelse under veckan. Efter inkomna synpunkter revideras förslagsskrivelsen så att den kan antas vid nästkommande ordinarie sammanträde.

  • Arkitekt Mikael Askergren har intresserat sig för frågan vad som är urbanitet och hur den förhåller sig till fastighetsindelningen i en stad. För att närma sig detta har han konstruerat en formel som innebär att kvoten av längden mellan inre fastighetsgränser och yttre fastighetsgränser i ett kvarter är kvarterets urbanitetstal (u). Om ett kvarter saknar fastighetsindelning blir u-talet 0, är de inre fastighetsgränserna hälften av de yttre, d.v.s. en uppdelning i fyra tomter blir u-talet 0,5 och om de yttre och inre fastighetsgränserna är lika långa blir u-talet 1. Askergrens tes var att stadsdelar med många och små fastigheter är mer urbana och att de generellt sett upplevs som trivsammare och mer levande än stadsdelar med få och stora fastigheter – oavsett byggnadsstil, läge eller någon annan parameter.

     

    I studier har Askergren exempelvis jämfört stadsdelar byggda i sluten kvartersform med öppna stadsplaner (exempelvis Östermalm och Skarpnäck i relation till Gärdet och Skärholmen). Både det traditionalistiska Skarpnäck det modernistiska Skärholmen kännetecknas av en gles fastighetsindelning med få och stora fastigheter, medan både det traditionalistiska Östermalm och det modernistiska Gärdet istället kännetecknas av motsatsen med många och små fastigheter.

     

    Hur dessa fyra bebyggelseområden upplevs handlar, enligt Askergren, inte om estetik eller arkitektonisk kvalitet utan avgörs av det sätt på vilket tomtgränser dragits och fastighetsmarken delats upp och hur förutsättningarna ser ut för att marken ägs av fler. I anförandet illusterarades tesen med ett bildmontage med flygbilder, tomtkartor samt exempel på hur urbanitetstalet u räknas ut i de olika exemplen.

     

     

     

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.