Möte 2019-02-18
-
Bilagor
-
518kb Ladda ner dokument
-
80mb Ladda ner dokument
-
62mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
51mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
37mb Ladda ner dokument
-
32mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
584kb Ladda ner dokument
-
63mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
606kb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
70mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
586kb Ladda ner dokument
-
555kb Ladda ner dokument
-
338kb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-
-
§ 1
Val av mötets protokollförare
-
Föreliggande programförslag syftar till att skapa en tätare, mer sammanhållen och mångsidig stadsmiljö i Alviks östra del. I förslaget byggs cirka 1800 nya bostäder, en ny grundskola årskurs F-9 för 900 elever med bibliotek, en idrottshall samt sex förskolor. Flertalet nya offentliga rum anläggs med tonvikten lagd längs Alviks och Tranebergs strand. Bostäderna är huvudsakligen lägenheter i kvarter och ambitionen är att ha en jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter. Alviks torg ska utvecklas och bli en central plats i området.
Skönhetsrådets delegerade uppskattade det pedagogiska och ambitiösa programmet där platsens utmaningar bemöts med ett antal ledmotiv som i sin tur konkretiseras i olika stadsbyggnadsstrategier. Delegerade såg gärna en stadsmässig utveckling av Alvik men ställde sig negativt till programförslaget eftersom det förutsätter mycket omfattande rivningar, en tuff exploateringsnivå och utfyllningar i vattnet. Delegerade saknade jämförande volymstudier av befintlig kontra tillkommande bebyggelse, liksom mått för täthet, parktillgång, hushöjder och gatubredder. Utan dessa blir exploateringsgraden svår att uppfatta, förutom att utfyllnader av strandlinjer ger en fingervisning om att exploateringen är så hög att marken inte räcker till. Delegerade ansåg bestämt att parktillgången bör skapas inom området och inte genom utfyllnader. Strandlinjerna, som är både en central del av Stockholms särart och lekområde för fisk och insekter, tål inte att omvandlas till kajer. Trädäcket i söderläge kan däremot bli ett positivt tillskott i området.
Tillbyggnaden framför SALK-hallen ansåg delegerade möjlig, och såg även positivt på att Alviks torg utvecklas från enkelsidigt till kringbyggt, liksom att stationerna Alviks strand och Alvik får en tydligare koppling. Däremot ansåg delegerade att höghuset invid Alviks strands station bör utgå eftersom det blir för storskaligt i mötet med Äppelvikens villabebyggelse. Den generellt mycket höga exploateringsgraden riskerar att skapa otrivsamma boende- och vistelsemiljöer. Utifrån de solstudier som finns befarade delegerade att Alvik östra kommer att bli en mörk stadsdel med trånga och små offentliga rum. En aldrig så ambitiös planering för parker och offentliga platsbildningar kan inte kompensera för det faktum att ytorna inte räcker till. Delegerade fann det också anmärkningsvärt att de omfattande rivningar som är en förutsättning för programmets genomförande knappt nämns, och frågade sig hur rivningarna kan motiveras miljömässigt, kulturhistoriskt och arkitektoniskt. Enligt delegerades mening var båda kontorshusgrupperna värda att bevara, antingen helt eller delvis, med ny funktion eller som bevarade kontor. Att omvandla husen istället för att riva dem skulle skapa större förutsättningar för den levande blandstad man säger sig vilja uppnå, och ansluta till stadens mål om Stockholm som ett föredöme för hållbar stadsutveckling. De crescentformade kontorshusen i gult tegel, ritade av CAN arkitektkontor i slutet av 1980-talet (Alvik 1:18), såväl som de kvadratiska i rött tegel från1970-talets slut och 1980-talets första hälft (Racketen 10), är exempel på god postmodern respektive tidstypisk arkitektur som borde vara möjliga att konvertera till bostäder eller skola. För stadsdelens framtida karaktär är förståelsen av områdets olika tidslager viktig, men går förlorad om endast ett fåtal äldre byggnader bevaras. Detta uttrycks också mycket tydligt i Kulturmiljöanalysen s. 37:
”Låt de funktioner som är en del av områdets identitet fortsätta att vara en del i det utbyggda Alvik.”
Vad gäller de föreslagna husen mellan Tranebergs strand och Drottningholmsvägen ansåg inte delegerade att dessa var möjliga att uppföra. Grönområdet som skulle försvinna har höga naturvärden (även om det inte har skötts), och träden fungerar som ljuddämpare. De boende i dessa hus skulle hamna mellan en starkt trafikerad led å ena sidan och den slutna ryggsidan av bebyggelsen längs Tranebergs strand å den andra. Vad gäller det föreslagna huset norr om bron ansåg delegerade att det behöver få en betydligt mer hovsam gestaltning som ansluter sig till den småskaliga befintliga bebyggelsen i Traneberg. Slutligen önskade delegerade att parkområdet framför Alviks kulturhus, dit bussterminalens föreslås att flyttas, lyfts in i programmet för en bättre överblick över områdets grönytor.
Bilagor
-
518kb Ladda ner dokument
-
80mb Ladda ner dokument
-
62mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
51mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
37mb Ladda ner dokument
-
32mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
584kb Ladda ner dokument
-
63mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
-
Föreliggande ärende innebär i huvudsak att sju nya flerfamiljshus med ungefär 335 lägenheter kan uppföras, ombyggnad av en trafikled till gata och att ett äldreboende får en byggrätt för en ny uteplats. Stadsbyggnadsgreppet är en del i den långsiktiga omvandlingen av Magelungsvägen till en stadsgata kantad av bebyggelse. Området är väl lämpat för ytterligare bostadsbebyggelse eftersom det är ypperligt försörjt av kollektivtrafik med såväl tunnelbana som pendeltåg.
Skönhetsrådets delegerade såg positivt på inriktningen att utveckla Magelungsvägen mot större stadsmässighet och fann den föreslagna skalan välavvägd i relation till befintlig bebyggelse. Delegerade ansåg dock att staden och Trafikverket behöver finna en större samsyn om gatans utformning och framtida hastigheter innan projektet kan tas vidare. Om inte hastigheten kan sänkas och angöring längs kantsten tillåts riskeras gatukaraktären, och därmed grundtanken. Delegerade såg positivt på att en gångtunnel ersätts med ett övergångställe vid pendeltågsstationens entré och fann öppningen i den nya bebyggelsen på motsatt sida gatan välplacerad. I övrigt ansåg delegerade att de föreslagna lamellerna och öppningarna dem emellan bör följa samma rytm och att sekvensen ska följa de två östligaste lamellerna (delområde D). Det höga huset bör bearbetas och få samma höjd som resten av tillskotten, eftersom det i framtiden kommer att vara en del i en fortsatt bebyggelse längs Magelungsvägen österut. I områdets västra del ansåg delegerade att hörnet mot Ullerudsbacken bör få en ny gestaltning som tydligare utgår ifrån två mötande lameller. För att ta ner skalan krävs en varierad fasadutformning, eventuellt trapphusvis mot gatan. In mot det storskaligare gårdsrummet kan utformningen vara en annan. Beträffande det mindre projektet längs Ullerudsbacken önskade delegerade att det flyttas något närmare resten av den tillkommande bebyggelsen så att den hamnar i ett sammanhang. Delegerade hade inget att erinra mot den föreslagna uteplatsen vid äldreboende.
Bilagor
-
606kb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
70mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
-
Föreliggande ärende innebär att ett område längs Tavelsjövägen ianspråktas för ny bostadsbebyggelse med cirka 70-80 lägenheter. Området utgörs av såväl parkeringsplatser som en naturslänt. Omedelbart öster om området finns en punkthusgrupp som uppfördes enligt de ursprungliga planerna för Årsta under 1940-talet och väster därom en rad av lamellhus som ersatte en tidigare planerad tunnelbanesträckning under 1950-talet. Årsta planerades som en stadsdel bestående av olika välavgränsade bebyggelsegrupper som låtits bilda en helhet. Det aktuella projektet ligger mellan två bebyggelsegrupper och tar ett nytt grepp genom att introducera en ny typologi, ett parkopplat lamellhus, och lånar därmed från de båda omkringliggande hustyperna. De fyra parkopplade lamellhusen är grupperade så att två enheter sammanbinds av ett mellanliggande parkeringsgarage. Mellan dessa enheter tillåts den befintliga naturslänten tränga ner till Tavelsjövägen.
Skönhetsrådets delegerade ansåg att den nya typologin på denna plats är ett lyckat grepp som möjliggör bebyggelse på en annars svår plats. Delegerade hade dock önskat att planområdet utvidgades så att hela Tavelsjövägens östra sida inbegreps. Stadsdelens karaktär av avslutade grupper tål inte att ytterligare små bebyggelseprojekt senare kommer till stånd vid den del av gatan som inte ingår i planområdet. Delegerade ansåg således att detta område antingen bör studeras för bebyggelse av samma typ som nu föreslås, alternativt att området läggs ut som en programmerad park. De parkopplade lamellhusen föreslås få höjder om fem till sex våningar. Delegerade ansåg att detta behöver justeras för att bättre ansluta till omgivningens våningsantal och därmed att högst fyra till fem våningar är möjligt. Vidare ansåg delegerade att de parkeringsvåningar som skapas vid två platser behöver bearbetas så att de inte kommer att utgöra en för hård vägg längs en annars grön gata. För att uppnå detta bör såväl fönster öppnas upp i väggen, samt att en förgårdsmark tillåts som kan planteras framför garagen.
Bilagor
-
586kb Ladda ner dokument
-
555kb Ladda ner dokument
-
338kb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-