Möte 2019-11-18
-
1
Rådet: Överdäckning vid Centralstationen mellan Kungsgatan och Vattugatan.
-
Bilagor
-
634kb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
625kb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
27mb Ladda ner dokument
-
921kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
22mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-
33mb Ladda ner dokument
-
38mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
91mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
729kb Ladda ner dokument
-
401kb Ladda ner dokument
-
160kb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
225kb Ladda ner dokument
-
886kb Ladda ner dokument
-
941kb Ladda ner dokument
-
91kb Ladda ner dokument
-
597kb Ladda ner dokument
-
-
4
Farsta 2:1 m.fl., område vid Karlsviks strand, förslag till detaljplan för del av området, 2012-13613
Bilagor
-
731kb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
82mb Ladda ner dokument
-
42mb Ladda ner dokument
-
31mb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
59mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
50mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
636kb Ladda ner dokument
-
120mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
934kb Ladda ner dokument
-
87mb Ladda ner dokument
-
29mb Ladda ner dokument
-
728kb Ladda ner dokument
-
38mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
-
6
Rådet: Brostrategi
-
Bilagor
-
636kb Ladda ner dokument
-
402kb Ladda ner dokument
-
377kb Ladda ner dokument
-
466kb Ladda ner dokument
-
516kb Ladda ner dokument
-
399kb Ladda ner dokument
-
280kb Ladda ner dokument
-
409kb Ladda ner dokument
-
398kb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
-
8
Genua 1, påbyggnad av fastigheten
-
Bilagor
-
698kb Ladda ner dokument
-
422kb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
-
§ 1
Dagordning
-
Jernhusen arbetar med att ta fram en ny detaljplan som möjliggör överdäckning av Södra och Norra bangården. Ytmässigt rör det sig om 7000 respektive 15 000 kvm yta som kan tillskapas. I planen ingår Centralplan av plantekniska skäl men ytan ska inte bebyggas. Arbetet med att ta fram en ny plan är tekniskt krävande då överdäckningen inte får äventyra bangårdens utveckling eller tågtrafikens behov, vare sig kända eller sådana som kan uppstå över tid. Förutom dessa mycket centrala frågor måste riskbedömningar göras samt hänsyn tas till riksintresset Stockholms innerstad. I dagsläget finns det inget ritat förslag över bebyggelsen. Som ett steg i det fortsatta arbetet planeras ett parallellt uppdrag innan förslaget går ut på samråd.
Fann delegerade arbetet med planförslaget intressant, i synnerhet att Jernhusen fokuserat på de grundläggande problemen och att finna lösningar på dessa innan ett reellt förslag med gestaltade volymer tas fram. Delegerade fann att de presenterade studierna av eventuell bebyggelse visar återhållsamma volymer som, om detta blir resultatet när arbetet med planförslaget är klart, kan gå att genomföra.
-
§ 3
Gjutmästaren 6 och 9 m.fl., förslag till detaljplan, 2018-06893
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat en ny detaljplan i syfte att jämte befintlig bostadsanvändning även möjliggöra hotell- och kontorsanvändning för två byggnader inom kvarteret Sånglärkan 1 på Sköldungagatan 4 och 6. Planen syftar även till att bekräfta huvudbyggnadernas egentliga höjder vilka är planstridiga då byggnaderna på Sköldungagatan 4 och 6 har uppförts till en högre höjd än vad som anges i gällande detaljplan. Ytterligare ett syfte med planen är att möjliggöra för en ny mindre tillbyggnad på gården i form av ett orangeri, samt att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser för byggnaderna för att säkerställa deras kulturhistoriska värde.
Byggnaderna på Sköldungagatan 4 och 6 är idag sammanbyggda och förslaget innebär att de återställs till två separata byggnader. Två passager kommer dock att finnas mellan byggnaderna, för att underlätta integration mellan verksamheterna, på entréplan samt i källarplan. På Sköldungagatan 4 föreslås ett fönster i gårdsfasadens bottenvåning att ersättas med en spröjsad fönsterdörr, så att trädgården och köket förbinds med varandra. Ytterligare några öppningar i fasaden mot gården föreslås förändras för att möta den nya verksamhetens krav.
Delegerade såg positivt på de förändringar som föreslås avseende mer generell användning i plan, vilket också möjliggör att huset kan återfå sin bostadsfunktion. Delegerade hade heller ingen erinran mot de föreslagna förändringarna på gården eller att fönsteröppningar återställs.
Bilagor
-
729kb Ladda ner dokument
-
401kb Ladda ner dokument
-
160kb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
225kb Ladda ner dokument
-
886kb Ladda ner dokument
-
941kb Ladda ner dokument
-
91kb Ladda ner dokument
-
597kb Ladda ner dokument
-
-
§ 5
Farsta 2:1 m.fl., område vid Karlsviks strand, förslag till detaljplan för del av området, 2012-13613
Detaljplaneförslaget innebär att 750 nya bostäder, en skola, en förskola, lokaler för handel, och ett parkeringshus uppförs i norra Farsta. Planen är en del av ett större stadsutvecklingsprojekt på båda sidor av Nynäsvägen som sammantaget omfattar 4500 bostäder i enlighet med strategin ”vänd Farsta mot sjöarna” som beslutades i programförslaget Tyngdpunkt Farsta 2016.
Det aktuella planområdet består av eklandskap och naturmark mellan Nynäsvägen och Drevviken. Området är delvis bebyggt med campingstugor och äldre bebyggelse. I förslaget läggs en ny bebyggelsefront längs Nynäsvägen och flera punkthusgrupper föreslås i närheten av badet. Av campingstugorna behålls en majoritet med planstöd och varsamhetsbestämmelser införs för Hökarängens gård. Av de befintliga ekarna föreslås flera av de största att sågas ned för att göra plats för bebyggelsen.
Delegerade ställde sig positivt till att ett större grepp tagits för hela området, inklusive den s.k. Telestaden på andra sidan Nynäsvägen. Delegerade ansåg att utvecklingen mot fler bostäder är möjlig men hade allvarliga invändningar när det gällde föreslagna höjder, tätheten i vissa kvarter samt hanteringen av natur- och kulturmiljö. Exempelvis ansåg delegerade att de tre jätteekarna vid Perstorpsvägen måste fredas. Vidare ville delegerade också inskärpa att förslaget inte möter översiktsplanens utpekande av Nynäsvägen som ett urbant stråk, utan snarare stärker dess motorvägsutformning med storskalig arkitektur att se i höga hastigheter.
Delegerade kommenterade förslagets delar utifrån de rubriker områdena fått i planförslaget.
Kvarter A, B och D
Delegerade ansåg att det går att bebygga delar av dessa områden, men att det krävs en genomgripande omarbetning där exploateringen sänks. Delegerade ansåg vidare att att strukturen behöver göras om, dels så att de mörka lågkvalitativa gårdarna blir större, dels så att de tre jätteekar som finns i kvarter B fredas och bevaras. I ett nytt förslag bör kvarteren få en jämnare höjdsättning där de båda höghusen, uppåt 17 våningar, utgår.
Kvarter C
Delegerade ansåg att punkthusgruppen ska utgå och att den befintliga naturmarken istället används som lokal park i en del och som större skolgård i den andra.
Kvarter E
Delegerade ansåg att delar av kvarteret går att bebygga men att det är av yttersta vikt att byggnaderna placeras så att de inte privatiserar det offentliga park- och naturområdet i större utsträckning. Tydliga avgränsningar mellan offentligt och privat är viktigt när punkthustypologin används vid ett publikt grönområde.
Skola och p-hus
Delegerade välkomnade såväl skolans som parkeringshusets placering och gestaltning. De båda tillför området vardagsarkitektur av hög klass som bör inspirera även andra utvecklingsområden i Stockholm. Båda byggnaderna kommer dessutom att utgöra ljudbarriärer så att områdena bakom får en bättre akustisk miljö.
Sammantaget ansåg delegerade att ovanstående invändningar är så allvarliga att detaljplaneförslaget inte kan tillstyrkas i föreliggande form.
Bilagor
-
731kb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
82mb Ladda ner dokument
-
42mb Ladda ner dokument
-
31mb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
59mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
50mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
-
Detaljplaneförslaget innebär att 2000 nya bostäder, två skolor, fem förskolor, en idrottshall och lokaler för handel och kontor uppförs i Farsta. Planen är en del av ett större stadsutvecklingsprojekt på båda sidor av Nynäsvägen som sammantaget omfattar 4500 bostäder i enlighet med strategin ”vänd Farsta mot sjöarna” som beslutades i programförslaget Tyngdpunkt Farsta 2016.
Det aktuella planområdet består av Televerkets tidigare laboratorier och huvudkontor. Laboratorierna (i planförslaget kallade Vitsand) färdigställdes 1966 och huvudkontoret (i förslaget kallat Mårbacka) 1969. Utflyttningen av Televerkets verksamheter till Farsta var en del i skapandet av arbetsplatser i ABC-staden Farsta samtidigt som de tidigare lokalerna i City behövde rivas för byggandet av Riksbanken. De båda anläggningarna ritades av arkitekt Bengt Hidemark, i det första fallet tillsammans med landskapsarkitekt Walter Bauer och i det andra med arkitekt Gösta Danielsson. Televerksområdet har som helhet mycket stora kulturmiljövärden. I förslaget behålls kontorsändamål inom Mårbacka medan resten av området utvecklas med framförallt bostäder genom ombyggnad, tillbyggnad och nybyggnad. Ett delvis befintligt stråk genom de båda områden kommer att utgöra den offentliga miljöns ryggrad tillsammans med gatan Ågesta Broväg som byggs om till en gata med trottoarer och publika funktioner.
Delegerade välkomnade att ett större grepp tagits för hela området, inklusive Karlsviks strand på andra sidan Nynäsvägen. Delegerade ansåg att utvecklingen mot fler bostäder i området är möjlig men hade allvarliga invändningar när det gäller föreslagna höjder, tätheten i vissa kvarter samt hanteringen av natur- och kulturmiljö. Delegerade ville också inskärpa att förslaget inte möter översiktsplanens utpekande av Nynäsvägen som ett urbant stråk, utan snarare stärker dess motorvägsutformning med storskalig arkitektur att se i höga hastigheter. Nedan kommenteras förslagets delar utifrån de rubriker områdena fått i planförslaget.
Vitsand, om- och tillbyggnadskvarter
Delegerade ansåg att den nya skolan får en fin placering och gläder sig över att den eleganta matsalsbyggnaden återbrukas. Delegerade ansåg att den föreslagna skärmbebyggelsen mellan laboratoriebyggnaderna inte bör uppföras eftersom de då helt förlorar den öppenhet som arkitekturen bygger på. Under mötet diskuterade delegerade framkomliga vägar för byggnaderna och ansåg att fortsatt kontorsanvändning vore bäst, alternativt att andra alternativ utreds där t.om. en rivning inte helt utesluts. Byggnaderna får inte tillföras nya förvanskande element som t.ex. runda fönsteröppningar. Delegerade ansåg vidare att teletornet ska bevaras som identitetsmarkör för området och att det ska förses med varsamhetsbestämmelser i detaljplanen.
Vitsand närmast punkthusen, Vitsand Ågesta Broväg
Delegerade ansåg att landskapsplaneringen bör respekteras tydligare och att gångstråkets kurvatur inte bör rätas ut. Delegerade uppskattade det nya torget.
Mårbacka Ågesta Broväg
Delegerade ansåg att skolan placerats på ett sådant sätt att skolgården blir för liten och önskade därför att den istället flyttas till platsen för de planerade punkthusen. Större hänsyn behöver tas för att bevara den utpekat värdefulla naturen i delområdet.Mårbackaanläggningen
Delegerade ansåg att förslaget i huvudsak är positivt för utvecklingen av den gamla huvudkontorsanläggningen. Delegerade underströk dock att ett av de till synes sex hus som bildar byggnaderna Ivar och Ludvig bör behållas i ursprungligt skick med orörd fasad och fönsterindelning.
Mårbacka ny bebyggelse närmast anläggningen, Mårbacka ny bebyggelse
Delegerade ansåg att de föreslagna kvarteren behöver renodlas. I föreliggande förslag har kvartersformen pressats över vad den tål med för höga såväl lameller som punkthus. Här finns ett vägval att göra – antingen en något lägre jämn kvartersbebyggelse – eller en låg kvartersstruktur kompletterad med högdelar.Punkthusen
Delegerade ansåg att de föreslagna punkthusen är aparta och att de inte är placerade som i Farsta i övrigt. Med höjder uppemot 12 våningar bryter de skalan på ett olyckligt sätt och de är dessutom placerade i mycket fin naturmark. Delegerade ansåg att skolan i Mårbacka bör placeras i detta område och att bostäderna istället läggs vid Ågesta Broväg.Sammantaget ansåg delegerade att ovanstående invändningar är så allvarliga att detaljplaneförslaget inte kan tillstyrkas i föreliggande form.
Bilagor
-
636kb Ladda ner dokument
-
120mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
934kb Ladda ner dokument
-
87mb Ladda ner dokument
-
29mb Ladda ner dokument
-
728kb Ladda ner dokument
-
38mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
-
§ 7
Rådet: Brostrategi
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för fastigheten Telefonfabriken 1 i syfte att möjliggöra fler funktioner inom samma byggnad. Planen möjliggör ändrad användning och tillägg av funktioner så som skola för årskurs 7-9, teater, motions- och idrottsanläggning samt lager – utöver de gällande bestämmelserna som medger utställnings- och evenemangsfunktion. Befintlig skola i hus 7 har ett tidsbegränsat bygglov som löper ut 2019-10-13. Planen bekräftar befintlig verksamhet samt skolgård, d.v.s. god tillgång på utemiljö för eleverna säkerställs.
Delegerade ansåg att planförslaget i den del som säkerställer att skolverksamheten kan fortsätta i byggnaden inte kan tillstyrkas. Skolverksamheten har bedrivits med tidsbegränsat lov men platsen är, enligt delegerade, inte lämpad för verksamheten eftersom god tillgång på kvalitativ utemiljö helt saknas. Att genom en ny detaljplan legalisera en lösning där en mycket liten asfalterad gränd, tidigare använd för lastning och parkering, är den enda skolgård som finns kan delegerade därför inte acceptera. Staden bör i stället värna skolelevernas behov, vare sig de går i kommunala skolor eller friskolor.
Delegerade hade dock ingen erinran mot att användningen av hus 9 i övrigt breddas och att fler verksamheter möjliggörs genom ändrade planbestämmelser.
Bilagor
-
636kb Ladda ner dokument
-
402kb Ladda ner dokument
-
377kb Ladda ner dokument
-
466kb Ladda ner dokument
-
516kb Ladda ner dokument
-
399kb Ladda ner dokument
-
280kb Ladda ner dokument
-
409kb Ladda ner dokument
-
398kb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
-
Detaljplaneförslaget innebär att en befintlig byggnad byggs på med två våningar samt att en ny byggnad i suterräng, d.v.s. i 3 till 5 våningar, uppförs på fastighetens gård. Totalt sett innebär förslaget 55 nya bostäder samt nya publika lokaler.
Fastigheten Genua 1 uppfördes 1950 med Sture Frölén som arkitekt. Stadsplanen ritades av Arvid Stille som 1929 vunnit stadsplanetävlingen för Gärdet. I stadsdelen introducerades det s.k. öppna planmönstret i stor skala i Sverige. Stora delar av Stilles plan för området sydväst om Frihamnen har arbetats om, men för just kvarteret Genua 1 och intilliggande fastigheter i London 2, 3, 4, 5 och 12 är det ursprungsplanen som fortfarande gäller. De sex byggnaderna som uppförts utifrån planen samspelar i form och volym och utgör med sin solfjädersformade placering en medveten avslutning av Gärdets öppna planmönster. Östhammarsgatan utgör bebyggelsens gräns mot Frihamnsområdets industri- och kontorsbebyggelse. Efter år 2000 har huvuddelen av kontorsbyggnaderna mot Sandhamnsgatan byggts på och konverterats till bostäder. Längst ner mot Lindarängsvägen avslutas raden av den expressiva träarkitekturen inom fastigheten Stettin 6.
Delegerade ansåg att stadsdelen har stora kulturhistoriska värden, inte minst i form av den ursprungliga stadsplanen från tävlingen 1929. Av den nyare bebyggelsen ansåg delegerade Stettin 6 vara en av de intressantare byggnaderna från vår tid. Det aktuella planområdet ligger precis i skärningspunkten mellan Stilles plan och verksamhetsområdets. Trots att bostadsanvändningen överväger som helhet är mötet mellan planfilosofier väl avläsbar. Delegerade fann det mycket otillfredsställande att styckevis och delt flytta utvecklingen av påbyggnader från det tidigare verksamhetsområdet in i Gärdets bostadsbebyggelse. Att som i förslaget bryta ut en av sex byggnader som planerats i ett sammanhang och bygga på denna bör således inte accepteras. Om planen genomförs kommer den få stor prejudicerande verkan på resterande byggnader i kvarteret London och sedan vidare i området. Delegerade vänder sig mot detta sätt att stadsplanera och ansåg att staden bättre måste se till helheten och till vilka effekter planen kan få i ett större perspektiv. Delegerade avstyrkte planförslaget i denna del.
Planförslagets andra del omfattar ett mindre tillägg i form av ett gårdshus i en mindre skala mot Gärdets sportfält. Byggnaden som placeras i ett suterrängläge fungerar som ett slags avslutning av bebyggelsen och med sin framskjutna gavel mot Sandhamnsgatan också som en rumsskapare. Delegerade ansåg att denna del av förslaget var intressant både ur ett stadsbildsperspektiv och som arkitektur. Den föreslagna byggnaden är tänkt att uppföras i trä, där de båda översta planen bildar ett slags takvåningar i samma material. Under förutsättning att byggaktören kan säkerställa att byggnaden utförs i den höga klass och inom den volym som redovisas i planmaterialet var delegerade berett att tillstyrka planförslaget i denna del. En formstark träbyggnad i det lilla formatet kan här fungera som en stilig nedtrappning av bebyggelsen och på avstånd samverka i stadsbilden med Stettin 6.
Bilagor
-
698kb Ladda ner dokument
-
422kb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
-
§ 10
Genua 1, påbyggnad av fastigheten