Möte 2024-11-18

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för Eneby 1:1 del av, Ögat 1 m.fl., 2021-15311. Planen består av tre delområden med flerbostadshus för ca 150 hyresrätter samt lokaler för centrumändamål i de två delområdena A och B invid Spångavägen. Spångavägen är i översiktsplanen utpekad som ett urbant stråk där bebyggelse kan uppföras längs vissa delar av vägen för att bl.a. överbrygga barriäreffekter. Föreslagen bebyggelse ska stärka stråket som stadsgata samt att markera den östliga entrén till Beckomberga. I delområde C planeras 14 radhus i två våningar längs Enebyvägen.

Delegerade ansåg att de föreslagna platserna är möjliga att bebygga men önskade inledningsvis kommentera det delegerade uppfattade som en ängslighet i förslaget, nämligen att de tre bebyggelseområdena lagts ut som lösryckta enheter utan koppling till vare sig en kommande stadsutveckling vid Spångavägen eller med en övertygande rytm längs med Enebyvägen. För att kunna göra en djupgående bedömning av förslaget gällande delarna A och B efterfrågade delegerade därför en sammanhållande tanke för hur Spångavägen kan omvandlas till stadsgata längs en större del av sin sträckning. De volymer och höjder som presenteras i förslaget blir ett slags början på stråket och får därför en större betydelse än vad det presenteras som när byggnaderna läggs ut i en frimärksplan. Delegerade efterfrågade också en sammanhållen redovisning av hur områdets grönstruktur är tänkt att bevaras och utvecklas.

Utifrån detta var delegerade inte övertygade om att de valda hustyperna är rätt i delområde A och B. En fortsättning på den befintliga strukturen, besläktade med punkthusen, skulle exempelvis på ett mer naturligt sätt kunna utgöra entré till Beckomberga. Enligt delegerade måste inte de nya husen på vardera sidan av Spångavägen utformas för att spegla varandra i volym och gestaltning som ett portalmotiv. Även ett asymmetriskt gaturum kan tillföra platsen goda kvaliteter utgående från den befintliga bebyggelsens karaktär och skala. I delområde B såg delegerade den stora underbyggda gården med garage och det mindre bostadshuset som problematiska. Den vegetation som kan tillföras en underbyggd gård kan på inga vis jämställas med den naturmark som finns på platsen idag. Delegerade efterfrågade istället att andra mobilitetslösningar utreds som kan komma hela närområdet till del. Den nämnda ängsligheten i förslaget lyser särskilt igenom när det gäller det mindre bostadshuset som bör omgestaltas, kanske samordnas med övrig bebyggelses sänkta skala i kvarteret eller än hellre utgå. Som del i bebyggelsegruppen längs Spångavägen uppfattas den som disparat, och i mötet med villan på Hjortronvägen som brutal. Delegerade önskade vidare att rondellen tas bort i mötet med Spångavägen så att en fyrvägskorsning som bättre passar ambitionerna med en stadsgata kan koppla samman stadsdelarna.

Bebyggelsen i delområde C placeras i ett grönt stråk där den s.k. Lanforsledningen tidigare varit uppspänd. Bebyggelsen har lagts ut som tre radhusgrupper med öppna ytor för bl.a. skyfallshantering emellan. Delegerade fann även denna utplacering som osäker. Om området ska tas i anspråk för radhus bör bebyggelsen läggas ut med en tydligare rytm där hela den smalare delen av stråket ianspråktas för radhus med tydligare släpp, alternativt kedjehus, så att de bakomliggande villorna även fortsatt får vissa fria siktlinjer. I projektet bör den norra delen av det tidigare ledningsstråket, norr om den befintliga parkvägen till Enebyskogen, också ingå i planarbetet och läggas ut som park, där projektet får finansiera upprustning och eventuell lekmöblering. Avslutningsvis önskade delegerade kommentera radhusens gestaltning som behöver bearbetas till en arkitektur som tydligare speglar vår tid, men tar sin utgångspunkt i det omgivande småstugeområdets kulör.

Diskuterades seminariet som hölls 12 november i Sevenbomsalen på Stadsmuseet. Delegerade ansåg att dagen, tack vare de inbjudna talarna som med sitt kunnande om ämnet och hur situationen på dagstidningarna ser ut vad gäller rapportering om arkitektur- och stadsbyggnadsprojekt i Stockholm, bidrog till att seminariet blev intressant. Lyftes också frågan om att årets seminarium inte drog lika stor publik som vanligt och vad orsakerna kunde vara.

Beslöts återuppta ärendet när resultatet från den utsända enkäten till deltagarna sammanställts.