Möte 2023-09-18
-
Bilagor
-
147kb Ladda ner dokument
-
29mb Ladda ner dokument
-
21mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
43mb Ladda ner dokument
-
505kb Ladda ner dokument
-
62mb Ladda ner dokument
-
119kb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
784kb Ladda ner dokument
-
36mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
364kb Ladda ner dokument
-
855kb Ladda ner dokument
-
119kb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
527kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
146kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
187kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
214kb Ladda ner dokument
-
520kb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
146kb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
697kb Ladda ner dokument
-
331kb Ladda ner dokument
-
253kb Ladda ner dokument
-
554kb Ladda ner dokument
-
269kb Ladda ner dokument
-
-
4
Rådet: Stockholm bör växa mer genomtänkt
-
§ 1
Dagordning
-
Planförslaget innebär att verksamhetsområdet Lövholmen utvecklas till att bli en blandad stadsdel med omkring 1 800 bostäder, flertalet förskolor, delvis bevarade industribyggnader samt nya offentliga gator, parker och kajstråk. De nya stadsdelen får ett, i förhållande till omgivande bebyggelse, diagonalt gatunät och kommer att omges av en rambebyggelse som korresponderar med innerstadens höjdskala. Eftersom gatusektionerna görs smalare än innerstadens och de inre höjderna i stadsdelen accentueras av flertalet punkthus med höjder uppemot 24 våningar överträffas stenstadens täthet kraftigt. Tidigare planer för stadsdelen underställdes ett tidigt samråd under 2018 där rådet yttrade sig om förslaget.
Inledningsvis önskade rådet kommentera den förändring till det bättre som förslaget genomgått från det tidiga samrådet till dagens samrådskede. Såväl gatunät som volymer har utvecklats i en mer övertygande riktning, även om den övergripande frågan om områdets överexploatering kvarstår. Som rådet såg det är kombinationen av slutna kvarter och höga punkthus en typologi som är Stockholm främmande och som vid sidan av siluettpåverkan kommer att skapa trånga och mörka rum. Rådet såg hellre, liksom i det tidiga samrådet, att inspirationen tas från Stockholms innerstad med dess sammanhållna skala med bebyggelse i 5-7 våningar längs 18-12 meter breda gator. En ersättning av Cementas betongsilo med höghus är inte övertygande, däremot kunde rådet eventuellt acceptera ett enstaka välstuderat hus som höjer sig över en samlad helhet.
Täta stadsdelar har många fördelar eftersom de minimerar behovet av bilar och skapar förutsättningar att utföra vardagens behov till fots eller med cykel. På samma sätt skapar täta stadsdelar tillräckligt med människor att befolka stadsrummen, till gagn för såväl lokalt näringsliv som trygghet. Täthetsfrågan är dock komplex eftersom det krävs en jämvikt mellan fördelarna och de nackdelar som en allt för hårt driven exploatering innebär. I det aktuella förslaget finns tydliga nackdelar av detta slag, inte minst genom den minimala plats som beretts för förskolornas utemiljö. Dessa nackdelar kan mildras genom dels avlägsnandet av högdelarna och dels genom en mer modern syn på parkeringslösningarna. Stadsdelen bör gå före som fri från underbyggda gårdar med parkering. Den uppenbara fördelen av detta är, förutom att ett intensivt bilinnehav inte är nödvändigt i en tät stadsdel, att gårdarna kan planteras med stora träd och utgöra viktiga gröna miljöer vid sidan av de offentliga parkerna. Överlag behöver en så tät miljö som föreslås i Lövholmen fler träd, både på kvartersmark och som dungar i gatumiljön.
Skönhetsrådet fann det vidare positivt att flera av de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna från industriepoken bevaras. Skönhetsrådet såg det positivt med återbruk av äldre bebyggelse och föreslog att den t.ex kan användas som lokaler för nya förskolor. En positiv effekt av detta är att förskolorna inte behöver dela gårdar med boende, samt att de också har förutsättningar att bli intressantare för barnen i relation till underbyggda kvartersgårdar. För att få en bredare förståelse i framtiden för platsens tidsdjup bör fler byggnader, också av yngre datum bevaras. Exempel på detta kan vara Nitrolackfabriken och Cementas verkstads- och personalbyggnader. Rådet ansåg vidare att Beckers förbandsfabrik inte bör byggas på som förslaget visar. Byggnaden bör få behålla sin volym i stadslandskapet, men en möjlig indragen takvåning.
Avslutningsvis ville rådet kommentera stadsdelens möte med omgivningen. Rådet ansåg att strukturen i det framtida Lövholmen med fördel kan utföras som mer sluten mot Lövholmsvägen och mer öppen mot kajen. Exempelvis behöver inte det som kallas kvarter 10 knäckas utan kan läggas ut som ett rektangulärt kvarter. Mot Liljeholmsviken är flikigheten i den föreslagna planen ett intressant sätt att skapa utblickar och mindre platsbildningar. Rådet ville inskärpa vikten av att kajstråket med dess strandpromenad utförs i en mer samlad form som håller ihop upplevelsen när man rör sig i rummet.
Bilagor
-
147kb Ladda ner dokument
-
29mb Ladda ner dokument
-
21mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
43mb Ladda ner dokument
-
505kb Ladda ner dokument
-
62mb Ladda ner dokument
-
119kb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
784kb Ladda ner dokument
-
36mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
364kb Ladda ner dokument
-
855kb Ladda ner dokument
-
119kb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
527kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
-
Förelåg av sekreteraren utformad förslagsskrivelse samt inlämnade synpunkter på densamma.
-
Planförslaget syftar till att uppföra en påbyggnad i en våning på fastigheten Pahl 11, belägen på Bondegatan 37-39. Förslaget innehåller även en upphöjd innergård i en våning i syfte att inrymma lokaler under, samt två glaspaviljonger på förgårdsmarken mot trottoaren. Befintlig bostadsentré föreslås byggas om till entré till den nya lokalen och i och med detta förloras kopplingen till gården. I stället skapas två nya bostadsentréer på var sida om befintlig huvudentré som leder till husets lägenheter. Förslaget tillför sex nya bostäder och cirka 650 kvadratmeter lokaler i bottenvåningen. Den befintliga byggnaden uppfördes 1974 efter ritningar av arkitekt Ernst Grönwall.
Skönhetsrådet ville uppmärksamma den principiella frågan om påbyggnader och vad som blir konsekvensen av att tillåta enstaka påbyggnader som sedan riskerar leda vidare till fler. Exempelvis har grannfastigheterna i kvarteret, Pahl 7 och 8 tidigare byggts på. Som enskilt objekt kan en påbyggnad möjligen fungera men som en del av staden som helhet innebär påbyggnader en negativ förändring. Sett från Vita Bergsparken sticker exempelvis senare års påbyggnader i kvarteret Täppan upp påtagligt och rubbar den jämna takfotshöjd som är stenstadens signum. Den sammanhållna helheten är något som staden bör värna om. För att kunna ta ställning till och eventuellt kunna godta en påbyggnad på Pahl 11 ville rådet se en nättare gestaltning av taket och en översiktsvy som tydligt visar påbyggnadens inverkan på stadsbilden.
Förgårdsmarken är viktig att värna och paviljongerna mot gatan bör därför inte uppföras. Befintliga träd och buskar är välgörande i ett gatuavsnitt som i övrigt saknar grönska och även en viktig del av fastighetens kulturhistoria. Huset bör även behålla sin befintliga bostadsentré, gärna med en koppling till den nya innergården så att dagsljuset fortsatt kan nå in till entrén. Det är viktigt att den nuvarande, centralt placerade och värdiga huvudentrén till husets bostäder inte degraderas till sidoentréer. En av de stora kvaliteterna i bottenvåningen är ljusinsläppet som silar igenom mellan gata och gård. Även om innergården höjs upp i och med tillbyggnaden bör en tillgänglig koppling fortsatt finnas från huvudentrén till gården, t.ex. genom en trappa, så att ljusinsläpp möjliggörs in i entréplanet. Gällande fasaden ansåg rådet att ny puts ska utföras likt befintlig, dvs. i ljus kulör, samt att balkongerna ska behållas vita.
Bilagor
-
146kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
187kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
214kb Ladda ner dokument
-
520kb Ladda ner dokument
-
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för att möjliggöra bostäder på del av fastigheten Hammarbyhöjden 1:1 i Hammarbyhöjden. Den nya bebyggelsens skala och omfattning ska anpassas och förhålla sig till stads- och landskapsbilden för att säkerställa att de nya byggnadskropparna harmonierar med omgivande bebyggelse och tillför ett arkitektoniskt värde till området. Planförslaget syftar även till att förstärka stråket Olaus Magnus väg – Sparrmansvägen med bland annat en lokal för centrumändamål samt målpunkter som aktiverar stråket.
Planområdets karaktär är naturmark med berg i dagen söder om Sparrmansvägen och mer kuperad naturmark norr om gatan. De två nya bostadshusen utformas som lameller i fyra våningar med smala gavlar och sadeltak som placeras längs Sparrmansvägens respektive sida. Volymerna ska i skala och gestaltning inordna sig i Hammarbyhöjdens typologi med lamellhusbebyggelse från 1930-talet. Byggnaderna föreslås inrymma en lokal samt garage. Bottenvåningarna får många entréer, stora glaspartier och uteplatser mot gata, vilket står i kontrast mot områdets befintliga bostadsbebyggelse som har slutna bottenvåningar.
Skönhetsrådet önskade påpeka att de icke bebyggda delarna av Hammarbyhöjden är medvetet utsparade som en del av den ursprungliga landskapsgestaltningen. De platser som i förslaget nu föreslås bebyggas med bostadshus har tidigare fredats för att ge området karaktär med tallar och sparade bergsformationer. Rådet ansåg att stadsbyggnadskontoret i sina underlag ska tydliggöra att förslagen, som i det här fallet, innebär avsteg från den ursprungliga planidén. Enligt rådet kan det ibland vara berättigat att frångå stadsplanemotiv men då ska för- och nackdelar med förslaget i förhållande till befintlig miljö tydligt redovisas.
Skönhetsrådet beslöt efter att ha tagit del av planförslaget att ställa sig positivt till ny bebyggelse om än med stark erinran i vissa delar. Rådet konstaterade att Sparrmansvägen genom tidigare tillägg i kvarteren Meteorologen, Hydrografen samt Hjulspindeln ändrat gatans karaktär från det ursprungliga planmönstret där naturmark varit det huvudsakliga inslaget längs gatan ifråga. Rådet fann att de föreslagna lamellhusen och gestaltningen av desamma till stora delar följer områdets karaktär. Byggnaderna har förgårdsmark, balkonger på en sida samt sadeltak. Husens bredd utgör i sammanhanget ett problem eftersom de inte är lika smala som smalhusbebyggelsen. De föreslagna volymerna har därför fått ett indrag så att själva gavelpartierna blir smalare och på så sätt ska husen uppfattas som slankare än de egentligen är. Rådet skulle vilja se att indragen görs djupare längs med lamellernas baksidor, så att den smala delen av gavelpartiet blir tydligare i stadsbilden. Vidare ansåg rådet att balkongerna är för djupa och att de bör minskas till en yta motsvarande områdets befintliga balkonger.
Enligt rådet bör parkeringsgaraget utgå ur förslaget och parkeringsfrågan lösas på annat sätt inom närområdet. Med föreslagen lösning skapas en för området helt främmande lösning med stort intrång i naturmarken. I stället för naturslänt skapas en gård på bjälklag. Rådet ansåg inte att denna del av planförslaget är acceptabel utan ville se att byggnaden landar i marken, så som områdets äldre byggnadsbestånd gör.
Bilagor
-
146kb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
697kb Ladda ner dokument
-
331kb Ladda ner dokument
-
253kb Ladda ner dokument
-
554kb Ladda ner dokument
-
269kb Ladda ner dokument
-