Möte 2024-05-20

Detaljplaneförslaget syftar till att möjliggöra ca 220 bostäder inom fastigheterna Sätra 2:1 och Björksätra 1. Området ligger i nordöstra delen av Sätra och gränsar till Bredäng och de föreslagna byggnaderna ska komplettera områdets 1960-talsbebyggelse. Förslaget innehåller tre huskroppar i sex till åtta våningar som ska utformas som ett modernt inslag som anpassats efter platsens förutsättningar. Detaljplaneområdet ligger i direkt anslutning till tunnelbanans spårområde och planen har utformats för att hantera risker i samband med detta.

Av underlaget till planförslaget framgår att staden ämnar utveckla området längs bl.a. Björksätravägen med ny bebyggelse. Delegerade saknade en redovisning av dessa planer – vilka delar av gatans sträckning avser staden att förtäta, strategier avseende grönstruktur, byggnadshöjder och planformer borde presenterats innan enskilda planförslag går ut på samråd. Utan en ordentlig stadsbyggnadsidé om hur området ska utvecklas är det svårt att ta ställning till om de nya byggnader som planläggs i föreliggande förslag blir en bra utgångspunkt för en ny årsring.

Delegerade ansåg att det s.k. Kvartershuset, i det sammanhang det nu redovisas, är för högt för att kunna relatera till den befintliga bebyggelsen och den valda planformen är inte heller självklar på denna plats. Gestaltningen av kvarteret, som tycks avhängig av var fastighetsgränsen går, är inte heller övertygande. Det krävs mer än en gemensam takfotlinje eller specifik takvinkel för att den stora byggnadsvolymen ska kunna uppfattas som ett tillskott i området. Delegerade ansåg att förslaget behöver omarbetas med en sänkning av våningsantalet i Kvartershuset så att det inte bryter skalan för dramatiskt mot befintlig bebyggelse. Det s.k. Brohuset kan däremot prövas som något högre, så att den tydliga skillnaden mellan vertikalt och horisontellt i relation till lamellerna behålls.

Delegerade ansåg att garaget som föreslås läggas under det västra Kvartershuset bör utgå då det finns ett överskott av parkeringsplatser i närområdet. Delegerade ville också bestämt hävda att staden måste ta ansvar för att utforma mobilitetslösningar eftersom det inte är hållbart, vare sig ur miljösynpunkt eller ekonomiskt, att lösningar ska utarbetas inom varje enskilt planförslag. Delegerade konstaterade att gårdsmiljön i kvarteret skulle kunna utvecklas till en mer trivsam plats som dessutom skulle kunna planteras med växter som kräver god jordmån om garaget och infarten utgår ur förslaget. Föreliggande utformning med uteplats planerad på garagets tak ger, anser delegerade, inte alls samma förutsättningar att skapa en gårdsmiljö med höga vistelsevärden.

I föreliggande förslag ska bostadshusen delvis byggas på gröna ytor. I ett angränsande planområde, väster om spårområdet, finns planer på en förskola erfor delegerade. Förskolan placeras i naturmark vilket betyder att ytterligare mark som nu är tillgänglig för utevistelse och lek försvinner i närområdet. Med förfaringssättet att arbeta med s.k. frimärksplaner finns det inte möjlighet att ta ställning vilken inverkan förslaget får avseende tillgång på park- och naturtillgången för boende i närområdet. Den del av parken som kommer återstå om föreliggande planförslag genomförs ska kunna hantera skyfall. Delegerade hade ingen erinran mot sådana åtgärder men vill påpeka att vistelsevärdena i parken inte får stå tillbaka utan att ytorna måste kunna fungera väl för rekreation och lek i vardagen.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för fastigheten Taffelstenen 1 i syfte att bevara och skydda kulturhistoriska värden och att anpassa panncentralen och kontorsbyggnaden för nya verksamheter samt att skapa byggrätt för nya bostäder i form av två punkthus. Syftet är också att bekräfta befintligt markreservat för en allmännyttig underjordisk avloppsledning (Mässtunneln) genom planområdet. Förslaget möjliggör för centrumverksamheter i panncentralen, centrumverksamheter och bostäder i kontorsbyggnaden samt bostäder i två nya punkthus i åtta våningar. Planförslaget förutsätter att panncentralens senare tillbyggnader rivs, vilket bedöms bidra till att anläggningens ursprungliga gestaltning från 1950 tydliggörs. För att möjliggöra en större och mer tillgänglig bostadsgård föreslås även länkbyggnaden mellan panncentralen och kontorsbyggnaden rivas.

Den f.d. panncentralen är en fint gestaltad anläggning med höga kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Delegerade ansåg att anslaget i planförslaget – att bevara och skydda dessa värden är vällovlig. Delegerade ställde sig därför mycket tveksamt till rivningen av den s.k. länkbyggnaden. Den är visserligen tillbyggd, framför allt mot norr, men den ursprungliga byggnadskroppen är, ansåg delegerade, en viktig del för att förstå anläggningen i sin helhet. Delegerade bedömde att föreslagna rivningar i övrigt inte är kontroversiella. Delegerade skulle dock vilja att stadsbyggnadskontoret utreder om det är möjligt att skapa en passage genom byggnaden ifråga och på så sätt länka samman de två bostadsgårdar som då skapas även om höjden mellan de två gårdarna då måste få en god och funktionell lösning. Nya användningsbestämmelser för panncentralen ger möjlighet att anpassa byggnaden för publika verksamheter. Delegerade hade ingen erinran mot detta under förutsättning att inga nya fönsterupptagningar görs i byggnadens gavlar. Vidare ansåg delegerade att planbestämmelser avseende placering av skyltar för att annonsera verksamheten i huset bör införas. Planbestämmelsen ska syfta till ett förbud mot skyltar på gavlarna. Mot norr bör det stora glaspartiet återskapas i sin helhet, även vad gäller glasytornas indelning. Taket, i synnerhet takfallet mot Folkparksvägen är särskilt viktigt att freda mot åtgärder av skilda slag. Däremot ansåg delegerade att de förändringar av fasaden som underlaget presenterar mot Folkparksvägen är möjliga att godta då byggnaden framöver ska användas för nya ändamål. Enligt delegerade borde staden tillse att byggnadens nya entré blir mer tillgänglig från Folkparksvägen. Delegerade erfor att en entréyta/mindre torg som välkomnar och bjuder in besökare till byggnaden har diskuterats i området mellan fastighetsgräns och gata under planarbetets gång men fastighetsägaren och staden har inte kunnat enas i frågan. Enligt delegerades uppfattning bör staden verka för att en sådan lösning kan komma till stånd. Detaljplanejuridik och ekonomi borde kunna hanteras utifrån den långsiktigt bästa utformningen.

Planförslagets två punkthus kan, enligt delegerade, bli goda tillskott i Solberga. Delegerade uppskattade byggnadernas gestaltning och den enkelhet i uttryck som präglar dem. Det vore dock önskvärt om det går att justera läget på bostadshusen så att de även med bibehållen riktning kan makas så långt ifrån panncentralen som möjligt. Delegerade ansåg att det föreslagna miljöhus mellan det södra punkthuset och Folkparksvägen är problematiskt då det skymmer panncentralens södra gavel. Delegerade ansåg att huset bör flyttas in i planområdet alternativt att funktionen flyttas in i punkthuset.

Slutligen ville delegerade kommentera den föreslagna markplaneringen. Delegerade önskade se en lite mer sparsmakad gestaltning med inspiration från den markplanering som gjordes för fastigheten på 1950-talet av trädgårdsarkitekterna Ingrid Wedborn och Sven A. Hermelin.

Planärendet innebär att en tidigare kraftledningsgata ianspråktas för bostadsbebyggelse innehållande tre byggnadskroppar med ungefär 40 hyresrätter och 40 bostadsrätter. Kraftledningen har tunnelförlagts som en del i det större projektet Stockholms ström för att säkra elnätet för framtiden i regionen. Runt kraftledningsgatan ligger framförallt smalhus i tre distinkta, inom sig sammanhållna, grupper samt ett mindre antal ateljévillor.

Delegerade ansåg att delar av området går att bebygga samtidigt som viss föreslagen bebyggelse bör utgå. Delegerade hade också synpunkter på bebyggelsens föreslagna gestaltning och volymkomposition. Ett genomgående problem är att förslaget är gestaltat som vore det en förlängning av den befintliga smalhusbebyggelsen. Eftersom de tillkommande byggnaderna är bredare och högre än omgivningen är detta grepp inte övertygande.

Inledningsvis önskade delegerade kommentera område A, som utgörs av en bred lamell längs Snörmakarvägen. Delegerade fann platsen möjlig att bebygga men ansåg det föreslagna huset allt för klumpigt och att gestaltningen blivit en funktion av en för kraftig exploatering. Byggnaden bör omarbetas avseende såväl volym som gestaltning. Särskild omsorg bör visas den resliga sockelvåning som terrängen kräver mot tunnelbanespåren i norr.

Inom område B ansåg delegerade att det norra huset bör utgå. Byggnaden gör ett drastiskt intrång i den mest upplevelserika naturmarken och lägger sig rakt över, vad delegerade uppfattade som skyddsvärda De Geer-moräner. I områdets södra del ansåg delegerade att ny bebyggelse kan verka berikande och att antingen ett smalare lamellhus eller en annan typologi, t.ex. punkthus kan prövas. Delegerade ville också påpeka att den tidigare föreslagna gångvägen mellan Snörmakarvägen och Knypplerskevägen inte finns redovisad i materialet och att det bör kommenteras varför den utgått.