Möte 2021-03-22

Skönhetsrådets delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden
13:30 - 16:15 möte via Skype
  • § 1

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslaget för att möjliggöra en skola och idrottshall i Steningeparken vid Bolidenplan i Årsta. Förändringen stämmer överens med översiktsplanen och programmet för Årstastråket syftande till att omvandla Johanneshovsvägen till ett urbant stråk. Planförslaget ska även säkra och bekräfta en trafiktunnel under planområdet. Området runt Bolidenplan avses förvandlas till en tät stadsdel. Ny bebyggelse föreslås rama in Bolidenplan på tre håll varav skolbyggnaden och idrottshallen utgör ett hörn.

     

    Årsta är en av stadens första grannskapsstadsdelar. Stadsdelen har ett högt kulturhistoriskt värde då den är konsekvent utförd och representerar ett särskilt stadsbyggnadsideal. Bebyggelsemiljöerna är samkomponerade med topografin, naturen och utsikterna. Stadsdelen planerades med övervägande lägre lamellhus och med inslag av gruppvisa punkthus som ofta placerades i höjdlägen för att accentuera topografin. Husen är uppförda i modernistisk stil. En grön karaktär präglar Årsta. Johanneshovsvägens raka sträckning ger långa siktlinjer mot Bolidenplan. På en bergshöjd norr om Steningeparken står en större grupp av punkthus i 8-9 våningar. De avtecknar sig från långt håll och är en karaktärsdanande fond från Johanneshovsvägen och Bolidenvägen. Sedan mitten av 1980-talet till 2018 har Årsta förtätas med ett 50-tal hus.

     

    När Skönhetsrådet 2003 behandlade programmet för Årstastråket såg rådet det som positivt att en samlad genomgång utfördes inför en fortsatt planering längs Årstastråket. Rådet hade ingen principiell erinran mot bebyggelse längs Johanneshovsvägen och Bolidenvägen. Varken Steningeparken eller Grynkvarnsparken på motstående sida borde emellertid bebyggas. Bevarade utblickar och det för området karakteristiska grönstråket med värdefull parkmark är platsskapande och var enligt rådet definitivt att föredra framför hus. Problematiskt var även att bebyggelsestrukturen så flagrant avvek från Årstas karakteristiska bebyggelsemönster. Särskilt vände sig rådet mot monumentaliseringen av platsbildningen vid Bolidenplan. Rådet uttalade även 2003 att det var angeläget att vidmakthålla och förbättra de grönstråk som finns kvar.

     

    Steningeparken detaljplanelades som park 1945. För utformningen för parken stod landskapsarkitekten Erik Glemme. Han var en av förgrundsgestalterna för den internationellt uppmärksammade Stockholmstilen. Större delen av parken om 20 000 kvm övergår enligt planförslaget till område för skola och idrottshall. Merparten av befintliga träd kommer att tas ner vilket reducerar de ekologiska värdena. Slitaget beräknas bli mycket högt inom kvartersmarken varför bevarande av parkkaraktären bedöms bli svår. Därför framförs konstgräs som ska påminna om riktiga gräsytor, som möjlig. En relativ stor del av skolgården väntas bli hårdgjord för att klara elevernas slitage. Delegerade såg det som en brist att handlingarna inte redovisar antalet kvadratmeter skolgårdsyta per elev.

     

    Delegerade noterade att planeringen sedan programarbetet för Årstaståket behandlades 2003 fortsatt utgår från nya byggnader i Steningeparken. Detaljplaneringen av kv Allgunnen på andra sidan Skagersvägen och som också ingår i det nya Årstastråket, har kommit långt. Där planeras för ett stort antal bostäder. Därmed kan konstateras att inget utrymme synes finnas för att flytta aktuell skola och idrottshall till kv Allgunnen. Delegerade såg mot denna bakgrund ändå en kvalitet i att den nya skolan får en framträdande plats i stadsrummet. Skolan och idrottshallen är därtill till skillnad mot andra planerade nytillskott runt Bolidenplan förhållandevis låga. Det medför att de karaktärsskapande punkthusen norr om Steningeparken fortsatt i viss mån kan annonsera sig i stadslandskapet. I sig är det förstås välkommet med en ny skola och idrottshall när ett stort antal bostäder tillkommer.

     

    Delegerade anspåg det högst tveksamt med skolans föreslagna vinkelbyggnad i nordväst. Den är placerad i ett entréläge till Steningeparken på platsen för parkens viktigaste vegetationsparti. Gångvägen tvingas med föreslagen placering också dras högre upp i parken i ett brantare läge. Det bör i det fortsatta planarbetet prövas om vinkelbyggnaden kan utgå. Den kan förslagsvis flyttas till den nordöstra delen av skolbyggnaden. Därmed skulle värdefull grönska kunna sparas.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under paragrafen
  • § 2

    Föreliggande bygglovsansökan avser nybyggnad för bostäder, kontor och café vid Djurgårdsbrunn på Norra Djurgården. På i stortsamma plats som ett 1988 nedbrunnet värdshus, föreslås således en ny huvudbyggnad i två våningar med i huvudsak café och 1-3 bostäder. Genom två glasade kopplingar knyts huvudbyggnaden till en ny sommarpaviljong och det befintliga Brunnscaféet. En ”krögarbostad” föreslås som en separat byggnad vid Djurgårdsbrunnsvägen. Utemiljön iordningställs.

     

    Bygglovssökande anger att bygglovet avser ett återuppförande av en byggnad på samma plats och i samma omfattning som det tidigare brunna värdshuset. Gällande områdesbestämmelser anses vidare innehålla en omfattande reglering varför en detaljplan ej är nödvändig. Kostnaderna för en detaljplan som inte anses nödvändig bedöms därför inte försvarbara.

     

    Djurgårdsbrunn har gamla anor. Redan 1690 hittades en källa på platsen vilket namnsatt Djurgårdsbrunn och Djurgårdsbrunnsviken. I mitten på 1700-talet upptäcktes vid Djurgårdsbrunn en bättre hälsobrunn. Djurgårdsbrunn var på 1830-1840-talen särskilt populärt då brunnsdrickandet var på modet och kungligheter spred glans till platsen. Värdshuset uppfördes på 1740-talet.

     

    Delegerade såg det som positivt att Djurgårdsbrunn kan återfå en utåtriktad verksamhet. Platsen var i århundraden i anspråkstagen av ett värdshus. I årtionden har denna vackra plats emellertid efter att värdshuset brann kännetecknats av olika provisorium. Just mat- och utskänkningsställen har långa anor på Djurgården. Sådana verksamheter lyfts fram i den fördjupade översiktsplanen för Djurgården som välkomna besöksmål i rekreationslandskapet. Med en etablerad caféverksamhet skulle platsen få nytt liv. Delegerade ställde sig i huvudsak positivt till utformningen av de nya byggnaderna såsom de återges på illustrationerna. Det bör emellertid övervägas att anpassa färgsättningen till det närliggande s.k. Apotekshuset som uppfördes vid samma tid som det tidigare värdshuset. Det nya s.k. ”krögarhuset” bedöms emellertid inte ha historiskt förankring på angiven plats och bör utgå.

     

    Djurgårdsbrunn är beläget i den Kungliga Nationalparken som invigdes 1995. Kommunfullmäktige antog 2009 en fördjupad översiktsplan för Norra och Södra Djurgården. Fördjupningen är vägledande hur bl.a. ny bebyggelse ska hanteras i parken. Sex mer bebyggda områden anges kunna kompletteras med ny bebyggelse förutsatt att det historiska landskapets natur- eller kulturvärden inte skadas. Djurgårdsbrun ingår inte bland dessa områden. Möjligheter att förtäta eller utvidga befintliga bebyggelsemiljöer är i dessa områden starkt begränsad. Förändringar ska normalt enligt den fördjupade översiktsplanen föregås av detaljplanering. I vissa fall kan undantag för mindre om- och tillbyggnader ske i samband med bygglov. Områdesbestämmelserna som sökande refererar till bedöms inte omfatta nybyggnadsförslag av aktuellt slag. Bestämmelserna avser i huvudsak utökad bygglovsplikt för omfärgning, byte av fasadbeklädnad, tillbyggnader och andra ändringar som avsevärt ändrar byggnadens yttre utseende. Områdesbestämmelserna beslutades 1989, dvs. året efter att värdshuset brann.

     

    Skyddet för den Kungliga Nationalstadsparken är en av 1900-talets viktigaste beslut för att värna stadens natur- och kulturvärden. Det tillkom för att reglera och skydda parkens värden mot de omfattande nybyggnadsplaner som till och från presenterats. Delegerade vände sig bestämt emot att föreliggande förslag till nybyggnad vid Djurgårdsbrunn hanteras genom bygglov. Det strider enligt delegerade mot fullmäktiges beslutade hanteringsordning av ny bebyggelse på Djurgården. Bygglovet avser inte en återuppbyggnad av ett tidigare värdshus. Nybyggnadsförslaget består till största delen av nya bostäder och kontor. Endast en relativt begränsad del utgörs av café, vilket delegerade bedömde som det viktigaste nytillskottet. Husgrupperingen är annorlunda jämfört med den historiska. Det s.k. krögarhuset på tidigare ej bebyggd plats vid Djurgårdsbrunnsvägen bedömdes inte vara i enlighet med den fördjupade översiktsplanens intentioner eller ha historisk förankring. Några garantier över tid för att ”krögarhuset” skulle innehas av någon knuten till caféverksamheten finns knappast. Det kan uppmärksammas att när en restaurangbyggnad brann 2009 vid Biskopsudden så utarbetade staden en ny detaljplan - där byggnadsarean är i samma härad som föreslås vid Djurgårdsbrunn. Staden har också påbörjat ett detaljplanearbete vid Hasselbacken på bl.a. platsen för tidigare byggnader. Praxis är således att nybyggnadsförslag  t.ex. Cirkus, Folke Bernadottes bro, Liljevalchs m.fl. på Djurgården föregås av detaljplaneläggning. Bygglovshandlingarna saknar avslutningsvis helt lämplighetsbedömningar av staden som analyserar eventuellt intrång och skada på riksintresset den Kungliga Nationalstadsparken. Delegerade ansåg sammantaget att det finns möjligheter för en väl anpassad ny bebyggelse på platsen för det tidigare värdshuset vid Djurgårdsbrunn förutom för det s.k. krögarhuset. Ett så omfattande nybyggnadsförslag behöver emellertid underställas ett detaljplaneförfarande enligt stadens riktlinjer för att säkerställa att bl a miljömässiga, kulturhistoriska och antikvariska aspekter är genomlysta och beaktade.

  • § 3

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för fastigheten Ledarö 3 efter förfrågan från ägaren Olov Lindgren AB som önskar bostadskompletteringar i befintligt kvarter. Med förslaget utökas antalet bostäder inom kvarteret och variationen i lägenhetsbeståndet blir större.

     

    Den föreslagna bebyggelsen är tänkt att tillföra fastigheten en ny årsring som i sin utformning utgår från befintliga kulturmiljövärden i struktur och gårdsmiljö. Tilläggen ska till sin utformning vara en samtida och självständig tolkning av befintlig bebyggelse med hög kvalitet i material och med kulörer som samspelar med kvarterets ursprungliga byggnader. De tillägg som planen medger består av en byggnadsvolym placerad på gården samt en trevånings tillbyggnad i kvarterets norra hörn mot Lysviksgatan. Planförslaget innebär också en justerad fastighetsgräns mellan allmän mark och kvartersmark vid den lilla lokala centrumplatsen längs kvarterets östra fasad mot Lysviksgatan. Ändringen är avsedd att förtydliga förvaltningsansvaret så att hela terrassytan ligger inom kvartersmarken. Ursprungliga ytor för träd återställs med planteringar, nya träd samt för fördröjning av dagvatten.

     

    Det nya gårdshuset placeras parallellt med grannkvarteret i sydost och med en livförskjutning i relation till den befintliga huslängan mot Lysviksgatan i öster. Placering i souterrängläge mellan gårdsnivå och den nedre nivån gör att byggnaden kan samordnas med garaget samt att det blir möjligt att genom bostadsentrén i nedre plan även nå gården via hiss i det nya bostadshuset. Själva gårdshuset föreslås bli fyra våningar högt med inredd vind, ett låglutande tak och ett förhöjt väggliv. Det sistnämna innebär att hisstoppen kan hållas inom byggnadsvolymen och inte sticka upp, därmed ansluter takets form till områdets övriga taklandskap om än förhöjt. Mot Lysviksgatan i kvarterets norra hörn innebär att förslaget att det idag indragna hörnet över butiksplanet får en tillbyggnad från våning två till fyra. Över hörnet föreslås utanpåliggande balkonger. Gestaltningen av de två tilläggen, gårdshuset och hörntillbyggnaden, föreslås få fasadmaterial i ljust tegel och en fönstersättning som följder de befintliga byggnadernas utformning.

     

    Enligt delegerades uppfattning har kompletteringen som planförslaget medger goda kvaliteter. Gestaltningen såväl som färgskalan ansluter till den befintliga bebyggelsens utformning men med redovisat fasadmaterial tydliggörs att detta är en nutida komplettering. Delegerade ansåg att tilläggen så som de redovisas skulle kunna samspela väl med de äldre bostadshusen. Noteras bör dock att gårdsmiljön förlorar både natur- och rekreationsvärden med förslaget då den nya volymen både ianspråktar yta samt delvis också skuggar det som blir kvar av gården och intilliggande hus. Det delegerade såg som problematiskt med planförslaget är byggnadshöjden. Att hisstoppen ryms inom volymen är lovvärt men att hela byggnaden får en höjd som dominerar över kvarterets befintliga byggnadshöjd ansåg inte delegerade inte möjligt att acceptera. Delegerade vill således se att byggnaden sänks med ett våningsplan så att gårdshusets höjd anpassas bättre till den omgivande höjdskalan. Möjligen skulle en lägre men längre byggnadskropp prövas på gården i stället om detta till del kan kompensera det bortfall av yta som en sänkt byggnadshöjd innebär.

     

    Delegerade noterade att de befintliga bostadshusen fått en gemensam höjd noterad i plankartan. Trappningen mellan de olika byggnadsvolymerna är en kvalitet i kvarteret och dessutom mycket tidstypisk varför delegerade påpekade att de olika byggnadshöjderna bör preciseras i plankartan.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under paragrafen
  • § 4

    Detaljplaneförslaget medger en byggnad i nio våningar inom kvarteret Bottenstocken längs Gröndalsvägen. Fastigheten ägs av bostadsrättsföreningen Bottenstocken 8 och angränsar till Mastparken som ligger norr om planområdet. För bilparkering planeras 22 parkeringsplatser i garage i souterrängläge. P-tal blir 0,47. På Bottenstocken 8 står sedan år 1959 ett åtta våningar högt flerbostadshus med kontor i souterrängvåning. Byggmästare var Olle Engkvist och arkitekt Johan Thomé. Huset är grönklassat av Stadsmuseet.

     

    Planförslaget innebär en minskad grönyta samt att ett antal träd på parkmarken norr om fastigheten behöver tas bort. Naturinventeringen kommer enligt uppgift att kompletteras till granskningsskedet med ett större område som visar på hela naturmarken och en fördjupad undersökning om påverkan på träd i parken.

     

    Delegerade konstaterade att planområdet utgörs av ett relativt plant naturområde. Genom kopplingen till den bakomliggande kullen med riklig vegetation med värdefull ädellövskog i sydsluttningen utgör partiet ett fint inslag i gatubilden. Det planerade huset med ett delvis upphöjt garage mot kullen kommer att ersätta en mindre del av slänten i norr som övergår i den gräsmatta mot Gröndalsvägen där det nya huset föreslås. Delegerade fann att planförslaget ändå inordnar sig väl bland omgivande likartade friliggande byggnader längs Gröndalsvägen. På minussidan hamnar förlorad naturmark och begränsade utblickar.

     

    Det föreslagna huset är högre och bredare än befintligt hus inom fastigheten. Delegerade ansåg att det nya huset bör ha samma bredd och höjd som befintligt hus från 1959. På så sätt skulle samspelet med grannhuset understrykas, mer natur kunna sparas och utblickarna från Gröndalsvägen mot bakomliggande kulle något förstärkas. I och med planförslaget kommer den befintliga parkentrén mot kullen och lekplatsen att försvinna. Delegerade förutsatte därför att parken får en ny välkomnande entré från Gröndalsvägen. Slutligen fann delegerade att detaljeringen runt husets entré behöver vidarestuderas.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under paragrafen
  • § 5

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som syftar till att möjliggöra en dagvattenpark med tillhörande tekniska funktioner så som dagvattendammar och pumphus. Dagvattenparken är en del i arbetet med att genom rening uppnå god vattenstatus i Bällstaån som är en av Stockholms mest förorenade vattenförekomster. Detaljplanearbetet är därför en del i åtgärdsprogrammet för att förbättra vattenkvaliteten i ån. Därtill ska dagvattenparken fördröja vatten vid stora flöden för att undvika översvämning inom befintliga och planerade bebyggda områden. Planförslaget syftar även till att skapa planmässiga förutsättningar för ett park- och rekreationsområde där rening av vatten är den sammanhållande länken mellan funktion och upplevelse.

     

    Tenstadalen är ett populärt rekreationsområde för boende i området med uppskattade gräsytor för spontanidrott, picknickställen, fotbollsplaner, koloniområden, pulkabackar och fornminnen med mera. Genom hela dalen går en gång- och cykelväg som förgrenar sig och ansluter till omkringliggande bostadsområden.

     

    Delegerade gladdes åt detta viktiga och välgestaltade projekt där funktioner tas omhand med omtanke om både natur och människor. Våtmarker och vattenområden har tidigare utgjort en stor del av Mellansveriges landområden men har succesivt utdikats för skogsbruk eller för att utvinna odlingsbar mark. Planförslaget innebär ett värdefullt tillskott för såväl boende som besökare och inte minst för att det lockar många fåglar och insekter. Våtmarker klarar sig bättre utan för många träd varför delegerades enda medskick är att hålla ned antalet träd så mycket som möjligt. Eftersom Nälsta basebollplan försvinner i och med planförslaget är det positivt att det kommer att erbjudas möjligheter för baseboll inom den planerade idrottsanläggningen i Norra Spångadalen.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under paragrafen
  • § 6

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag med syftet att möjliggöra utbyggnaden av Tvärbanan Kistagren. Området som detaljplanen omfattar är drygt 850 meter långt, etappen mellan Ärvinge och Jan Stenbecks torg, Kista centrum, och planen innefattar dubbelspår, en breddning av Hanstavägen, två nya hållplatslägen, två teknikbyggnader samt en likriktarstation. Tvärbanans Kistagren omfattar fem planområden varav tre vunnit laga kraft. Föreliggande planförslag är den sista som utarbetas inom Stockholms stad för att möjliggöra genomförandet av projektet.

     

    Delegerade konstaterade att det är komplicerat att dra en spårväg i en befintlig struktur. Därtill kommer huvudmannens rationella avvägningar vad gäller effektiv linjesträckning. Delegerade hade vid en sammanvägd bedömning inga invändningar mot planförslaget som till övervägande del anpassats väl till området. De hållplatslägen som redovisas i planförslaget uppfattade delegerade som välmotiverade, delegerade ville framhålla att hållplatsen vid Ärvinge fått en strategisk placering nära såväl befintliga verksamhets- och bostadsområden som det som utpekats som ett utvecklingsområde. Delegerade konstaterade således att planförslaget möjliggör utbyggnad vid Ärvinge så som skisseras i Strukturplan Kista och Översiktsplanen.

     

    Det som delegerade uppfattade som problematiskt är att Jan Stenbecks torg till ytan egentligen är för litet att rymma alla de funktioner som krävs. På Kistas centrala torg ska fotgängare samsas med biltrafik, ett cykelstråk och en tvärgående spårväg. Det är viktigt att de fredade ytorna på torget upplevs som inbjudande, trygga och så stora som möjligt. Planeringen av ytan liksom gestaltningen av tillkommande väderskydd, gatumöbler, m.m. kan behövas se över ytterligare för att optimera såväl användning som upplevelsen av torgmiljön som riskerar att uppfattas som svår att avläsa och navigera på. För att den tillkommande tvärbanan ska uppfattas som ett tillskott i stadsmiljön, och då inte bara som ett fortskaffningsmedel, krävs att utförandet får hög kvalitet. Detsamma gäller förstås även material och gestaltning av tillkommande murar, stenläggning, väderskydd, gatumöbler m.m.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under paragrafen
Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.