Möte 2022-10-24
-
1
Aktuella förändringar på Djurgården; information från Kungliga Djurgårdsförvaltningen
-
Bilagor
-
63mb Ladda ner dokument
-
92kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
36mb Ladda ner dokument
-
83mb Ladda ner dokument
-
90mb Ladda ner dokument
-
106mb Ladda ner dokument
-
36mb Ladda ner dokument
-
88kb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
51mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
795kb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
10mb Ladda ner dokument
-
50mb Ladda ner dokument
-
67mb Ladda ner dokument
-
102mb Ladda ner dokument
-
886kb Ladda ner dokument
-
99kb Ladda ner dokument
-
99kb Ladda ner dokument
-
102kb Ladda ner dokument
-
781kb Ladda ner dokument
-
30mb Ladda ner dokument
-
839kb Ladda ner dokument
-
609kb Ladda ner dokument
-
Bilagor
-
72mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
31mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
29mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
21mb Ladda ner dokument
-
33mb Ladda ner dokument
-
22mb Ladda ner dokument
-
51mb Ladda ner dokument
-
17mb Ladda ner dokument
-
§ 1
Val av mötets protokollförare
-
Informerade Magnus Andersson, slottsfogde vid Kungliga Djurgårdsförvaltningen (KDF) samt adjungerad ledamot i Skönhetsrådet, om pågående arbeten på Djurgården.
Kungliga Djurgårdsförvaltningen har som huvuduppgift att förvalta Konungens enskilda dispositionsrätt till Djurgården. I uppgiften ingår även att värna det historiska kulturlandskapet, vårda den befintliga naturen, åstadkomma en stimulerande fritids- och rekreationsmiljö samt se till framtida behov. Förvaltningen uppbär inga skattemedel utan är självfinansierad och intäkterna, som består av hyror och arrenden från bostäder och verksamheter, ska användas för att förbättra och försköna Djurgården. KDF kan vara både planbeställare och remissinstans och några ärenden som varit aktuella under senare år är Gröna Lund, Hasselbacken, Uggleviksreservoaren, Folke Bernadottes bro och nu Beckholmen. Vidare pågår arbete med upprustning av Frisens park, Djurgårdsbrunns brunnspark, Rosendals slottspark och i området runt Rosendal etableras Prinsessan Estelles skulpturpark. -
Föreliggande ärende innebär att nya, framförallt höga, tillägg prövas i Mariebergs tidningskvarter. I korthet föreslås ett parkeringshus rivas i fastigheten Trängkåren 7 och ersättas av en ny byggnad med en högdel som närmar sig DN-skrapan i höjd samt att befintlig lågdel i DN-anläggningen byggs på. I fastigheten Trängkåren 6 föreslås en kontorsbyggnad från 1990-talet rivas och också den ersättas av en byggnad som strävar mot kvarterets högsta höjder. De nya byggnaderna föreslås innehålla kontorsändamål och emanerar ur ett program för Marieberg som arbetades fram 2012.
Marieberg karaktäriseras av att vara en modernistisk stadsdel där stora horisontella och vertikala volymer grupperats i landskapet. Den storskaliga arkitekturen skapar en skulptural stadsbild som gör sig bäst i den stora skalan. I närskala skapar de stora volymerna ett stadsrum anpassat mer för högre hastigheter än för stadslivsbefrämjande aktiviteter. Det föreliggande planarbetet försöker adressera dessa förutsättningar genom att syfta till trivsammare stadsmiljö samtidigt som ytterligare höga volymer prövas.
Skönhetsrådet ansåg att detta är en svår balansgång som kräver ett stort mått av lyhördhet för platsen; mänsklig skala och höga volymer är inte självklart kongruenta. Rådet önskade inledningsvis kommentera den stora skalan. Mariebergs skulpturala volymspel som är väl synligt över stora delar av staden tillhör stadsdelens karaktäristiska kvaliteter. I en prövning av ny bebyggelse måste därför relationerna till befintliga horisontaler och vertikaler utgöra utgångspunkten. Tillägg kan inte på något sätt tillåtas gröta ihop stadsbilden utan varje märkesbyggnad behöver sin omgivande rymd. Rådet ansåg att det presenterade materialet tydligt visar att en hög byggnad därför inte kan prövas vidare på Trängkåren 6. Närheten till DN-skrapan, ritad av arkitekt Paul Hedqvist och SvD-huset, ritat av arkitekt Anders Tengbom medför att dessa båda byggnaders integritet störs samt att de läses samman istället för att upplevas var för sig. Rådet ansåg vidare att den osjälvständiga form som förslaget fått visavi Tengboms byggnad är en ytterligare svaghet. Den befintliga byggnaden från 1990-talet bör, inte minst av hållbarhetsskäl, prövas att bevaras.
I Trängkåren 7 fann rådet förslaget mer utvecklingsbart. Under förutsättning att påbyggnaden på DN-anläggningens lågdel inte överstiger den s.k. Månlandaren i höjd är förslaget möjligt att utföra. Rådet fann vidare att det föreslagna höghuset som ersätter parkeringsanläggningen är väl placerat och att det i det presenterade vymaterialet faller in i den storskaliga stadsbilden. Här finns tillräckligt med respektavstånd och volymerna läses inte samman. Byggnaden har dock att vinna på att renodlas från en trappande kropp till en sammanhållen vertikal. Rådet förutsatte att parkeringshusets betongelement med frilagd ballast återbrukas.
Avslutningsvis önskade Skönhetsrådet understryka vikten av de offentliga gaturummen och att miljön bryts upp i fler kvarter med gena kopplingar. De båda nya gatorna, kallade ”Lastgatan” och ”Signalgränd” är ytterst välkomna. I en framtid där flygverksamheten flyttat från Bromma kan dessutom stadsdelen kompletteras ytterligare med bostäder vilket ger mer liv och rörelse över dygnet. Rådet ansåg att goda stadsrum och flexibilitet i användning är viktigt att planera in redan nu med ovanstående i åtanke.
Bilagor
-
63mb Ladda ner dokument
-
92kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
36mb Ladda ner dokument
-
83mb Ladda ner dokument
-
90mb Ladda ner dokument
-
106mb Ladda ner dokument
-
36mb Ladda ner dokument
-
88kb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
51mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
795kb Ladda ner dokument
-
-
Föreliggande förslag syftar till att uppföra ny bebyggelse på Beckholmen i syfte att säkra fortlevnaden av nuvarande varvsverksamhet som pågått sedan mitten av 1800-talet. Knäckfrågan i förslaget är att tillmötesgå verksamhetens behov samtidigt som förändringarna ska ske med hänsyn till stadsbild och kulturvärden. Planförslaget innehåller en byggrätt för verkstadshall i tre volymer på västra Beckholmen och på öns östra sida medges ett flertal mindre byggnader för varvsverksamhet samt verksamhet med maritim anknytning. Förslaget innehåller även en utvidgning av Gustav V:s docka samt utfyllnader av Beckholmen för att möjliggöra kaj- och brygganläggningar i vattnet.
Beckholmens exponerade läge innebär stor synlighet i stadsbilden såväl på avstånd som på nära håll och de förslagna förändringarna kommer oundvikligen att innebära negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö. Samtidigt är Beckholmen det sista kvarvarande levande båtvarvet i Stockholm med tillräcklig kapacitet för att reparera och underhålla större fartyg i torrdockor. Det kulturhistoriska värdet i att Beckholmen fortsätter att vara en levande miljö väger därför tungt. Finnboda och Ekensbergs varv är idag omvandlade till bostadsområden och Mälarvarvet har en annan inriktning. Om inte även Beckholmen på sikt ska bli ett minnesmärke över en svunnen tid är det angeläget att verksamheten ges förutsättningar att leva vidare. Det finns också ett pedagogiskt värde för kommande, alltmer digitala generationer att det finns stadsnära verksamheter som syns och hörs.
Den nuvarande ganska röriga miljön kan med fördel ersättas med en mer sammanhållen bebyggelse men med detta sagt ville Skönhetsrådet understryka att de tillkommande volymerna måste bearbetas och hållas nere i skala så mycket som det bara går. Detta gäller även utfyllnader av ön samt de föreslagna kaj- och brygganläggningarna som också måste minimeras. Beckholmens form har ett stort historiskt värde och morfologin är viktig att bevara. Den stora frågan är hur mycket av den föreslagna förändringen som är absolut nödvändig för varvsverksamhetens kontinuitet och vid den punkten bör förslagets utbredning stanna. Vad gäller gestaltningen av tillkommande bebyggelse kan den föreslagna varvshallens samtliga volymer med fördel förses med träfasad färgsatt i en traditionell röd slamfärgskulör med sockel av rött tegel. Att variera de olika volymerna med avvikande kulör och material var enligt rådets mening olämpligt. Istället för att bidra till variation skapas ett oroligt helhetsintryck.
Växtligheten på Beckholmen som dessvärre till stora delar försvann i samband med den stora saneringen 2011 – 2014 är kulturhistoriskt mycket intressant eftersom unika växter har kommit in med barlast av sand under 1800-talet. Att flera av dessa växter har återplanterats på ön är mycket glädjande, t.ex. spetsfingerört som bara finns på sex platser i Sverige. Om mindre utfyllnader av ön är nödvändiga förordade rådet därför att använda fyllnadsmassor från Beckholmen framför fyllnadsmassor hämtade från annat håll. Även om många av arterna inte har påträffats på många decennier kan jordlagren innehålla spår av växter eller fröer.
Det är positivt att den centralt belägna kullen med sitt gångstråk kring stenvillan planläggs som park så att allmänhetens tillträde till ön säkras. Ett levande och aktivt hamnliv och en varvsverksamhet som fungerar i vår tid var enligt Skönhetsrådets uppfattning angeläget att värna och därför tillstyrkte rådet förslaget med ovanstående kommentarer.
Bilagor
-
10mb Ladda ner dokument
-
50mb Ladda ner dokument
-
67mb Ladda ner dokument
-
102mb Ladda ner dokument
-
886kb Ladda ner dokument
-
99kb Ladda ner dokument
-
99kb Ladda ner dokument
-
102kb Ladda ner dokument
-
781kb Ladda ner dokument
-
30mb Ladda ner dokument
-
839kb Ladda ner dokument
-
609kb Ladda ner dokument
-
Bordlades ärendet till nästkommande ordinarie sammanträde.
Bilagor
-
72mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
31mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
29mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
21mb Ladda ner dokument
-
33mb Ladda ner dokument
-
22mb Ladda ner dokument
-
51mb Ladda ner dokument
-
17mb Ladda ner dokument