Möte 2024-10-21

Förslaget till ny detaljplan syftar till att möjliggöra för cirka 140 bostäder i flerbostadshus och lokaler för centrumändamål. Planen syftar även till att förbättra framkomligheten för gående genom att bredda gångbanan längs Folkparksvägen. Förslaget består av tre punkthus i nio våningar, där två av de tre husen binds samman av en markerad och indragen lågdel med lokaler för service och bostadskomplement. Lågdelen innehåller även garage. Planområdet ligger intill det grönklassade området Apelsinlunden, ritat av arkitekt Lars Bryde i slutet av 1960-talet. Det bevarade skogspartiet däremellan avses utgöra en grön fond som ska bidra till att den nya bebyggelsens påverkan på Apelsinlunden blir måttlig.

Delegerade ansåg att platsen som planområdet idag utgör är ett stiligt naturområde med markanta och kraftfulla bergknallar. Det finns med andra ord en dramatik i landskapet som är värd att understryka. Även om området inte har den grad av tillgänglighet som naturområden med högt rekreationsvärde normalt har, så är den ett stycke natur som tål att upplevas i sig självt och som på ett positivt sätt bidrar till upplevelsen av områdets helhet, bara genom att finnas där. Detta ska i sin tur ställas mot behovet av att göra någonting av miljön längs Folkparksvägen som idag är relativt tom på innehåll.

Delegerade ansåg att avvägningen mellan att bevara naturmark och ny bebyggelse i föreliggande förslag är rimlig. Gestaltningen passar väl in med övrig bebyggelse och tar hänsyn till naturen och terrängen. Förslagsvis kan intrånget i naturmarken kompenseras med nyplantering av grönska på de öppna ytorna i närområdet. Punkthusens volymer hade delegerade inget att invända mot. Det som ändå skaver är behovet av lågdelen som på ett olyckligt sätt skymmer den bakomliggande naturen och som inte hade behövts om det funnits möjligheter till att ta ett större helhetsgrepp om mobilitetsfrågan för hela området. En naturlig lösning för parkeringen hade varit att utnyttja att det finns ett befintligt parkeringsdäck intill detaljplaneområdets södra kant. Med en sådan lösning hade inte lågdelen behövts och det hade också skapat möjligheter för att bebyggelsen kunnat flyttas söderut i planområdet och även kompletterats med ytterligare bebyggelse. Delegerade underströk vikten av att staden framgent löser sådana frågor med ett samlat grepp för hela området.

Delegerade ansåg vidare att punkthusens söderlägen ska nyttjas för balkonger. Det är en normal lösning att för punkthus använda fasader i soligaste läget för detta, inte minst med tanke på de boende i husen. Om denna lösning omöjliggörs av att balkongerna i så fall skjuter ut över allmän platsmark med några decimeter så förordade delegerade att byggnaderna skjuts in i terrängen med motsvarande distans. Delegerade ville särskilt framhålla att balkonger i detta läge ger liv till ett stråk som man enligt förslaget vill ge liv. Delegerade uppskattade annars punkthusens läge längs med Folkparksvägen.

Föreliggande förslag till detaljplan argumenterar för ökad stadsmässighet längs med Folkparksvägen. Delegerade ansåg att begreppet stadsmässighet i denna miljö inte är relevant. Den angränsande bebyggelsen i Apelsinlunden är ett välgjort område, men kan inte betraktas som stadsmässig. Detsamma gäller 00-talsbebyggelsen i området på andra sidan Folkparksvägen. Ledorden bör istället komma ur vad man vill med gatumiljön, såsom en tryggare och mer levande gata.

Sekreteraren informerade om de delar av stadens budget för 2025 som rör stadsutveckling, trafik, bostadspolitik och naturmiljöer. Delegerade hälsade särskilt budgetskrivningarna om en mer aktiv kommunal planläggning som föregår markanvisningsskedet.